Ökat stöd för nationalistiska partier i ukrainska valet
Svoboda i Ukraina ser ut att göra ett dåligt val, men samtidigt har det högerpopulistiska Radikala partiet fått ökat stöd och tar plats i parlamentet.
– Det är ett dubbeltydigt valresultat. Samtidigt som extremhögern backar så är väljarbasen för sådana typer av partier större än i valet 2012, säger Per Anders Rudling, expert på nationalism och Ukraina.
Uppdaterad: 2022-04-06, 12:41
Publicerad: 2014-10-29, 08:54
Lästid: 5 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Det är ännu inte klart om Svoboda lyckas att ta sig in i parlamentet då det efter att omkring 80 procent av rösterna ser ut att få mellan 4,8 och 4,9 procents väljarstöd, strax under spärren på fem procent.
– Å ena sidan gick det dåligt för Högra sektorn och för Svoboda. Men den samlade väljarbasen för den radikala högern, beroende på hur man definierar extremism och radikalism, ligger på runt 15 procent, vilket är mer än valet 2012. Det finns heller ingen vänsteropposition, inte ens ett moderat socialdemokratiskt parti, i parlamentet så valresultatet är mångtydigt, säger Per Anders Rudling, forskare vid historiska institutionen i Lund.
Svoboda väckte uppmärksamhet när partiet 2012 valdes in i parlamentet med ett väljarstöd på över 10 procent. Partiet bildades 1991 under namnet Ukrainas socialnationalistiska parti, (SNPU). Partisymbolen var en spegelvänd version av varghaken som tidigare även använts av Waffen-SS. 2004 bytte partiet namn till Svoboda (Frihet). Samtidigt bytte partiet symbol och försökte förändra sin framtoning. Kvar var dock bland annat ideologen Jurij Mychaltjysjyn som beskrivit Förintelsen som en guldålder och som översatt nazistisk litteratur. Partiledaren Oleh Tyahnybok har även han uppmärksammats för antisemitism och bland annat hävdat att en "judisk maffia från Moskva styr Ukraina".
Efter revolutionen på Maidan bjöds partiet in i regeringen och tilldelades fyra ministerposter.
En förklaring till att Svoboda nu tappar stöd är att partiet är ett bland många som är kritiskt till Ryssland. En annan faktor är kulturpolitiken som är en viktig fråga för Svoboda. Partiet har lyft fram ukrainska politiker och befälhavare från andra världskriget som hjältar. Många av dem krigsförbrytare, till exempel fascistledaren och antisemiten Stepan Bandera men även organisationen Ukrainska nationalister, OUN, och Ukrainska upprorsarmen, UPA, som var paramilitära organisationer som gjorde sig skyldiga till krigsbrott mot polacker och judar under andra världskriget har hyllats av Svoboda.
Svobodas historieskrivning har anammats av andra partier. Bland annat av valets stora vinnare president Petro Porosjenkos block och premiärminister Arsenij Jatsenjuks parti, Folkfronten.
– De stora partierna har börjat rehabilitera de här historiskt högerextrema grupperna. Samtidigt som de politiskt står i mittfåran. Det är ett moderat parlament där de ideologiska skillnaderna är mindre skarpa och med en ledning som alltmer betonar nationella värderingar och nationell identitet. En klassisk nationalism där man hyllar gamla historiska personer, betonar självständighet och att Ukraina inte är Ryssland, säger Per Anders Rudling.
Presidenten Petro Porosjenkos har öppnat upp för att låta Svoboda ingå i förhandlingar om att bilda koalition i parlamentet.
– Svoboda betraktas som vilket parti som helst. De har suttit i regeringen och har blivit legitimerade av halvåret vid makten. Det har också gjort sig av med de mest demagogiska figurerna. Bland annat har Jurij Mychaltjysjyn meddelat att han inte ställer upp i valet, säger Rudling som betonar att ukrainska medier skrivit om att Mychaltjysjyn erbjudits en tjänst inom säkerhetstjänsten.
Rysslands kränkningar av Ukrainas suveränitet kan vara en förklaring till det nationalistiska fokuset i ukrainsk politik. Ryssland har i sin propaganda anklagat Ukraina för att vara fascistiskt. Rudling menar att det är en provokation från Rysslands sida som kan ha fått önskad effekt.
– Ryssland har systematiskt valt att fokusera på Banderarörelsen och den ukrainska nationalismen. Ukrainas reaktion till det har blivit felaktig. Man har resonerat att om Ryssland anklagar Bandera för att var fascist. Då är det fel. Vi ska inte låta Ryssland diktera vår historia. Detta spelar Ryssland i händerna, säger Rudling och fortsätter:
– Rysslands president Vladimir Putin är inte dum och han hade nog gärna sett att Svoboda kom in i parlamentet tillsammans med andra högerextrema partier. Det tjänar Putinregimens syften. Trots att Ryssland själv har nära kontakter med högerextrema förband och har en auktoritär utveckling påpekar landet att Ukraina är fascister. Det är en dubbelbottnad cynism i detta. Ryssland gör vad de kan för att destabilisera Ukraina.
Samtidigt som Svoboda tappat folkligt stöd har ett annat högerpopulistiskt parti växt. Det radikala partiet ser ut att kunna få åtta procent. Partiet leds av Oleh Ljasjko. Han har låtit sig filmas med frivilligbataljoner och krigsfångar. I en film som lagts upp på Youtube deltar han i en misshandel av en politiker som ska ha samarbetat med ryska separatister. Amnesty international har krävt att Ljasjko ställs inför rätta.
– Ljasjko har också börjat anamma retoriken från Svoboda om OUN och UPA och börjat använda UPA:s svartröda flagga som symboliserar blod och jord. En stor skillnad är trots det att Ljajsko kommer från en annan politisk bakgrund än Svoboda, säger Rudling.
Det ukrainska parlamentet kommer sannolikt att få in representanter från fler högerextrema partier än Svoboda. Hälften av Ukrainas ledamöter väljs in i ett proportionellt valsystem, andra hälften utgörs av ledamöter från enmansvalkretsar. På så sätt har den paramilitära gruppen Högra sektorns ledare Dmytro Jarosj valts in. Även ledaren Andrij Biletskij för nazistiska Socialnationalistiska församlingen, SNA, ser ut att väljas in från ett enmansvalsdistrikt. SNA leder Azovbataljonen där bland annat den svenska högerextremisten Mikael Skillt stridit.