Fidesz vs. Jobbik

I spåren av flyktingkrisen 2015 sökte sig allt fler europeiska väljare till högerpopulistiska och högerextrema oppositionspartier. Regeringspartierna stod som förlorare i kampen om rösterna. Utom i ett land. I Ungern ökade istället stödet för Viktor Orbáns regeringsparti Fidesz. 

Partiet som grundades i slutet på 1980-talet är hårt centraliserat. Allt kretsar kring partiledaren Viktor Orbán som styr partiet med järnhand. Till en början profilerade han sig som liberal, sedan konservativ. 

Under de senaste åren har Fidesz tagit över rollen från Jobbik – känt för sin antisemitism och hets mot romer – som landets mest extrema och illiberala parti. Förflyttningen är unik i Europa. Ingen annanstans har en ledare för ett etablerat mainstreamparti gått så långt i sin anpassning till extremhögern. Och på köpet har Jobbik gjort en resa från ytterkanten in mot den politiska mitten. Den 8 april går landet till val. Frågan är om väljarna ens kan se skillnad på de två dominerande partierna som nu tävlar om att vinna den rasistiska opinionen? 

En som tittat närmare på Ungerns unika utveckling är professor Péter Krekó från den Budapestbaserade tankesmedjan Political Capital. Tillsammans med en kollega släppte han nyligen boken The Hungarian Far-Right. 

– Vi började skriva på boken redan 2010. Det var tänkt vara en bok om Jobbik, som då var en av de mest extrema krafterna inom EU-parlamentet. När boken var klar så handlade den till stor del istället om Fidesz. Så det blev en bok om Jobbik och Fidesz, en historia om den ungerska extremhögern och hur de här aktörerna har skiftat position, berättar han via en skakig telefonlinje på ett tåg med destination Bulgariens huvudstad Sofia. 

Enligt Péter Krekó kan utvecklingen i Ungern samman­fattas med: mainstreaming av det extrema och en extremisering av mainstream.

– Jobbik började 2013 röra sig mot mitten, inspirerade av bland annat franska Front National. Men flyktingkrisen under 2015 gjorde att utvecklingen accelererade. Efter den radikaliserades Fidesz, och deras invandringspolitik blev kärnan i partiets politik. Som en konsekvens av den här utvecklingen är Jobbik i många frågor idag mer moderata än Fidesz.

Jobbik var tidigare det ungerska parti som var mest förknippat med en öppen rasism mot romer och judar. Idag har partiet sänkt tonläget och släppt den mest extrema propagandan. Det har skett samtidigt som regeringspartiet startat anti-invandringskampanjer med rasistisk retorik.

– Orbán har sagt att Ungern borde vara etniskt homogent. Han har även sagt att vår färg inte ska mixas med andras. Har man problem med hudfärg så är det rasism, säger Péter Krekó. 

Ett annat exempel är Orbán-regeringens statliga kampanj mot den ungerskfödde finansmannen och filantropen George Soros. Soros pekas ut som hjärnan bakom en plan för att underminera den ungerska kulturen och landets självständighet, med hjälp av liberala idéer och en ökad migration. Regeringen har även försökt stänga ned det av Soros grundade Central European University i Budapest.

Kampanjen ger bränsle till klassiska antisemitiska föreställningar. Och understöds av Europas extremhöger. 

Péter Krekó tvekar inte att kalla Fidesz för ett höger­extremt parti (far right). Han hänvisar till den neder­ländske statsvetaren Cas Muddes definition: 

Nativism, en idé om att stater ska befolkas av medlemmar ur den egna gruppen. Och att idéer och personer av annat ursprung utgör ett hot mot nationalstaten.

Auktoritarism, tron på ett strikt organiserat samhälle där makten förväntar sig absolut åtlydnad. 

Populism, föreställningen om att samhället består av två grupper – "det rena folket" mot en "­korrupt elit".

Fidesz uppfyller alla tre kraven.

Handlar partiernas positionering om taktik eller är det en genuin politisk förändring? 

– Jag uppfattar det som taktik. Jobbiks rörelse mot mitten beror på en vilja att få makt – de vill ha en regeringsposition. Det är svårt att se att Jobbiks företrädare över en natt skulle ha ändrat sin syn på till exempel romer. Men väljare bryr sig inte så mycket om vad politiker tycker utan vad de säger. Orbán beskrivs ibland felaktigt som en ideolog, men han är en pragmatiker och idag är han högerextrem, säger Péter Krekó.

Vad är skillnaderna mellan Fidesz och Jobbik?

– Det är en viktig fråga. Sedan 2010 har Fidesz genomfört de flesta förslag som Jobbik föreslagit. Sedan 2015 behöver du ett förstoringsglas för att identifiera de verkliga ideologiska skillnaderna mellan Fidesz och Jobbik. 

Fidesz är ett centraliserat parti, det finns inga falanger, allt är knutet till Viktor Orbán. Det skiljer sig därmed från det klassiska partistyret. Orbáns ord är lag. Ingen avviker från den officiella linjen. 

För Jobbik har processen varit lite kämpigare. Medlemmar har lämnat partiet, andra har uteslutits. Gábor Vona kritiseras inifrån partiet för att han blivit för mjuk. Och Fidesz-lojala medier är inte sena att ge de interna konflikterna stort utrymme. 

– Samtidigt ska det påpekas att Vona önskar centralisera Jobbik på samma sätt som Orbán. Men han har inte lyckats på samma sätt, säger Péter Krekó 

Sedan 2015 har Orbán vunnit stöd för sin restriktiva invandringspolitik, bland annat har han sett till att bygga höga gränsstaket och taggtrådsstängsel vid gränsen för att hindra människor att ta sig in i landet.

