Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Eftersom valdeltagandet i kyrkovalet traditionellt varit lågt och då det fram tills nyligen saknat en procentspärr för att komma in, så har valet utgjort en språngbräda för mindre partier att vinna trovärdighet och politisk representation samt för att kunna visa upp framgångar internt.

1991 når Sverigedemokraterna sina första parlamentariska framgångar genom att vinna kommunmandat i Dals-Ed och Höör. Men det var i kyrkovalet som partiet tio år senare nådde sina första nationella framgångar. En valframgång som då var extra viktig för partiet som just genomgått sin hittills största kris.

Valframgång

2001 var ett år det hände mycket kring SD. Partiets tvingades hantera intern turbulens, som slutade med att det splittrades och att utbrytarna grundade det konkurrerande partiet Nationaldemokraterna.

SD tappade flera centralgestalter till det nya partiet. Krisen var ett faktum. Men samtidigt lyckades SD mobilisera sina aktivister kring kyrkovalet.

Partiet storsatsade och valkampanjen blev en medial succé. Partiet som nyss varit under isen lyckades få den eftersträvande uppmärksamheten vilket gav energi och självförtroende för medlemmarna.

Det bortglömda valet

Från Expo #2-2017. Sverigedemokraterna satsar stort på kyrkovalet den 17 september. Religionsdialog och flyktinghjälp ska rensas ut. Avgörande frågor står på spel i ett val som knappt kyrkans egna medlemmar bryr sig om.

Det marginella ytterkantsparti som SD var vid tiden fick till slut två mandat av 251 i kyrkomötet, Svenska kyrkans nationella och högsta beslutande organ. Partiet har sedan dess behållit sin representation i kyrkomötet. I dag har partiet även platser i de regionala stiften och i många kyrkofullmäktigen.

Nationalistisk paroll

Efter valframgången 2001 kom partiets kyrkoarbete att gå under parollen ”Fädernas kyrka”. Partiet grundade även Förbundet fädernas kyrka för att bedriva arbetet och under en period gav det även ut specialtidningen ”Fädernas kyrka – Det enda kyrkopolitiska organet för en sann folkkyrka!”

Namnet var ingen slump. 1986 uppdaterades psalmboken och den nationalistiska psalmen Fädernas kyrka togs bort. För SD har återinförandet av psalmen sedan partiet bildades 1988 varit en fokusfråga – även om kristendom inte var en viktig fråga för partiet innan valframgången.

Från Oden till Jesus

Sverigedemokraterna säger sig vilja bygga en kyrka för trygghet och tradition. Partiets anser att islam är ett hot mot kristendomen. Men att ställa upp i kyrkovalet har inte alltid lockat partiet.

Borttagandet av psalmen ses av partiet som ett bevis på en kyrka i förfall och partirepresentanter har i kyrkomötet motionerat om att den ska lyftas in i psalmboken igen. Jimmie Åkesson menar att det handlar om att ”ta tillbaka fädernas kyrka” från ”samhällsomstörtarna”.

Rasism-skandaler

Inför valet 2017 genomförde Expo tillsammans med Expressen en granskning av Sverigedemokraternas kandidater i kyrkovalet.

Granskningen visade på kyrkopolitiker med kopplingar till högerextrema grupperingar eller som på andra sätt gett uttryck för hat, rasism och nazism. En av kandidaterna hade dessutom varit med när Prideparaden i Stockholm attackerades 2003.

Ytterligare en kandidat hade lagt ut en bild på sociala medier där han poserade med vapen. I texten till inlägget riktade han hot mot företrädare för andra politiska partier.

Spred grov rasism – kandiderar i kyrkovalet

De vill vara med och styra en organisation med omkring sex miljoner medlemmar. Expo har – tillsammans med Expressen – kartlagt kyrkopolitikerna som engagerat sig i högerextrema grupper, attackerat Prideparaden och hyllat Hitler.

Unik tillbakagång

Sverigedemokraterna har sedan sina första stapplade steg mot att blir ett riksdagsparti aldrig backat i ett nationellt val. Det stämmer även när det kommer till EU-val och valet till kyrkomötet. Det vill säga fram tills förra kyrkovalet.

2021 backade Sverigedemokraterna för första gången i ett val. Det stod klart när rösträkningen till kyrkovalet var färdigräknad. Partiet förlorade fem mandat i kyrkomötet, till totalt 19.

Bakslaget möttes med tystad från partiledning.

Senare, 2024, kom partiet även att backa i EU-valet.

Niclas Nilsson

”Ytterhögern backar – trots ny mandatfördelning”

Historiskt val för både SD och AFS.

Snart val igen

2024 startade partiet kyrkoförbundet Sverigedemokrater i Svenska kyrkan, ett förbund och den nomineringsgrupp som partiet går till val med den 21 september.

I sitt valmanifest skriver partiet att det vill att Svenska kyrkan ska avsluta alla samarbeten med ”Pride-rörelsen”, som SD menar har ”extrema värderingar” som inte överensstämmer med ”traditionell kristen lära”.

De lyfts även fram att SD ser ”mycket kritiskt på Svenska kyrkans samarbeten med muslimska organisationer och nätverk”. I manifestet citeras inte helt oväntat också psalmen Fädernas kyrka.

Även SD:s vurmande för dagens styre i Israel återspeglas i manifestet. Partiet skriver:

”Vi beklagar att Svenska kyrkan under det senaste halvseklet har tagit avstånd från Israel och i stället anammat ett marxistiskt synsätt, där Palestina framställs som den utsatte David och Israel som den förtryckande Goliat. Detta är en ensidig och extrem politisk beskrivning som vi inte anser att Svenska kyrkan ska företräda.”

Därför backar SD hellre Netanyahu än regeringen

– Oavsett vad omvärlden säger om folkmordet.

Partiet avslutar sitt manifest konspirationsteoretiskt och för partiet traditionsenligt med att konstatera att de motsätter sig en ”islamisering av kyrkan”.

Kyrkovalet 2025

Kyrkovalet äger rum vart fjärde år. Medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år får rösta om vilka som ska vara med och bestämma under de kommande fyra åren.

Inom kyrkan röstas det inte på partier utan nomineringsgrupper – några av dessa är dock knutna till politiska partier.

Kyrkovalet rör tre beslutande instanser:

  • Kyrkofullmäktige - det högsta beslutande organet på lokal nivå för församling eller pastorat.
  • Stiftsfullmäktige - del av den regionala nivån, stiftet, som har till uppgift att stödja församlingarna.
  • Kyrkomötet - Svenska kyrkans högsta beslutande organ på nationell nivå.

Över hela landet kan du förtidsrösta från och med 8 och till och med 21 september. Vallokalerna har bara öppet på valdagen söndag den 21 september.

Källa: www.svenskakyrkan.se