Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Prenumerera Logga in

De afrofobiska hatbrotten har sedan år 2008 ökat med 24 procent. En hög andel av brotten äger rum på allmänna platser som skolor, arbetsplatser och i bostadsområden. Under 2012 anmäldes 5 518 fall av hatbrott. Av dessa var 940 afrofrobiska. I rapporten av Mångkulturellt Centrum lyfts en studie som gjordes 2001 fram i vilken 102 personalansvariga på arbetsplatser intervjuades. Av intervjuerna framgår att afrosvenskar på grund av fördomar har det svårt på arbetsplatser. 72 procent av de intervjuade personalansvariga svarade att de inte har några afrikaner anställda på sin arbetsplats. En av tjugofem, 4 procent, menar att det skulle utgöra en källa till oro om de anställde en afrosvensk. I rapporten konstateras att mörkertalet av de som anmäler att de utsatts för diskriminering är stort.

Situationen ser dessvärre inte bättre ut i övriga delar av Europa. Rapportförfattarna hänvisar till bland annat European Network Against Racism som visar att svarta européer är speciellt utsatta för fysiskt våld, som ibland även kan få dödliga konsekvenser.

I rapporten tas även Sveriges del i slavhandeln upp och Sveriges historiska relationer till Afrika. Sverige tillsammans med Danmark är ansvariga för att över 100 000 afrikaner fördes bort som slavar från i första hand Västafrika till Karibien.

I en debattartikel i DN föreslår rapportförfattarna bland annat att en statlig utredning ska tillsättas för att marginaliseringen av afrosvenskar ska synliggöras, och att en bred folkbildningsinsats ska initieras i syfte att öka kunskapen om hur Sveriges roll i den transatlantiska slavhandeln påverkat situationen för afrosvenskar i dagens samhälle.

Bilan Osman