Stängslet har blivit symbolen för Fidesz migrationspolitik. Och inte ens den ungerska oppositionen vågar längre ifrågasätta det, eftersom de känner av hur populärt det är. 

– Fidesz har ökat sitt stöd i och med flyktingkrisen och Jobbik har samtidigt minskat sitt. Det är exceptionellt eftersom i inga andra länder har regeringspartiet gynnats. 

Enligt Péter Krekó för den övriga oppositionen en ­tynande tillvaro, inte minst efter flyktingkrisen. Han menar att den ungerska vänstern och liberalerna har hamnat helt utanför. De vände sig mot varningarna om att flykting­krisen utgjorde en fara för landet och sökte andra lösningar. Men den utbredda främlingsfientligheten gjorde att det blev en impopulär position att inta.

Tar Fidesz röster från Jobbik?

– Delvis, men just nu rör sig inte väljarna så mycket mellan partierna. Det näst mest populära partiet bland Fideszväljare är Jobbik och bland Jobbikväljare var det Fidesz. Fidesz mål är inte att ta väljare från Jobbik utan att genomföra större institutionella förändringar. Demokratin är svagare i Ungern i dag än vad den var för tio år sedan. 

Ser vi en liknande utveckling i andra europeiska länder?

– Det är på ett plan en utveckling som vi ser i övriga Europa, men även i USA. Flyktingkrisen försköt hela det politiska spektrumet till en mer radikal och högerbetonad lag och ordning-position. Men Ungern är förmodligen det enda landet där den högerextrema oppositionen inte gynnades under flyktingkrisen. 

Fidesz har använt flyktingkrisen, terrorattacker och rapporter om sexuella trakasserier för att legitimera en mer hårdför politik. Vid sådana händelser har Fidesz varit snabba att påpeka att det är de som hela tiden har sagt sanningen. Liknande tongångar kan vi se inom extrem­högern och bland högerpopulister i hela Europa.

Har Ungern blivit en förebild för extremhögern i Europa?

– Ja, Orbán hyllas runt om i Europa av högerpopulistiska och högerextrema partier, till exempel Sverigedemokraterna och franska Front National. Det går i princip inte att skilja Orbáns ideologi från de högerextrema aktörerna i Europa. Hans syn på muslimer, anti-EU-retorik, försvaret av traditionella familjevärden med mera är desamma. 

Ett exempel är det tal som ­Sverigedemokraternas riksdagsledamot Kent Ekeroth höll under den utrikespolitiska debatten i riksdagen den 14 feb­ruari i år. Han hyllade styret i Ungern, ett land Ekeroth menar att "de sju vänsterliberala krafterna" i riksdagen felaktigt framställer som "ont, odemokratiskt och totalitärt". Ekeroth hävdar att det finns en förklaring till beskrivningen. 

– Landet står nämligen för raka motsatsen till vad folk i den här kammaren, SD undantaget såklart, är och har gjort med det här landet. Nämligen sunt förnuft, värnandet av sin egen kultur och sitt eget folk och skyddandet av Europas gränser. 

Ekeroth fortsatte sitt tal med att rikta en direkt anklagelse till ledamöterna i kammaren. 

– Ni har blod på er händer. Ni har förstört en halv kontinent och historien kommer att döma er hårt. Istället för att rikta anklagelser mot ett av de få länder i Europa som gör något rätt, så borde ni lära er av det istället, förklarade han. 

Samtidigt menar vissa att Fidesz trots sin dominans har anledning att oroa sig och att Jobbiks nya kurs i framtiden kan bli ett problem för Viktor Orbán. En av dem är Eva S. Balogh, redaktör för Hungarian Spectrum, en nätbaserad plattform där olika akademiker skriver om utvecklingen i Ungern. Hon tror att Jobbiks rörelse mot mitten är något Orbán måste förhålla sig till. 

– Jag tror att Jobbiks förflyttning åt vänster är extremt betydelsefull och att det är något som Viktor Orbán oroas över. Hela hans politiska system är byggt på att oppositionen är splittrad, att partier från höger till vänster inte klarar av att bilda enad front. Varje rörelse som skulle peka på någon form av samarbete är en mardröm för Orbán, säger hon.

Enligt Eva S. Balogh har Orbán länge sneglat på Jobbik. 

– I valet 2015 fick Jobbik ett stöd på 20 procent. Eftersom Orbán ville hålla Jobbik i schack, så tog han över Jobbiks mest framgångsrika frågor, med undantag för den mest öppna antisemitismen och antiziganismen. I och med detta drag så började Jobbik förlora väljare till Fidesz. Gábor Vona insåg att hans parti inte längre kunde vinna stöd till höger, eftersom den positionen hade övertagits av regeringspartiet. 

I en tid när frågor om migration står i fokus och många européer oroas över utvecklingen så har det ungerska regeringspartiets radikalisering varit framgångsrik. Det politiska landskapet i Ungern domineras i dag av två högerextrema partier. Men anpassningspolitiken och det ökade väljarstödet har ett pris, för demokratin, för flyktingar och för minoriteter i landet.

– Den illiberala konkurrensen vi ser i Ungern är ett gift för demokratin, säger Péter Krekó.

Anders Dalsbro

Lär dig mer

Expo Wiki

Jobbik

Jobbik Magyarországért Mozgalom, på svenska Rörelsen för ett bättre Ungern, är ett ungerskt konservativt parti som grundades 2003. Partiet driver en hård politik mot invandrare, judar, romer och hbtqi-personer. Många bedömare klassar Jobbik som nyfascistiskt.

Läs mer