Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

I början av året utsattes den stora moskén på Södermalm i Stockholm för vandalisering. Någon eller några spejade ned entrén med åtta hakkors. Sedan dess har moskéer och bönelokaler runt om i landet fortsatt att utsättas för olika typer av attacker och förstörelse. Så sent som i helgen krossades fönster på moskén i Eslöv.

Mörkertalet tros vara stort när det kommer till sådana här händelser och det är sällsynt att någon person knyts till dåden, därmed saknas också uppgifter om motivet bakom attacker. Expo har identifierat elva fall av bränder och vandalisering utförda under året. I genomsnitt nästan ett dåd i månaden.
 

FAKTA: Incidenter 2014

  • Januari, Stockholm. Moské får sin entré nedklottrad med hakkors.
  • Maj, Eskilstuna. Under en kvällsbön blockerades dörren med trädbalkar och betongblock.
  • Juli, Norrköping. Byggbaracker och den påbörjade moskébyggnaden sattes i brand.
  • September, Södertälje. Fönster krossades på Somaliska föreningens bönelokal. Även Palestinska föreningen drabbades av vandalisering.
  • September, Flen. Fönster krossades på moské.
  • September, Avesta. Någon tände eld på mattor i moskén.
  • Oktober, Helsingborg. Vandalisering av källarmoské.
  • Oktober, Flen. Fönster krossades på moské.
  • November, Eslöv. Moskéns rutor krossades.
  • November, Örebro. Brandfarlig vätska kastades in genom ett fönster.
  • December, Eslöv. Två fönsterrutor krossade och delar av fasaden sprejades.

Max Stockman, som är handläggare på Nämnden för statligt stöd till trossamfund, SST, med ansvar för kontakt med muslimska samfund, känner igen bilden.
- Det låter som rimliga siffror. Det är såklart svårt att spekulera i storleken på mörkertalet, men utifrån de samtal med muslimska ledare och besök som vi på SST gör i moskéer runtom i Sverige kan vi anta ett det finns ett mörkertal och att siffran skulle stiga om man tog med alla incidenter som sker.

En rapport som SST, lämnade till regeringen den 12 november visar att två tredjedelar av 110 föreningar som svarade på en enkät uppgav att de utsatts för olika typer av skadegörelse.

Max Stockman menar att han i sina kontakter med muslimska samfund märker av en oro.
- Ja det gör man. Det finns absolut en oro. Det finns nog idag också en större medvetenhet runt de här frågorna. Vi kan se att det är få som skyltar med att det är moskéer och att de som attackeras är ofta sådana som är mer öppna med att det är en moské.

Ett problem är att många muslimska samfund, framför allt på lokal nivå, inte vet vilka rättigheter de har eller så saknas kunskap var de ska vända sig om de utsätts för hot eller vandalisering.
- Många menar att det inte heller lönar sig att anmäla, eftersom de upplever det som att ingenting händer. Det kan också vara så att man tonar ned mindre incidenter, eftersom man är rädd att uppmärksamheten kan leda till att fler händelser, säger Max Stockman.

Enkäten som det hänvisas till ovan är framtagen av Islamiska samarbetsrådet. Mustafa Setkic är en av rådets representanter och dessutom ordförande för Bosniakiska islamiska samfundet. Han säger att sådana attacker som Expo listar skapar rädsla bland muslimer.
- Det är påtagligt, tyvärr får händelser som bränder svåra påföljder. Man är rädd från vår sida att någon ska komma till skada. Det är beklagligt att det här är en utveckling som vi ser, med antimuslimska stämningar i samhället.

Enligt Islamiska samarbetsrådet bör regeringen anslå ekonomiska medel för arbete med moskéers säkerhet. Rådet påpekar också att muslimska föreningarna behöver etablera kontakt med polisen och få hjälp med till exempel övervakningskameror och säkerhetsdörrar.

Mustafa Setkic menar att det är viktigt att samhället reagerar mot islamofobin i samhället.
- Men inte bara på islamofobin, utan främlingsfientlighet i allmänhet. Vi vet ju till exempel att även judar får sina lokaler vandaliserade.

Ämnen i artikeln