När leden sluts

Inte någon gång sedan 1930- och 1940-talen har nazister försökt stoppa utgivningen av en tidning genom organiserad terror mot återförsäljare, tryckeri och demokratiska politiska organisationer.

Det gör den senaste tidens kampanj mot tidskriften Expo unik i modern presshistoria.

Som sådan har kampanjen varit framgångsrik. Efter vandalisering och hotelser meddelade Expos tryckeri att man inte längre vill trycka tidningen.

Expos återförsäljare har drabbats i ännu större utsträckning. Vi har all förståelse för att innehavarna av små kiosker och tobaksaffärer, som ofta står ensamma i sina butiker, helt enkelt inte har ekonomiska resurser att fortsätta sälja tidningen när de får sina fönsterrutor krossade med jämna mellanrum.

Expo är en liten tidskrift med en från början ansträngd ekonomi, som till stor del ges ut av frivilliga krafter. Tidningens plattform värnar yttrandefrihet i kamp mot rasistiska och totalitära ideologier. Expo är politiskt obunden, men samarbetar gärna med alla grupper och individer som delar tidningens grundläggande värderingar.

Sedan Expo utkom med sitt första nummer i september 1995 har tidningen uppenbarligen lyckats väl i sin uppgift att avslöja de krafter som organiserar rasism, flyktingfientlighet och politiskt våld. Där är därför föga förvånande att Expo blir en måltavla för angrepp.

Kampanjen mot Expo handlar i första hand dock inte om tidningens vara eller inte vara. Frågan är betydligt allvarligare än så.

Om Expos fiender lyckas med att tysta Expo står en lång rad andra tidningar på tur. Vem blir nästa offer? Liberala Nu? Dagen? Arbetaren? Judisk krönika? Aftonbladet?

Skillnaden mellan fönsterkrossning och brandbomber är hårfin. Sverige har ännu varit relativt förskonat från politisk terror av det slag som Tyskland och Österrike upplevt under 1990-talet. Frågan är hur länge

Det intressanta är att attackerna mot Expo – som väckt sådan uppmärksamhet – är långt ifrån unika. Expos Kalendarium redovisar i varje nummer hundratals fall av mordbränder, korsbränningar, gravskändningar, våldsbrott mot invandrare, misshandel, dråp, olaga hot och annan kriminell verksamhet som bredrivs av exakt samma krafter som nu angriper Expo. Det är en våldskampanj som pågår i Sverige varje dag året om och som – om inget snart görs – hotar lägga grunden till mycket obehagliga framtidsperspektiv.

Yttrandefrihet och demokrati är en bräcklig vara som bara existerar så länge svenska folket och demokratiska krafter är villiga att försvara den.

De positiva effekterna av kampanjen mot Expo – om man nu kan tala i sådana termer – är det överväldigande stöd tidningen fått från andra massmedia, privatpersoner och i stort sett hela det spektrat av demokratiska politiska organisationer i Sverige.

När yttrandefriheten hotas sluts leden i det demokratiska samhället. Det måste de göra.

Redaktionen på tidskriften Expo.