Expo guidar: Sprucken brandvägg och splittring i tyska valet

När Tyskland går till val den 23 februari 2025 står landet vid ett politiskt vägskäl. Efter att den socialdemokratiske kanslern Olaf Scholz regering kollapsade i november förra året, har de etablerade partierna försökt att vinna tillbaka väljarnas förtroende. Men i opinionsmätningarna har det varit högerextrema Alternativ för Tyskland (AFD) och det nybildade vänsterpopulistiska och nationalistiska Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW) som vuxit sig starkare.

Valet handlar inte bara om vem som ska leda Tyskland de kommande åren, utan också om hur stabilt det politiska systemet egentligen är för att stå emot högerextrema krafter.

AFD har länge varit isolerat från makten genom den så kallade brandväggen, en princip där de etablerade partierna vägrar samarbeta med extremhögern. När AFD fick sensationella 32,8 procent i Thüringens delstatsval 2024 markerade det en historisk händelse i tysk politik sedan andra världskriget. Och när de etablerade partierna pressas allt hårdare finns risk att det uppstår sprickor brandväggen.

Vilka är de stora politiska frågorna i valet?

Tyskland har länge brottats med lågkonjunktur, stigande elpriser och en debatt om landets energiomställning, vilket har gjort frågor som ekonomi och energipolitik centrala. Rysslands krig i Ukraina och en allmänt orolig omvärld har också satt frågor om EU och tysk utrikespolitik högt på agendan.

Men i januari i år skakades landet av ett brutalt dubbelmord i Aschaffenburg, där gärningsmannen var asylsökande, vilket förändrade den allmänna opinionen.

Mordet satte fyr på en redan infekterad debatt om migration och integration. AFD har i flera år hävdat att invandring hotar den tyska befolkningen, och partiet använder nu Aschaffenburg som ett slagträ i valrörelsen. Partiet kräver sedan en tid tillbaka massutvisningar och skärpta gränskontroller samt har tidigare föreslagit att asylrätten ska avskaffas ur grundlagen.

Läs även

Vilken sorts parti är AFD?

En fortsatt stark kraft i tysk politik. Här är historien om AFD.

Men AFD är inte ensamma om att försöka vinna väljare genom en hårdare migrationspolitik. Även Friedrich Merz, partiledare för konservativa CDU, har anpassat sin retorik. I ett försök att locka tillbaka väljare från AFD har Merz föreslagit att alla som saknar giltiga identitetshandlingar ska avvisas vid gränsen. Det skulle i praktiken innebära ett stopp för asylsökande, eftersom många som flyr krig och förföljelse saknar dokument. Förbundskansler Olaf Scholz har på senare tid också hårdnat i sin retorik i frågan för att framstå som handlingskraftig.

Samtidigt har BSW:s partiledare Sahra Wagenknecht, som tidigare tillhörde vänsterpartiet Die Linke, positionerat sig som en invandringskritisk röst inom den tyska vänstern. Wagenknecht har kritiserat både SPD och De gröna för vad hon kallar "naiv flyktingpolitik" och förespråkat strängare gränskontroller vilket kan locka både missnöjda vänsterväljare och AFD-sympatisörer.

Invandringsfrågan är djupt polariserande i Tyskland. I västra delen av landet, där storstäder som Berlin, Hamburg och Köln dominerar politiken, är stödet för en liberal och öppen migrationspolitik fortfarande starkt. Men i öst, där AFD och nu även BSW har vunnit mark, har motståndet mot invandring länge varit en politisk drivkraft.

Vad går AFD till val på?

AFD går till val på en hård nationalism med som starkt präglas av en ”antietablissemangsretorik”, där partiet presenterar sig som det enda verkliga alternativet till den politiska eliten. De kräver ett tyskt utträde ur EU (Dexit), avskaffad asylrätt och en kraftigt skärpt invandringspolitik där migranter utan tyskt medborgarskap ska kunna utvisas i stor skala. Partiet målar upp en bild av ett Tyskland i förfall, där regeringen påstås sätta ”främmande intressen” framför det tyska folket. Retoriken har hårdnat under valrörelsen och AFD talar allt oftare om ”remigration”, ett begrepp som används av högerextrema för att beskriva massutvisningar av människor med invandrarbakgrund.

