Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

I helgen demonstrerade mer än 5 000 nationalister och fotbollshuliganer i centrala Moskva. Den blev våldsamt och polisen kunde inte kontrollera situationen. Många förbipasserande med utländskt utseende misshandlades av demonstranterna, en människa dog och tjugo fördes till sjukhus. En liknande demonstration med 1 000 deltagare tågade genom Sankt Petersburg.
Inför onsdagen cirkulerade uppgifter om en motmanifestation med tillresta kaukasier, en av de grupper som utsätts för den ryska rasismen.
Och polisen slog till för att förebygga konfrontationer, omringade den utpekade platsen vid Kievstationen och började arrestera. Det blev inget bråk.

Men skulle det ha blivit det? Enligt Stanislav Belkovskij, en politisk kommentator som intervjuats av tidningen Kommersant, var de gripna varken fotbollshuliganer eller nationalister utan avlönade statister som för en hundralapp ställde upp på att arresteras inför medierna och sedan släppas i tysthet.
– Myndigheterna, framför allt polisen, vill visa att de kan kontrollera läget i Moskva, så att folk ska glömma 11 december när de uppenbarligen inte kunde det, säger Belkovskij.

Ihjälskjutning startade kravallerna
De senaste veckornas rasistkravaller i Ryssland fokuseras kring Jegor Sviridov, supporter till fotbollsklubben Spartak. Han sköts 6 december ihjäl i ett bråk med "kaukasier", personer från Tjetjenien eller Dagestan eller de forna sovjetrepublikerna Armenien, Azerbajdzjan och Georgien. De, och andra minoriteter från Centralasien är måltavla för de ryska nationalisterna, som ofta gör gemensam sak med fotbollshuliganer. I Ryssland, liksom i Polen och andra delar av Östeuropa växer problemen med våld och rasism runt arenorna.

Huliganerna rekryteras ofta av högerextrema och nazistiska grupper för att delta i våldsaktioner, och hittills har myndigheterna varit toleranta mot ryska nationalister. Den i princip förbjudna Slaviska Unionen tilläts i år samla 5 000 deltagare till en manifestation.
– Det handlar inte om sympati eller antipati från regeringens sida, utan om lojalitet, säger Olga Kozjevnikova, vice ordförande för Sova Center, som bevakar våld mot minoriteter i Ryssland.
– Om en grupp är lojal mot regeringen kan den göra vad den vill, säger hon.
Men trots att rasism och nationalism tolereras och tycks öka, noterar Sova Center färre våldsdåd mot de etniska minoriteternas medlemmar. 36 har dödats hittills i år, mot 83 förra året. 340 har skadats, mot 434 i fjol. Men Sova reserverar sig med att det är svårt att hitta pålitliga uppgifter i Ryssland.
– Det som har räddat oss hittills är att extremhögern inte har någon samlande ledare, säger Kozjevnikova. Den dag de får det riskerar vi en nazistkupp.