Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Sverigedemokraterna presenterade på onsdagen rapporten "Dags att tala klarspråk om våldtäkterna!". Där fastlår partiet att under 2009 var 48 procent, 55 personer, av de som dömts för våldtäkt alternativt grov våldtäkt födda utomlands. Partiet drar slutsatsen är att "invandringen från kulturellt avlägsna länder måste kraftigt begränsas".
Dagen innan Sverigedemokraterna släppte sin rapport publicerade Svenskarnas parti en liknande granskning.
Att två partier som kraftigt vill minska invandringen väljer att inrikta sin valrörelse på våldtäktsmäns etniska bakgrund är inte förvånande. Tvärtom. Förövares etniska bakgrund i våldtäktsmål har länge använts som språngbräda för att kritisera invandringen och nå ut med sitt budskap i medierna.
Propagandan om våldtäkter brukar traditionellt följa följande retoriska ekvation: Våldtäktsmännen är invandrare och offren är svenska kvinnor. Slutsatsen: Genom att stoppa invandringen minskar vi automatiskt antalet våldtäkter på svenska kvinnor.

Propagandakampanjerna om våldtäkter är till sitt innehåll främst ett angrepp mot invandrare och mer specifikt mot invandringen i stort. Enskilda förövare hängs ut och får stå som symboler och slagpåsar för hela det mångkulturella samhället. I slutet av 1997 dök gruppen Operation Nordisk Kvinnofrid upp. De hade sin lösning på "våldtäktsproblemet" klar:
"För det första: Inget blir varaktigt bättre förrän de etniska främlingarnas expansion hämnas och Sveriges befolkning återigen blir svensk."
Att "främlingar", enligt Operation Nordisk Kvinnofrid, är mer benägna att begå våldtäkter är inte förvånande. Gruppen menar att nedärvda skillnader, såväl demografiska, sociala som genetiska, påverkar och styr hur vi beter oss gentemot varandra. Skillnaderna "kan mycket väl bottna i skilda ärftliga mentala egenskaper hos olika folkslag".
Svenskar anses ha inlevelseförmåga och empati, vilket enligt Operation Nordisk Kvinnofrid, tyvärr har gjort svenskarna "till offer för den massinvandring från tredje världen som hotar att ödelägga vår civilisation".

Sedan dess har flera kampanjer av likande slag presenterats. När Nationaldemokraterna bildades 2001 var en av partiets första kampanjer en granskning av kopplingen mellan invandrare och våldtäkter. Ett annat exempel är kampanjen stoppvåldtäkterna.nu, som lanserades 2009 och som drivs av en aktivist med koppling till Svenskarnas parti. Kampanjmakarna menar att medierna döljer relevant information om våldtäkter.
"Massmedierna skriver visserligen om våldtäkter dagligen. Men de mörkar vilka som är förövare eller så låter de någon proffstyckare komma till tals som urskuldar brottslingarna."

Även Sverigedemokraterna för fram liknande idéer. Den 28 januari 2000 blev en 14-årig flicka våldtagen i Rissne. Händelsen fick stort medieutrymme. Sverigedemokraterna drog bara någon vecka efter händelsen igång en kampanj och publicerade på sin hemsida namn och etniskt ursprung på de misstänkta förövarna. Sidan stängdes snabbt ner, vilket inte stoppade Sverigedemokraterna som fortsatte sin kampanj genom att dela ut flygblad. Flera redaktioner, som fram till dess valt att inte publicera något om förövarnas etniska bakgrund, ändrade då rapporteringen och påpekade att de misstänkta hade "utländsk bakgrund".
Kampanjen var ur Sverigedemokraternas synvinkel framgångsrik. Medierna hade att välja på att publicera uppgifterna eller anklagas för att medvetet tysta ner omständigheterna runt våldtäkterna. Sverigedemokraterna är mycket medvetna om att kampanjen utifrån deras synsätt var lyckosam. I 2005 års novembernummer av partiets tidning SD-Kuriren, skriver partisekreterare Björn Söder om händelsen:
"Det var i själva verket Sverigedemokraterna som avslöjade de misstänktas bakgrund i Rissne-fallet, vilket tvingade de svenska massmedierna att ta upp fallet."
I den rapport som partiet presenterade tidigare i veckan anklagas samtliga riksdagspartierna och feministerna för att vägra erkänna "de bakomliggande kulturella faktorerna i våldtäktsproblematiken".

Ämnen i artikeln