Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

I vanliga fall brukar inte Expo kommentera familjetragedier. I det här fallet är dock sammanhanget sådant att det är närmast omöjligt att inte göra det. Tor Paulsson är nämligen en offentlig person – en politiker som söker allmänhetens förtroende, som reser land och rike runt med budskapet att våld mot kvinnor är något som invandrare ägnar sig åt och som för bara två veckor sedan hängde på affischer över hela riket som ND:s förstanamn i EU-valet.

Tor Paulssons sambo är också en offentlig person. Hon var tidigare med i Sverigedemokraterna har därefter arbetat för Nationaldemokraterna sedan starten 2001. Hon har bland annat ställt upp som kandidat till allmänna val och har porträtterats i partiets flygblad, där hon föreställer flickan som hotas av våld och övergrepp från invandrarmän.

Här måste två viktiga markeringar göras.

Den första är att hennes politiska övertygelse inte har ett dyft att göra med det faktum att hon blivit misshandlad. Våld mot kvinnor handlar om mäns kontrollbehov av kvinnor – inte kultur. Även om Nationaldemokraterna brukar hävda motsatsen så har misshandeln inget med hennes hudfärg eller etnicitet att göra. I den bemärkelsen är hon en kvinna vars liv i dag förvandlats till samma katastrofområde som så många medsystrar som utsatts för manligt våld. I den bemärkelsen förtjänar hon stöd och sympati från omgivningen, och upprättelse för den kränkning hon utsatts för.

Den andra är att Tor Paulssons gärning måste få politiska konsekvenser. Trovärdigheten för Nationaldemokraternas budskap torde ha rasat till källarnivå i samma ögonblick som Tor Paulsson höjde knytnäven mot sin sambo.

Den svenska extremhögern har i flera år trummat ut budskapet att våld mot kvinnor är något som invandrare ägnar sig åt – inte riktiga svenska män. Den som mer än någon annan formulerat denna tes är Tor Paulsson. Han var den person som på den tid han var medlem i Sverigedemokraterna tillsammans med dåvarande chefsideologen Johan Rinderheim lanserade parollen "stoppa gruppvåldtäkterna – stoppa invandringen". Det skedde i samband med Rissnedebatten 1999 då en tonårig flicka hade utsatts för en gruppvåldtäkt där fem invandrarungdomar var inblandade.

Anders Steen, ND:s partiledare, kan nu bara tillkalla högre makter om nåd över vad styvsonen och partiorganisatörern Tor Paulsson ställt till med, såväl inom sin familj som för sitt parti. Foto: Expo
Anders Steen, ND:s partiledare, kan nu bara tillkalla högre makter om nåd över vad styvsonen och partiorganisatörern Tor Paulsson ställt till med, såväl inom sin familj som för sitt parti. Foto: Expo

FÖR DEN NATIONELLA rörelsen är budskapet ett av de viktigaste inslagen i propagandan mot invandrare. Det handlar inte om att värna kvinnans rätt i samhället utan om att bedriva hets mot folkgrupp. Nationaldemokraterna är ett rasistiskt parti. Partiet lever på att odla hat och misstänksamhet mot invandrare. Att emotionellt beskriva specifikt invandrarmän som potentiella våldtäktsmän är därför ett led i propagandan.

Det är därför Nationaldemokraterna, Sverigedemokraterna, Nationalsocialistisk Front, Nationell Ungdom, Info-14 och andra "nationella" grupper fyller sina hemsidor med notiser om invandrare som begår brott.

Propagandan har inget med verkligheten att göra. Brott begås av både svenskar och invandrare. Offren för brotten är både svenskar och invandrare. Och våld mot kvinnor är inte ett kulturspecifikt fenomen – även om Nationaldemokraterna och vissa skribenter på Dagens Nyheters ledarsida i detta gjort gemensam sak och framför påståendet att det är något särskilt med våld som riktas mot kvinnor från invandrarmän.

Propagandan går i det avseendet på tvärs med all vetenskaplig forskning på området. Verkligheten kan sammanfattas i sentensen att åtta av tio kvinnor som utsätts för våld är gifta eller sammanboende med en man född i Sverige. (Statistik från Slagen dam – mäns våld mot kvinnor i jämställda Sverige; Eva Lundgren m fl, Uppsala universitet 2001.)

Återigen – kvinnomisshandel är ingen kulturspecifik företeelse utan effekten av manligt kontrollbehov av kvinnor. Den man som misshandlar är förmodligen i lika delar vänster- eller högerpolitiker. Möjligen kan det tillfogas att desto mer sekteristisk och socialt isolerad en grupp är, desto större är riskfaktorn för att enskilda aktivister ska begå våldshandlingar – ett mönster som vi känner igen från Knutby, Jim Jones självmordsekt i Guyana och dussintals liknande grupper världen över. Och Nationaldemokraterna är i allra högsta grad en sekt.

Bekymren hopar sig för ND. Inte nog med att partiorganisatören Tor Paulsson ägnat sig åt övergrepp mot sin sambo, ungdomsledaren och påläggskalven Marc Abramson har ett långvarigt fängelsestraff hängande över sig för NDU:s våldsamma attack mot Pridefestivalen i fjol. <br /><noscript><img decoding=
Bekymren hopar sig för ND. Inte nog med att partiorganisatören Tor Paulsson ägnat sig åt övergrepp mot sin sambo, ungdomsledaren och påläggskalven
Marc Abramson har ett långvarigt fängelsestraff hängande över sig för NDU:s våldsamma attack mot Pridefestivalen i fjol. Foto: Expo

HYCKLERIFAKTORN INOM den "nationella" rörelsen är dock hög. Eftersom rörelsen är rasistisk bygger hela dess verksamhet på att i en eller annan form bedriva propaganda mot invandrare, judar, homosexuella och andra grupper som anses hota den "svenska kulturen".