En annan viktig fråga för AFD i valet är energi och ekonomi, där partiet ställer sig i direkt opposition till Tysklands pågående energiomställning. De vill avskaffa klimatmålen, förnekar klimatförändringarna, vill återinföra kolkraft och kärnkraft samt stoppa alla former av statliga subventioner till grön energi.

Partiet kopplar sin energipolitik till sin EU-skepticism, där de menar att unionens klimatpolitik är ett hot mot tysk industri och att Bryssel ”dikterar” villkoren för landets ekonomi. Samtidigt har AFD blivit en allt starkare röst för en isolationistisk utrikespolitik, där de ifrågasätter Tysklands stöd till Ukraina och vill se en normalisering av relationerna med Ryssland.

Alice Weidel, AFD:s främsta företrädare i valet, har varit föremål för en rad kontroverser, bland annat för att hon under sin karriär mottagit olagliga kampanjdonationer från Schweiz. Hennes kopplingar till Ryssland och uttalanden om att flyktingpolitiken utgör en medveten attack mot Tyskland har stärkt hennes ställning bland AFD:s kärnväljare men samtidigt stundom gjort det svårare för partiet att vinna bredare stöd.

Samtidigt är partiet splittrat; den mer radikala falangen, ledd av Björn Höcke, driver en ännu mer extrem linje. Höcke har öppet ifrågasatt den tyska minnespolitiken kring Förintelsen och står närmare den identitära rörelsen, medan Weidel har försökt ge partiet en mer politiskt rumsren fasad.

Varför är Alternativ för Tyskland ett högerextremt parti?

När AFD bildades 2013 var det först och främst ett EU-kritiskt parti som motsatte sig den gemensamma valutan, euron. Men partiet radikaliserades snabbt. Under flyktingkrisen 2015 tog AFD en allt hårdare linje mot invandring och knöt band till högerextrema miljöer. I dag står partiet långt ifrån sin ursprungliga politiska profil och är istället en central aktör inom den europeiska högerextrema rörelsen.

AFD:s politik präglas av rasism, islamofobi och en aggressiv nationalism. Partiet har öppet förespråkat massutvisningar av invandrare, särskilt muslimer, och talat om att återkalla tyskt medborgarskap från personer med utländsk bakgrund. Dess företrädare har gång på gång också ertappats med att använda nazistisk retorik.

En av AFD:s mest framträdande politiker, Björn Höcke, har kallat Tysklands sätt att hantera sin nazistiska historia för en ”skamfläck” och krävt en ”vändning i historieskrivningen”. Partiet har även använt sig av begrepp direkt hämtade från nazitysk kontext, som begreppet ”Völkisch” som är en term som under nazisttiden användes för att beskriva en "etniskt ren" folkgemenskap.

På grund av sina kopplingar till extremism har AFD hamnat under tysk säkerhetstjänsts övervakning. År 2024 slog en domstol fast att hela partiet kan klassificeras som en misstänkt högerextrem organisation.

Hur stark är den så kallade ”brandväggen”?

Under många år har det varit en oskriven regel i tysk politik att ingen samarbetar med AFD. Brandväggen har varit en av de viktigaste faktorerna för att hålla extremhögern borta från makten.

Men 2025 är det inte längre lika självklart att den håller. På delstatsnivå i Thüringen och Sachsen-Anhalt har lokala CDU-politiker brutit linjen och röstat igenom lagförslag med AFD:s stöd. Även om Friedrich Merz på nationell nivå har upprepat att CDU inte kommer att samarbeta med AFD, finns det tecken på att hans parti långsamt rör sig i den riktningen.

Läs även

Medial gränsdragning i Belgien

Om Sverige praktiserat den belgiska principen om "cordon sanitaire" är det tveksamt om Jimmie Åkesson skulle få vara med i tv-debatter.

