Sieg Heil i Haag

Den 18 september lade ledaren för ett högerextremt parti en motion i parlamentets andra kammare om att ”klassa Antifa som en terroristorganisation i Nederländerna”. Motionen gick igenom med stöd av en knapp majoritet av de 150 ledamöterna.

Motionen, som inleddes med en hänvisning till USA:s president Donald Trumps tidigare uttalanden om att ”Antifa” är en ”terroristorganisation,” vann stöd från flera av högerpartierna. Den stöddes även av det högerliberala Folkpartiet (VVD), som styrde landet mellan 2010 och 2023 under ledning av den nuvarande Nato-chefen Mark Rutte.

Bara två dagar senare bevittnade Nederländerna några av de värsta politiska upploppen vi sett på åratal. Men det var inte ”Antifa” så låg bakom dem. Det var extremhögern.

Tusentals människor samlades den 20 september till en stor anti-invandringsdemonstration i Haag, landets politiska centrum och den plats där parlamentet har sitt säte. En grupp på runt 1 000 personer, enligt polisens uppskattning, bröt sig loss från huvudprotesten. Maskerade och med flaggor förknippade med extremhögern försökte de blockera trafiken på den centrala huvudled som går i närheten av parken där demonstrationen hölls.

Med stenar och andra tillhyggen attackerade utbrytargruppen polisen, som svarade med vattenkanoner och tårgas. På grund av våldet avbröts demonstrationen i förtid. Flera poliser skadades.

Men upploppen stannande inte vid konfrontation med polis, även journalister attackerades och ett liberalt partis högkvarter vandaliserades. Upprorsmakarna försökte till och med storma Binnenhof, det flera hundra år gamla parlaments- och regeringskomplexet som ligger i centrala Haag och som för stunden genomgår en renovering.

Bilder och filmer från händelsen visar deltagare som gjorde nazisthälsningar. Det har även rapporterats att det skanderandes antisemitiska slagord. En servitris som blev vittne till händelsen har berättat för medier om att upploppsmakare ropade ”Sieg Heil!”. En av de restauranganställda ska dessutom ha attackerats med en elpistol.

Dussintals personer har till följd av upploppen gripits.

Upploppet har följts av omfattande fördömanden från såväl landets medier som från politiskt håll. Även partier som driver samma anti-invandringsretorik som låg till grund för demonstrationen har varit kritiska.

NRC, en av landets största dagstidningar, skrev på ledarplats att det som hände ”inte kan förstås isolerat från beslutet med en ogenomtänkt, illiberal motion om ’antifa’.” Tidningen argumenterade vidare för att beslutet gett ”extremhögern uppfattningen att den kan agera öppet och att det kommer att tolereras”.

Samtidigt, i ljuset av det stundande valet i oktober, så vägrade flera ledande politiker först att erkänna kopplingen mellan upploppen och extremhögerns våldsamma natur. Ett exempel är hur den tillförordnade justitieministern under en frågestund i parlamentet öppet ignorerade säkerhetstjänstens råd att tydligt benämna upploppen som ”högerextrema”.

Ministern påstod att kravallerna enbart handlade om att ”attackera poliser och förstöra andras egendom” och tillade: ”varken mer eller mindre än så.” Detta motsades alltså av en promemoria från säkerhetstjänsten, som uttryckligen rekommenderat ministern att lyfta den högerextrema bakgrunden. Först efter kritik från andra politiker medgav ministern den omständigheten.

”Att enbart tala om upploppsmakare, busar eller huliganer utan att adressera den underliggande högerextrema ideologin ger en ofullständig bild av verkligheten” stod det i säkerhetstjänstens promemoria, enligt medieuppgifter. Slutsatsen var att om man inte lyfter den högerextrema inblandningen så bidrar man till dess normalisering.

Så hur såg förspelet för upploppen ut? En granskning av tidningen De Volkskrant visade att ett falskt ’Antifa’-konto på Facebook spelat en avgörande roll för mobiliseringen. Där påstods veckorna innan demonstrationen att antifascister planerat att störa protesten.

Men enligt tidningen så kände antifascistiska grupper inte till några planer om en motdemonstration. De hade dessutom redan identifierat kontot som falskt, skapat för att sprida oro och splittring.

Likväl så bidrag facebooksidan till att fler högerextremister dök upp. ”Låt oss ställa till med kaos!” skrev till exempel en användare i en högerextrem chatt, enligt De Volkskrants granskning.

Trots politikernas fokus på ”Antifa” som en påstådd ”terroristorganisation” är det snarare extremhögern som står för politiskt våld och terrorism.

Knappt en månad före Haag-protesten greps den 24-årige ledaren för en högerextrem grupp, kopplad till Aktivklubb och den så kallade identitära rörelsen, misstänkt för terrorplaner och vapenbrott. Hans organisation hade redan året innan granskats av Bellingcat.

I augusti 2024 greps tre nederländska män, däribland en tonåring, misstänkta för uppvigling till terrorism. De uppges ha kopplingar till den internationella nazistgruppen The Base.

Redan i februari 2020 greps en svensk man i Luxemburg med misstänkta band till samma grupp. Gripandet skedde efter att polisen avslöjat en planerad attack mot Eurovision i Rotterdam. Det planerade dådet inbegrep både sprängämnen och giftiga substanser som ricin och cyanidgas.

Nederländernas underrättelse- och säkerhetsmyndighet (AIVD) har gång på gång konstaterat: ”Antifa” och den politiska vänstern utgör inte något signifikant säkerhetshot. ”Majoriteten av den vänsteraktivistiska miljön i Nederländerna uttrycker sig fortsatt på aktivistiska sätt,” skrev AIVD i sin senaste rapport.

Myndigheten ser ”ingen större vilja till våld” inom miljön och menade vidare att den vare sig har ”målet eller konsekvensen [att] undergräva den demokratiska rättsstaten” och att den därmed inte ens föll inom säkerhetstjänstens uppdrag att utreda.

Som en följd av detta lägger säkerhetstjänsten sitt fokus och resurser på extremhögern och har ett avsnitt i sin senaste rapport ägnad åt just högerextrem terrorism. Sedan 2021 gör AIVD bedömning att det finns en risk för att högerextrema terrorattacker genomförs i Nederländerna – ”särskilt av radikaliserade ensamagerande”.

Om Nederländerna står inför ett hot om politiskt våld och terrorism kommer det alltså inte från vänstern – hur mycket vissa än hävdar det – utan från extremhögern. Som det redan har gjort.

Michael Colborne är en del av Expos internationella korrespondentnätverk, baserad i Amsterdam. Han är också undersökande journalist och leder det internationella journalistkollektivet Bellingcats arbete med granskning av den transnationella extremhögern.

Översättning: Anders Dalsbro

Michael Colborne