Våldet har blivit mer oförutsägbart

Under veckan avslutades rättegången mot de fyra aktivister från Aktivklubb Sverige som åtalats för en serie rasistiska våldsdåd i Stockholm i slutet av augusti. Övervakningskameror har fångat de unga männen när de under en kväll beger sig ut på stan i en rasistisk våldsräd. En man slås till marken, blir sparkad mot huvudet och översköljs med nedsättande tillmälen. Kort därefter slås ytterligare en man till marken. Misshandeln fortsätter när han ligger på marken. I tunnelbanan ger de sig på nästa offer med sparkar och slag. Samtliga offer blev måltavlor på grund av sin hudfärg och utseende.

I en intervju i Svenska Dagbladet beskriver Christer Mattsson, vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet, överfallen som en form av rasistiskt njutningsvåld. Det är en träffande beskrivning. Våldet från de fyra AKS-aktivister har inte något strategiskt politiskt syfte. Det rör sig inte om något fyllebråk som urartat. Det enda syftet tycks vara att förnedra och skada offren, och på det sättet göra verklighet av de våldsfantasier som upptar den högerextrema rörelsens tankevärld.

Aktivklubb Sverige är del av ett internationellt koncept som växt runt om i västvärlden under de senaste åren. Vi på Expo har bevakat utvecklingen noga. Aktivklubbarnas strategi går ut att på att försöka förnya den militanta högerextrema rörelsen. Istället för att sitta framför datorn ska rörelsens aktivister ut på gatan igen. Nätverket framställer sig som en verksamhet som fostrar unga män genom träning, sunt leverne och gemenskap. På det sättet hoppas man kunna dölja det verkliga syftet. Men det borde vara enkelt att se igenom. Estetiken, symbolspråket och det ideologiska budskapet är tydligt högerextremt, med stark nazistisk inspiration. Strategin är uttalat revolutionär. Träningen syftar till att förbereda aktivisterna för en stundande revolution.

Ändå tycks man delvis ha lyckats gå under radarn. Aktivklubb Sveriges lokala grupper har återkommande kunnat hyra in sig i kommunala lokaler för att träna på att slåss.

I somras togs organisationen i försvar av den högerextrema medieaktivisten Christian Petersson efter att Expo avslöjat migrationsministern Johan Forsells sons kopplingar till Aktivklubb Sverige. Petersson förminskade Aktivklubbarnas våldspotential. Han kallade dem en ”radikalnationalistisk grupp som fokuserar på träning”. Hans inlägg delades vidare av Katarina Tolgfors, riksdagsledamot för Moderaterna. 

Efter de rasistiska överfallen i slutet av augusti borde det till slut vara uppenbart att Aktivklubbarna inte bara är ett gäng grabbar som tränar. Deras våld borde inte komma som en överraskning.

Våldet är en central del av den högerextrema rörelsen. Demokrater siktar på att vinna debatten och räknar med att kunna förlora i nästa vända. Fascister försöker tillintetgöra sina politiska motståndare. Det yttersta målet är en fullskalig etnisk rensning. Oönskade människor ska rensas undan. Vissa kanske tänker att skulle kunna ske frivilligt. I praktiken kräver det våld. Politiska utmaningar ska mötas med repression och våld. Kort sagt, våldet är vägen framåt. Därför hyllas och romantiseras våldet. Därför lockar miljön också till sig människor som går igång på att skada andra människor.

Den omedelbara faran med den högerextrema rörelsen är inte att de ska lyckas störta demokratin. Det är våldet som väller upp ur den frustrerande väntan på att revolutionen ska komma som är samhällets problem att hantera.

Under de senaste åren har något hänt. Hos den unga generationen aktivister och anhängare är längtan efter våld allt mer framträdande. Vi ser det i skolattacker och försök till skolattacker som inspirerats av högerextremt idégods. Vi ser det i högerextremt präglade pedofiljägargrupper. Efter sommaren släppte vi en rapport om den senaste trenden där unga personer sugs in i den sadistiska 764-miljön, där man tävlar i att skada andra. Parallellt fortsätter aktivister i Nordiska motståndsrörelsen att begå våldsbrott. Ofta i relation till deras aktivism.

Och så har vi den rena terrorn. Som mordet på Ing-Marie Wieselgren i Almedalen 2022.

Och nu då det rasistiska ”njutningsvåld” som AKS-aktivisterna åtalats för. Det påminner om våldsvågen under skinnskallarnas härjningar under 1990-talet. Eller den våg av extremt våld som högerextremister gjorde sig skyldiga till under mitten av 00-talet.

Läs även

1999 – Året nazisterna gick från ord till handling

I år är det 25 år sedan Sverige skakades av en rad grova nazistiska våldsdåd.

Vid samtliga tillfällen var den högerextrema miljön löst organiserad. Mindre grupper av aktivister får då större frihet att spontant ge sig hän åt sina våldsfantasier. Våldet blir med oförutsägbart.

Hotet från extremhögern är latent. Våldet kommer alltid att finnas där. Det tar sig det uttryck som är möjligt för stunden. Digitalt organiserat för en yngre generation. Eller spontant och lustfyllt när den interna disciplinen inte håller en tillbaka.

Den stora frågan är vad det är i vårt samhälle som framkallar den våg av våld vi ser just nu. Varför lockas den yngre generationen till alla dessa former av högerextremt influerad våldsutövning?

Den generation som var med under skinnskallevågen och 1990-talets högerextrema mordvåg vet hur högt priset är när samhället reagerar. Under slutet av 1990-talet enades hela det politiska spektrumet och tiotusentals svenskar i omfattande demonstrationer och politiska åtgärder mot den högerextrema terrorn. Det tryckte tillbaka den svenska extremhögern.

Acceptansen för politiskt våld är mycket låg i det svenska samhället. Våld som inte tycks ha något annat syfte än att skada människor man hatar går bara hem bland de allra mest fanatiska grupperna. Detta har vit makt-rörelsens veteraner predikat. Ha tålamod. Jobba långsiktigt. Vänta in vår tid.

Kanske är det så enkelt att den nya generationen inte lyssnar. Varför skulle de? De får lära sig att det behövs radikala förändringar och att våldet är nödvändigt och ärofyllt. De politiska vindarna blåser åt rätt håll. Varför inte skynda på utvecklingen? 

I de banorna tänker i alla fall Mohammad Aluaudt Allah, en av de som attackerades av AKS-aktivisterna. I en intervju anklagar han svenska politiker för att ha skapat ett samhällsklimat där problem ständigt skylls på invandrare.
– Jag tror att det har stärkt våldsamma nazistgrupper att angripa oss, säger han.

Bara att den tanken finns där är ett stort misslyckande för det svenska samhället. Och tyvärr har han skäl för sina misstankar.

Daniel Poohl är vd på Expo.

Daniel Poohl