Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

I slutet av mars firade Berlinkretsen av det nazistiska partiet Der Dritte Weg (Den tredje vägen) sitt tioårsjubileum med en demonstration i stadsdelen Hellersdorf, tidigare del av det socialistiska Östberlin. 250 fascister marscherade genom mestadels tomma gator iförda sina karaktäristiska mörkgröna tröjor, jackor och flaggor prydda med partiets logotyp. De höll upp skyltar med en bisarr lista av krav – allt från mer näringslära och idrottsutbildning i skolan till ett ”krig mot droger”. Bland plakaten fanns också de vanliga parollerna för det nazistiska partiet: ”massinvandring”, antikommunism och motstånd mot hbtq‑rörelsen.

En särskilt slående detalj bland deltagarna avslöjar mycket om Der Dritte Wegs potential, tolv år efter dess grundande i Heidelberg av tidigare medlemmar från NPD och det sedermera förbjudna Freies Netz Süd (Fria nätverket Syd). Bland demonstranterna syns många unga, färska aktivister med partikläder och slickade, vältrimmade snedbenor. Många av dem måste ha varit småbarn när partiet grundades. Några av de unga rekryterna bar en banderoll med texten: ”Nationell-revolutionär ungdom. Framtiden formas av oss.”

Ett decennium efter grundandet har Der Dritte Weg utvecklats till den kanske starkaste organiserade gruppen bland militanta nazister i Tyskland. I mars upplöstes Die Rechte (Högern), som i flera år varit en dominerande kraft i och runt Dortmund. NPD, som en gång hade fasta mandat i regionala parlament, har drabbats av interna konflikter, ett namnbyte (det heter nu Die Heimat – ”Hemlandet”) och är i dag bara en skugga av sitt forna jag. Många högerextremister har istället anslutit sig till Alternativ för Tyskland, AFD, som i dag är det näst största partiet i Bundestag – och främsta oppositionsparti.

Samtidigt har Der Dritte Weg utvidgat sin närvaro över hela Tyskland och har nu minst 24 lokala enheter och regionala avdelningar i Berlin, Brandenburg, Sachsen, Bayern och Västra Tyskland. Partiets tillväxt har varit långsam men stabil – från omkring 600 till 800 medlemmar de senaste åren, enligt Tysklands inrikessäkerhetstjänst.

Patrik Hermansson, Nicholas Potter. Hannah Gais och Michael Colborne bevakar extremhögern i sina respektive regioner inom ramen för Expos internationella korrespondentnätverk.

Här är Expos internationella korrespondenter

Fyra internationella experter skriver exklusivt för Expos prenumeranter.

Dess disciplinerade organisationsstruktur och enhetliga visuella profil har varit avgörande för att bibehålla partiets styrka och storlek. Den mörkgröna estetiken är inspirerad av svenska Nordiska motståndsrörelsen, vilket Matthias Fischer själv berättade i en intervju med sina svenska förebilder. Medlemmar från Der Dritte Weg besökte Nordiska motståndsrörelsens konferens i Sverige i november under temat ”Europeisk enighet”. I januari reste NMR-medlemmar i sin tur till Tyskland för att delta i Der Dritte Wegs ”vinterseminarium” med titeln ”Fjäder och svärd” – NMR-ledaren Fredrik Vejdeland höll ett tal på tyska. Redan 2020 talade Vejdeland vid en demonstration arrangerad av Der Dritte Weg i Berlins stadsdel Hohenschönhausen – bara ett stenkast från Hellersdorf, där partiet demonstrerade i mars.

Oroväckande nog kan de kommande tio åren bli politiskt lovande för Der Dritte Weg. Berlinregistret, en organisation som övervakar högerextremt våld och diskriminering, registrerade omkring 5 000 incidenter under 2023. Trots sin begränsade storlek var Der Dritte Weg ansvarigt för minst 500 av dem – över tio procent.

Partiets ungdomsgren, Nationalrevolutionäre Jugend (NRJ), har varit inblandade i en rad våldsamma attacker – exempelvis när cirka 20 maskerade nazister angrep antifascistiska demonstranter vid Ostkreuz tågstation i juli förra året med batonger och pepparspray. Som de själva säger: framtiden för det nazistiska partiet kommer att formas av dem.

Nicholas Potter är del av Expos internationella korrespondentnätverk, baserad i Berlin. Han är journalist och redaktör på den tyska tidningen TAZ/Die Tageszeitung och har även publicerats i The Guardian, The Jerusalem Post och Der Tagesspiegel. Tidigare var han journalist och researcher med fokus på extremhögern på den tyska antirasistiska stiftelsen Amadeu Antonio Stiftung.

Översättning: Anna Fröjd