Expo guidar: fem demokratier under hot

Despotiska vindar yrar i världens vallokaler. Allt fler vänder demokratin ryggen och lägger sin röst på partier som motsätter sig det liberala statsskicket. Enligt V-Dem-institutets senaste rapport så verkar inte trenden av autokratisering vara på väg att vända. 2004 levde 51 procent av världens befolkning i demokratier, 2024 var det endast 28 procent.

Den avdemokratiserande utvecklingen, som fortskridit i över 25 år nu, beror till stor del på ytterhögerns framgångar i flera av världens största demokratier. Här är fem demokratier där ytterhögern i de senaste valen fått ökat stöd och inflytande.

Italien

Det avlånga landet har rankats som en liberal demokrati de senaste fem åren enligt V-Dems klassificering. Men 2022 markerar dock en viktig händelse på temat, när det högerextrema partiet Italiens bröder fick över 26 procent av rösterna och vann det Italienska valet. Partiet leds av Giorgia Meloni, Italiens nuvarande premiärminister, som i sin ungdom var aktivist i nyfascistiska Movimento Sociale Italiano (MSI). 

Även om Italiens bröder formellt tar avstånd från fascism idag så har de på olika sätt ändå förmedlat att de håller kvar vid sina grundvärderingar. Partiet vill förbjuda flyktingar från att ta sig till landet och motsätter sig hbtq-personer. Den högerextrema myten om ett systematiskt folkutbyte reproduceras också av såväl Giorgia Meloni som bland partiets övriga anhängare. 

Läs även

Parti med rötter i fascismen vinnare i italienska valet

Giorgia Meloni och hennes högerradikala Italiens bröder har utropat sig till segrare.

Frankrike

Franska Nationell samling är ett nationalistiskt ytterhögerparti som nådde stora framgångar i det senaste valet. Partiet grundades under namnet Front National av bland annat Jean-Marie Le Pen, vars dotter Marine Le Pen tog över partiet 2011. Jean-Marie Le Pen uteslöts senare ur sitt eget parti, då han uttalat sig antisemitiskt om att gaskamrarna under andra världskriget var ”en liten detalj”. 

Nationell Samling vill stoppa invandringen till landet och ge förtur till franska medborgare för bostäder, arbete eller bidrag. 

2022 fick Nationell Samling, med Marine Le Pen i spetsen, hela 41 procent av rösterna i det franska presidentvalet. Det ledde däremot inte till någon vinst, men visade på en stark mobilisering av främlingsfientliga röster i landet.

Marine Le Pen fälldes tidigare i år för bedrägeri med EU-medel och kan inte ställa upp som kandidat i presidentvalet 2027. Hon kallar domen för ”ett politiskt beslut”.

Storbritannien

2024 vann det brittiska arbetarpartiet Labour det brittiska parlamentsvalet över de konservativa Tories. Det högerpopulistiska partiet Reform UK, tidigare Brexitpartiet, vann cirka 14 procent av rösterna. Sedan dess har framgången för det invandringskritiska partiet varit exceptionell.

Partiet, som leds av Nigel Farage, vill stoppa all invandring och träda ur avtal om mänskliga rättigheter och klimatarbete.

I de brittiska lokalvalen i år vann Reform UK en hisnande majoritet av stolarna – mer än Labour och Tories sammanlagt. Främlingsfientlighet verkar ge ringar på vattnet och både Labour och Tories har redan anammat retoriken. Keir Starmer, ledare för Labour och Storbritanniens premiärminister, förklarade dagar efter valet hur Labour kommer att angripa migrationen med hårdare visumkrav och längre tid innan medborgarskap.

Storbritannien, som tidigare klassats som en liberal demokrati av V-Dem, sjunker i index och får 2024 klassificeringen elektoral demokrati.

Läs även

Reform UK:s framgångar eskalerar rasismen i brittisk politik

Labour och Tories tävlar om Reforms väljare.

Tyskland

Efter ett dubbelmord utfört av en asylsökande man i tyska Aschaffenburg har den infekterade debatten om invandring i landet polariserats ytterligare. Det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (AFD) har använt mordet som ett politiskt slagträ för att ge bränsle åt sin invandringskritiska linje. Partiet vill avskaffa asylrätten och ställer sig ständigt kritiskt mot det politiska etablissemanget. Frontfigur är Alice Weidel. 

I det tyska förbundsdagsvalet i år fick AFD näst flest röster, runt 20 procent och en närmare fördubbling av resultatet från valet 2021. Även om dubbleringen av röster inte resulterade i en vinst över kristdemokratiska partiet CDU (28,6%) så har partiets framgångar skruvat upp tonläget hos övriga partier kring migration och integration. 

AFD klassades som högerextremt och ett hot mot demokratin av det tyska författningsskyddet i maj i år. Alice Weidel har tillsammans med partiets andra ledare Tino Chrupalla kallat beslutet för ”tydligt politiskt motiverat”. 

USA

V-Dems demokratirapport utgår från det amerikanska politiska läget innan det senaste presidentvalet och Donald Trumps tillträde. 

Strax över fem månader har passerat och nedmonteringen av demokratin har varit slående. Även den främlingsfientliga retoriken och avhumaniseringen av papperslösa har varit påtaglig. Hur Trumps fyra år i Vita huset kommer att påverka landets framtida demokratiska välmående återstår att se.

Lyssna även

Trump på kollisionskurs med demokratin

Vilka fascistiska idétraditioner ser vi spår av i Trumps politik?