Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Rosenlund gör mig och mina två författarkollegor insyltade i Fri Information för att sedan döma oss för vad den tidningen skrivit, åsikter vi inte delar. Han till och med sätter oss överst på listan av personer, som påstås leda ett nätverk för Fri Information. Inget av detta är sant. Vi har aldrig skrivit en rad i Fri Information, vi har inget alls med organisationen att göra och om den har ett nätverk, så inte är det vi som leder det.

Organisationer och personer som stöder och läser Expo utgår givetvis från att det tidningen skriver är sant. I varje fall inte medveten lögn. Tidningen tackar för förtroendet genom att ge dem manipulerad och lögnaktig information.

Rosenlund tycks inte inse hur allvarligt det är att pådyvla en person åsikter han inte hyser och med dem som utgångspunkt hänga ut vederbörande som rasist och främlingshatare. Jag är kritisk till den hittills förda flyktingpolitiken, men jag är därför inte rasist eller främlingshatare.

Inte ens i enkla detaljer är Rosenlund att lita på. Mina persondata är inte korrekta. Tiden i Latinamerika får fel årtal och jag har inte arbetat för foa eller utrikespolitiska institutet. Däremot nämns ingen av de organisationer som jag faktiskt har tjänat, till exempel Norsk Folkehjelp, Utan gränser, ABF, Palmecentret och ILO. Det behöver knappast nämnas att Rosenlund inte kontaktat mig, än mindre intervjuat mig. Det jag skrivit i böcker och artiklar har han inte läst. Det behövs inte. Oliktänkande skall inte bemötas i sak utan tystas genom personan-grepp.

Hur förklarar han att jag – sosse sedan mitten av 1950-talet, på 1960-talet engagerad i kampen mot Franco (och för detta förlänad ett högt spanskt förtjänsttecken för att ha »bidragit till landets demokratisering«), på 1970-talet facklig representant, utbildare och organisatör i Latinamerika och på 1980-talet aktivt kämpande för det sandinistiska Nicaragua – skulle ha gjort helt om på gamla dar och blivit främlingsfientlig? Jo då, i en radiointervju påstod han helt ogenerat att Wedin »uppenbarligen, ja, fått en helt annan inställning nu då« och hade »liksom svängt då, kan man ju säga«. Handlat tvärtemot vad jag kämpat för under hela mitt tidigare vuxna liv! Den som själv kopplat mig till Fri Information måste ju veta att det inte förhåller sig så.

Så lättvindigt handskas Rosenlund med en annan människas heder och lämnar ut henne till slakt i massmedia. I de media som tror på hans »informationer« och sluter upp i drevet.

Jag kräver att Andreas Rosenlund i någon mån försöker gottgöra det han ställt till med genom att i nästa nummer av Expo förklara att det inte finns någon saklig grund för att bunta ihop mig med Fri information och framställa mig som rasist och be offentligt om ursäkt för att ha gjort just detta. Det är en fråga om min personliga heder. Men även hans.

Åke Wedin

---
Svar till Åke Wedin

I nr 2/96 publicerade Expo två artiklar som innehållsmässigt kompletterade varandra. Den ena handlade om Fri Information (FI). Den andra handlade om den organisation Wedin tillhör, Samfundet för nationell och internationell utveckling. Ursprungligen planerades även en text om Blågula frågor (BGF), som av utrymmesskäl fick stå över ett nummer. Avsikten var att publicera ett temablock som redovisade tre närstående grupper som tillsammans utgör uddarna i en flyktingfientlig gaffel.

Nu är Åke Wedin upprörd och skäller Expo för att »koppla honom till« och göra honom ansvarig för artiklar som publicerats i Fri Information. Expo har dock inte påstått att han skrivit en enda rad i FI, eller att Samfundet och FI är en och samma organisation.

Det anser vi överhuvudtaget inte. Wedin svär sig alltså fri från något vi inte lastat honom för.

Vad Expo däremot påstått är att Wedin tillsammans med Ingrid Björkman och Jan Elfverson driver en flyktingfientlig lobby i form av Samfundet för nationell och internationell utveckling.

Att Samfundet bedriver lobbyverksamhet råder inget tvivel: »Låt oss därför börja arbeta mera systematiskt, mera samordnat och mer aktivt på bredare front och samtidigt på flera fronter än hittills!«, skrev Wedin & Co i det första nätverksbrevet 1995.

Vi kallar lobbygruppen, måhända slarvigt, för »Fri Informations nätverk«, ungefär som »Storms nätverk« sammanfattar kopplingarna mellan de mer militanta grupperna. Orsaken är att FI var den grupp som hösten 1994 först definierade behovet av ett nätverk.

Vi hävdar att Samfundet är närstående till Fri Information. Med det menar vi att FI och Samfundet (och BGF) delar varandras grundläggande värderingar. I flera fall är medlemmarna dubbelorganiserade; till exempel ingår Jan Milld från BGF i Samfundets nätverk. I deras dokument framförs likartade eller identiska åsikter. Grupperna gör reklam för varandra och säljer varandras skrifter. Samtliga tar högljutt avstånd från öppet rasistiska grupper, men upprepar i nästa ögonblick centrala avsnitt i deras resonemang.

Wedin påstår att Expo dömer honom för åsikter som FI framför. Det är inte sant. Vi bedömer Wedin och hans kollegor endast efter deras egna skrifter. I sina nätverksbrev och i sin bok framför de åsikter som är och ska vara misskrediterande.