Om CDU skulle öppna för samarbete – även indirekt – skulle det innebära en historisk förändring av det tyska politiska landskapet. Det skulle ge AFD en ny nivå av legitimitet, genomslag för högerextrem politik och kan leda till att andra liknande partier kan få samma behandling i Tyskland och på så sätt normaliseras.

Var avgörs valet och var är AFD starkast?

Några av de totalt 16 delstaterna (som i Tyskland kallas förbundsländer) kommer att ha större betydelse än andra i valet. AFD har sitt starkaste stöd i de östra delarna av landet, medan de västra storstadsregionerna fortfarande domineras av traditionella partier.

Östtyskland: AFD:s starkaste fäste – BSW uppstickare

I delstaterna Thüringen, Sachsen och Brandenburg är AFD det största partiet, med över 30 procent av väljarstödet i vissa regioner. I Thüringen leds partiet av Björn Höcke, som tillhör partiets mest extrema falang. Här har AFD lyckats utnyttja ett utbrett missnöje med ekonomiska svårigheter, låga löner och ett utanförskap gentemot västra Tyskland.

Om AFD når ännu högre siffror i dessa delstater kan de potentiellt vinna flera direktmandat, vilket kan ge dem en starkare position i Förbundsdagen, även om de förblir isolerade från andra partier.

Men BSW har också snabbt vunnit stöd. Wagenknechts invandringskritiska vänsterpopulism lockar väljare som tidigare röstat på Die Linke men som också i vissa delar ogillar AFD:s högerextremism.

Bayern: Ett konservativt dilemma

I Bayern, som traditionellt domineras av det konservativa CSU (regionalt systerparti med kristdemokratiska CDU), har AFD ökat i opinionen. CSU har försökt konkurrera genom att skärpa sin retorik i invandringsfrågan, men riskerar att tappa väljare till både AFD, BSW och liberalare partier i storstäder som München.

Nordrhein-Westfalen: Nyckeln till CDU:s makt

Tysklands folkrikaste förbundsland Nordrhein-Westfalen är avgörande för CDU:s möjligheter att bilda regering. Delstaten är en politisk mix – storstäderna Köln och Düsseldorf är traditionellt socialdemokratiska, medan landsbygden lutar åt högern. Om CDU lyckas dominera här kan partiet säkra en tydlig valseger, men om AFD äter sig in i väljarbasen kan det försvaga CDU:s ställning. Även här utmanar också BSW de traditionella väljarströmmarna.

Berlin, Hamburg och andra storstäder: En bastion mot AFD

AFD har svårt att vinna väljare i storstäderna, där liberala och vänsterorienterade partier dominerar. Här är klimatfrågan, hyrespolitik och social rättvisa större frågor än invandring. SPD, De gröna och vänsterpartiet Die Linke har fortfarande starkt stöd i dessa områden, men lågt valdeltagande kan göra det lättare för AFD att få genomslag.

BSW:s framgångar kan dock suga röster från SPD och Die Linke, vilket riskerar att urholka vänsterns ställning i storstäderna.

Hur påverkar det tyska valet EU?

Tyska politiska val är aldrig isolerade händelser. Som EU:s starkaste ekonomi påverkar landet unionens framtid på flera sätt. AFD:s framgångar, ett parti som vill lämna EU, kan påverka Tysklands framtida ställning inom unionen, men riskerar också att ge vind i seglen åt liknande rörelser i Österrike, Nederländerna och Frankrike, där högerradikala krafter redan har starkt stöd.

I valet står Tysklands förhållande till EU och Nato direkt på spel. AFD har länge förespråkat en ”Dexit”, alltså ett tyskt utträde ur EU. Partiet är också starkt ryssvänligt och motsätter sig militärt stöd till Ukraina, vilket innebär att en regering med direkt inflytande från AFD skulle kunna förändra den europeiska maktbalansen radikalt.

Erik Glaad

Lär dig mer

Expo Wiki

Alternativ för Tyskland (AFD)

Alternativ för Tyskland har sedan grundandet 2013 blivit en etablerad kraft inom den tyska politiken. Partiets politiska inriktning, de interna striderna och skandalerna har samtidigt avlöst varandra.

Läs mer