Analys

Jihadister är en produkt av vårt samhälle

Publicerad 2018-12-20 08:42

Haris Grabovac

Terroristen bakom dådet i Strasbourg följer en tydlig trend. De flesta jihadister kom inte i och med den så kallade flyktingkrisen. De är uppvuxna och formade i Europa.

Den 11 december hände det igen, ännu ett terrordåd i Europa. Denna gång skedde det i Strasbourg, på en julmarknad. Terroristen Chérif Chekatt använde sig av skjutvapen och kniv för att döda fem personer och skada elva, innan han flydde platsen. Två dagar senare sköts han ihjäl av polis. Strax efter hans död tog terrorsekten IS på sig dådet.

När stora delar av Europa 2015 stängde gränserna till följd av de stora flyktingströmmarna var ett av de ofta åberopade argumenten att man ville förhindra att terrorister tog sig in i landet, att man ville förhindra den typ av terror som förra veckan återigen drabbade Frankrike.

Det har visat sig att en del av de personer som genomfört dåd i Europa har varit asylsökande eller vistats illegalt i landet där dådet begåtts, som Anis Amri som 2016 dödade tolv personer genom en lastbilsattack i Berlin eller Rakhmat Akilov som dödade fem personer i Stockholm 2017.

Medborgare i landet som de attackerat

Men statistik visar samtidigt att asylsökande och papperslösa utgör en liten andel av de radikalislamistiska terroristerna som genomfört dåd eller som åtalats för planer på att genomföra terrordåd.

Den stora majoriteten av terroristerna har varit medborgare i landet som de attackerat. De har bott där största delen av sitt liv, väldigt många av dem har kommit till landet som barn och vuxit upp i landet som de attackerat, eller så var de födda där. Chérif Chekatt var en av dem.

Enligt den franske statsvetaren Olivier Roy är återkommande kännetecken för de terrorister som begått dåd i Frankrike, att de är andra generationens invandrare, delvis välintegrerade. Efter en period av småbrottslighet radikaliseras de ofta i fängelset där de också finner en återuppväckt religiös identitet.

Stora delar av sitt liv har de levt högst sekulärt. Nattklubbar, alkoholkonsumtion, olika partners, ingen religiös utbildning. 50 procent av terroristerna har enligt Roy en historia av brottslighet, droghandel, rattfylla, rån och våldshandlingar.

Kommer från dysfunktionella familjer

Den radikalislamistiska terroristen är därför sannolikt inte en flykting eller asylsökande, utan en granne, skolkamrat eller arbetskamrat. Det är i nästan samtliga fall en ung man. Han har växt upp i samma samhälle som vi, gått i samma skolsystem, sett samma populära tv-serier och lyssnat till samma populärmusik som vi.

Han har varit förälskad, hållit hand och kysst en partner på en öppen gata. Han klär sig som vi, bär samma märkeskläder och följer samma trender. Han talar samma språk som vi och kan ingen eller endast begränsad arabiska.

Enligt Roy kommer den typiske jihadisten oftast från en dysfunktionell familj.

Terroristens idéer om det muslimska samhället är ett utopiskt narrativ som skapats genom berättelserna om föräldrarnas hemland som han fått från släkt och vänner. Hans egna erfarenheter är begränsad till kortare vistelser i ursprungslandet.

”Gangster-jihadister”

Chérif Chekatt föddes 1989 i Strasborug. Enligt hans grannar såg han ut som vilken kille som helst, gick runt i mjukisbyxor och gympaskor. Franska polisen kallar honom och personer med liknande profil för gangster-jihadister. Han hoppade av skolan, ägnade sig åt småbrottslighet, hamnade i kriminella miljöer. Han är dömd för 27 brott. I fängelset började han ägna sig åt en radikal form av islam, vilket skedde i samband med hans radikalisering.

Enligt Roy är radikaliseringsprocessen generellt ofta en revolt mot samhället som terroristen har levt i. Men det är också i regel en revolt mot föräldrarna som terroristen upplever har kapitulerat i det nya landet, där de förnedras och reduceras av rasism och utanförskap. Han revolterar mot föräldrarnas islam som han upplever vara de vita kolonisatörernas islam och väljer radikalislamismens utopiska föreställningar.

Europeiska polis- och säkerhetsmyndigheter har blivit skickligare på att slå till och förhindra att radikala islamister genomför sin planer. Man har lyckats avvärja ett stort antal attacker. Möjligheterna att ta sig till Europa som flykting eller migrant har minskats dramatiskt. Men ändå slår terrorn till gång på gång.

Göder misstro och hat

De radikalislamistiska rekryterarna hämtar inte sina rekryter bland de nyanlända. De göder misstro, hat och utanförskap bland unga muslimer som är födda eller uppvuxna här och de använder narrativ som de hämtar från vår gemensamma vardag där rasism, islamofobi, diskriminering och social utsatthet är ständigt närvarande.

Men i allt detta finns hopp. Olivier Roys studier visar att de unga människor som är i riskzonen för att radikaliseras inte står utanför samhället. Tvärtom så interagerar de med samhället i samma utsträckning som vi. Det gör att de, precis som vi, kan påverkas av det övriga samhället. Samhället kan nå dem, långt innan de radikalislamistiska ideologerna och rekryterarna.

Köp en jättedyr julklapp

Antirasism är ingen vidare bra affärsidé. Vi har i alla fall inte blivit rika på det under de 25 år vi hållt på. Men det är såklart inte därför vi gör det vi gör, utan för att skydda demokratin. Därför har vi tagit fram det här pangerbjudandet lagom till jul: köp en jättedyr prenumeration.