Det är intressant att Wedin oroar sig för att bli sammanblandad med FI, som ju i allt väsentligt bara upprepar hans egna åsikter. I själva verket hade Expo kunnat dra betydligt hårdare växlar på innehållet i Samfundets brev. Krav på repatriering, hot om utpressning och insinuationer att svenskar diskrimineras är identiskt med vad betydligt mer militanta rasistgrupper hävdat i åratal. Det är åsikter som underblåser rasism och extrem nationalism.

Några exempel ur nätverkets brev som Wedin skrivit:

»Kvotering och positiv särbehandling av en part innebär alltid diskriminering av en annan part.«

Påståendet att »svenskar diskrimineras« är ett av Sverigedemokraternas vanligaste argument för att underblåsa invandrarfientlighet.

I april 1995 uppmanar Wedin nätverket att bedriva utpressning mot företagsledare i organisationen Sverige 2000, som verkar för att integrera invandrare på arbetsmarknaden.

»Om ni känner att ni vill sätta kraft bakom orden, kan ni förklara, att om vederbörande företagsledare inte drar sig ur kampanjen, kommer ni till exempel att verka för att deras produkter bojkottas, att aktier ej köps i deras företag, att människor går ur fonder som köper deras aktier.«

Wedin & Co skriver i november 1995 att permanenta uppehållstillstånd skall omprövas varje år och att »utländska medborgare, som inte behöva skydd samt ej av egen kraft kan försörja sig på den reguljära svenska arbetsmarknaden, skall med vederbörligt bistånd återvända.« Det ord som gamla BSS använde i sammanhanget var repatriering. Innebörden är densamma.

Nätverksbrevet i mars 1996:

»I förra brevet nämnde vi, att det krävs tre slags åtgärder mot den ekonomiska, sociala och kulturella kris som de två senaste decenniernas massiva flyktinginvandring lett till:
• kraftig minskning av invandringen
• återvandring
• integration av de invandrare som vi har moralisk och juridiskt ansvar för.«

Samfundets perspektiv är klart. Flyktingarna har orsakat krisen i Sverige och lösningen är att slänga ut så många som möjligt. Det är inget nytt. Det har rasister hävdat i alla år.

I Samfundets bok Invandring – sammanbrott eller utveckling skriver de:

»Migrationen till Västeuropa från tredje världen är i realiteten en påbörjad kolonisationsprocess.« (sid 12) Påståendet framförs nästan ordagrant av nazigrupper i hela Europa.

»Om man utgår från en ungefärlig befolkningssammansättning 1990 där de etniska svenskarna är 7 400 000, andra européer 700 000 och utomeuropéer 300 000, en fortsatt invandring på 32 000 personer/år samt folkökningstalen 0 procent för svenskar och européer och 2,5 procent för utomeuropéer, kommer svenskarna att bli en minoritet i sitt eget land år 2056.« (sid 23)

Liknande sifferexercis brukar de flesta rasistgrupper ägna sig åt, även om det kritiska årtalet för när svenskarna blir en minoritet varierar. Räkneuppgiften är exempel på hur ovetenskapliga och lösa antaganden i kombination med ett främlingsfientligt perspektiv leder till rent nonsens. Påståendet utgår från att människor är och förblir desamma oavsett tid och rum. En somalier som talar dålig svenska idag kommer alltid att göra det. En utomeuropé kan aldrig bli något annat än en utomeuropé, ens om hon är tredje eller tionde generationens invandrare.

»Det gäller att se till att ingen kommer hit som inte är bedömd och godkänd på förhand och därmed asylberättigad. Ingen skall i fortsättningen kunna komma utan asylskäl och bli försörjd i ett och ett halvt till två år bara genom att vara utlänning och säga ›asyl‹.(...) Den springande punkten är att inte släppa in någon annan än den på förhand godkända.« (sid 42),

»Vi bör bestämma oss för att endast acceptera spontanflyktingar från våra grannländer«. (sid 43)

Hur annars ska vi tolka detta än att Wedin anser att vi bara ska släppa in flyktingar som tillhör vår egen »ras« och kulturgrupp.

Nätverksbrevet från maj i år innehåller rena konspirationsteorier:

»Över hela landet bildas grupper, nätverk, föreningar av människor som reagerar mot den pågående destruktiva massinvandringen, mot politikernas svek och feghet och mot medias desinformation. Det är uppenbart, att människor inte längre låter sig tystas och skrämmas«.

Formuleringen antyder att en maktkonspiration hotar svenska folket.

Det är just i syfte att belysa organisationer som Samfundet som Expo finns. Nätverket var nämligen hemligt. Det skulle det ha varit än idag om inte Expo skrivit om det.

Det tragiska i fallet är att Åke Wedin har en imponerande meritlista. Hans kamp för demokrati och rättvisa i Latinamerika, liksom kampen mot Francodiktaturen i Spanien inger respekt. Men inget av detta rättfärdigar att han idag bedriver flyktingfientlig lobbyverksamhet och sprider fördomar. Idag står han för åsikter som hans yngre jag med kraft skulle ha bekämpat.

Det är inte Expo som tagit heder och ära av Wedin. Att hans anseende skadats är helt och hållet hans eget verk.

David Magnusson Lagerlöf
Ansvarig utgivare för Expo.
(Expo nr 4/5 - 1996)

Ämnen i artikeln