Det handlar samtidigt om att bygga upp en bild av "svenskar" som något moraliskt överlägset. Avståndet mellan teori och praktik är förstås dramatiskt. På Expo skulle vi inte ha tid med annat om vi skulle tvingas notera alla tillfällen då en nazist slår sin sambo eller åker över till Tallinn för att idka multikulturellt umgänge med tonåriga prostituerade som en lokal nazisttalang tillhandahåller.

En av de mest fascinerande fallen av dubbelmoral snubblade Expos medarbetare Mikael Ekman över då han som reporter på TV3-programmet Insider skulle kartlägga porrbranschen i Sverige. Han gav sig ut på stan med dold kamera och besökte diverse porrbutiker. Döm om hans förvåning då han svängde runt en hylla med porrfilmer på en butik i centrala Stockholm och plötsligt stod öga mot öga med en av nyckelpersonerna i den antijudiska nazigruppen Info-14.

Info-14 och Nationaldemokraterna samarbetar i praktiska frågor som till exempel arrangemanget av Salemmarschen varje år och bägge grupperna ägnar sig åt att hänga ut invandrare som begår brott. De gottar sig särskilt i sexualrelaterad brottslighet och påstår sig bekämpa pedofiler och homosexuella, och gärna sätter likhetstecken mellan dessa.

Vän av ordning undrar förstås vad den moraliskt högtstående aktivisten för Info-14 gjorde i porrbutiken. Jo, han arbetade där.

Saken blev förstås inte bättre av att butiken ägs av en homosexuell jude och en svart invandrare, och att butiken specialiserat sig på bögporr.

TOR PAULSSON HAR gjort en dygd av att i nationaldemokratisk propaganda framställa sig själv och sin familj som förtroendeingivande sinnebild för den lyckliga svenska familjen – en kontrast till alla kulturellt opålitliga svartmuskiga män som våldtar, misshandlar och hedersmördar sina barn. Tillsammans med sin sambo förekom han i denna roll på valaffischer redan på den tid han var Sverigedemokrat.

Inte nog med det – Tor Paulsson är i praktiken partiledare även om Anders Steen formellt skyltar med sitt namn på den posten.

Nationaldemokraterna har byggt hela sin verksamhet på Tor Paulssons aktiviststrategi, där bekämpandet av (invandrares) våld mot kvinnor är en hörnsten. Nationaldemokraterna profilerar sig i flygblad efter flygblad som partiet som värnar familjen, landet och kulturen – och som bekämpar de etablerade politiker som hotar denna idealbild.

På Salemmarscen i december i fjol, den största nazistiska manifestationen i Sverige sedan andra världskriget, visade Tor Paulsson upp allt annat än en fridsam attityd i sitt tal. Såväl Gudrun Schyman som Göran Persson hotades då av Paulsson att en dag få stå till svars och straffas som landsförrädare. Foto: Daniel Olsson/Expo
På Salemmarscen i december i fjol, den största nazistiska manifestationen i Sverige sedan andra världskriget, visade Tor Paulsson upp allt annat än en fridsam attityd i sitt tal. Såväl Gudrun Schyman som Göran Persson hotades då av Paulsson att en dag få stå till svars och straffas som landsförrädare. Foto: Daniel Olsson/Expo

I Salemmarschen i december i fjol var Tor Paulsson en av huvudtalarna.

– En dag kommer alla de som har medverkat till förtryck, skändningar och förnedringar få sitt rättmätiga straff. Då ska Gudrun Schyman, Göran Persson och alla andra landsförrädare få stå till svars för det de har gjort mot oss. Jag lovar er alla: Det straffet kommer att kännas, sa Tor Paulsson.

Nu verkar det snarare vara Tor Paulsson som kommer att straffas.

NATIONALDEMOKRATERNA HAR insett det prekära i situationen. Tor Paulssons knytnävsslag har på en sekund försatt hela partiet i en nationell trovärdighetskris. Partiet har agerat snabbt och på hemsidan annonseras redan att Paulsson måste lämna partiet. Ett ännu bättre förslag vore att lägga ned partiet.

I vanliga fall brukar Nationaldemokraterna kunna hitta på förmildrande omständigheter eller konspirationer som ursäktar aktivisternas våld, som när ungdomsledaren Marc Abramson nyligen dömdes till kännbart fängelsestraff för sin roll i attacken mot Pridefestivalen i fjol. Men Tor Paulssons knytnävsslag är så påtagliga att det är svårt att hitta på någon förmildrande omständighet. Även om partiideologen Vavra Suk gör ett lamt försök att ge Tor Paulssons kvinnomisshandel en kulturell vinkling då han jämför svenskt våld mot kvinnor med invandrares våld mot kvinnor.

– Skillnaden är inställningen till vad som är rätt och vad som är fel. Om Tor Paulsson gjort det här är jag övertygad om att han ångrar sig. Det gör inte människor från den muslimska kulturen, säger Vavra Suk till DN.

Partiledaren Anders Steen, som också är styvfar till Tor Paulsson, beskriver misshandeln som en "familjetragedi". Så generös brukar han inte vara då han kommenterar motsvarande fall där förövaren är en kulturspecifik invandrare.