FN: Myanmar måste skydda rohingyer

De sjutton domarna i ICJ-domstolen röstade enhälligt för att staten Myanmar måste skydda rohingyer på deras territorium från alla de förföljelser som finns listade i konventionen, i synnerhet mord. Det finns fortfarande risk för att folkmord kan ske, menar domstolen.

Beslutet innebär också att Myanmar, även känt som Burma, måste säkra och skydda bevis för eventuella folkmord som redan ägt rum.

Myanmar har fyra månader på sig att komma med en rapport om hur åtgärderna har följts. ICJ:s beslut är bindande och kan inte överklagas, men domstolen har samtidigt ingen möjlighet att tvinga Myanmar att följa det.

Domstolens besked sätter ytterligare press på Myanmar, men det innebär inte att det har slagits fast att staten har gjort sig skyldig till folkmord. Processen för att kunna bevisa det väntas pågå i flera år. Detta beslut gäller tills rättegången är över.

"Systematiskt mördande"

Det var i november förra året som Gambia, uppbackat av Islamiska samarbetsorganisationen, OIC, tog initiativ för att FN-domstolen skulle inleda en process för att slå fast att Myanmar brutit mot folkmordskonventionen från 1948. 

2017 inledde Myanmars regering en militär offensiv i delstaten Rakhine och över 700 000 rohingyer flydde. Hundratals byar brändes ned och tusentals rohingyier dödades. FN:s dåvarande högkommissarie för mänskliga rättigheter sa att Myanmars agerande hade alla kännetecken för ett ”skolboksexempel på etnisk rensning”. 2019 konstaterade FN även i en rapport att det förekommit ”systematiskt mördande av kvinnor och flickor”.

I sin anmälan till FN-domstolen menar Gambia att Myanmars militär och säkerhetsstyrkor genom mord, våldtäkter, tortyr och andra förföljelser helt, eller delvis, försökt att utrota minoritetsgruppen rohingya i landet.

"Intern väpnad konflikt"

Myanmar har helt förnekat detta, särskilt att det skulle ha funnits en avsikt att genomföra ett folkmord. 

Landets regeringschef Aung San Suu Kyi reste personligen till domstolen i Haag för att försvara statens agerande. Fredspristagaren Suu Kyi beskrev våldet i Rakhinedelstaten som en ”intern väpnad konflikt”. Det kan inte uteslutas att militären använde oproportionerligt mycket våld, men att det fanns ”en avsikt att genomföra ett folkmord kan inte vara den enda hypotesen”, menade Suu Kyi.