Förbjuden kärlek

I ett radhus i en Stockholmsförort sitter Jasmine och Alexander och tittar på tv. På skärmen visar en egyptisk tv-kanal scener från ett land vars invånare samlats i massor i huvudstaden Kairo för att kämpa för sin frihet. Det är nu 22 år sedan de lämnade sitt hemland. Men villkoren i hemlandet påverkar fortfarande deras liv. De hamnade här, inte för att de drömde om just Sverige. De hamnade här för att de blev kära. En kärlek som då, precis som nu, är omöjlig i ett land med hårda spänningar mellan olika religiösa grupper.

Jasmine föddes som muslim. Alexander växte upp i en kristen familj. I Egypten, och flera andra delar av världen, är kärlek som deras förenad med livsfara.

Under de senaste åren har förföljelsen och förtrycket mot kristna blivit allt mer uppmärksammat. Anledningarna till att människor fängslas, tvingas gå under jorden eller fly varierar från land till land. En sak har de förföljda kristna gemensamt, de lever i minoritet i sina länder och de drabbas av stater eller politiska eller religiösa gruppers intolerans mot minoriteter och människor som inte passar in.

I Irak har situationen förvärrats för de kristna, samma sak för kristna som inte tillhör den ryska ortodoxa tron i Ryssland. I Nigeria ökar spänningarna och massakrer har utförts mot kristna.

I Jasmin och Alexanders hemland Egypten blossar ofta konflikter upp mellan muslimer och kristna, som är en minoritet i landet. Kristna Kopter utgör omkring 10 procent av befolkningen och de diskrimineras i samhället, få kopter har höga officiella positioner. Kopter upplever att de blir sämre behandlade av myndigheter, polis och säkerhetstjänsten. De vittnar om att det är svårt att få tillstånd för att bygga eller reparera kyrkor. Men samtidigt är det inte bara kopter som upplever diskriminering. De senaste åren har bland annat ett antal ahmadiyya- och shiamuslimer arresterats för "förakt för islam", som är ett brott i Egypten.

Katherine Cash jobbar på Svenska missionsrådet. På utrikesdepartementets uppdrag sitter hon i en expertpanel för religions- och trosfrihet inom organisationen för säkerhet och samverkan i Europa, OSSE. Hon ser hur konflikterna ofta handlar om att få människor att passa in i påtvingade normer.

– Det handlar inte om civilisationens krig, eller en kamp mellan islam och kristendom för det bottnar inte i det.

– Det finns ofta en bred ström i dessa samhällen som handlar om att hävda normer och att människor ska passa in i påtvingade normer. Religion är ofta en tydlig identitetsmarkör. Man söker efter en snävare tolkning och att alla ska sålla sig till den tolkningen, alla som har andra uppfattningar oavsett vad det är för uppfattning blir utsatta.

Jasmin och Alexander är inte ensamma om att trotsa normerna. I Egypten har just kärlek över religionsgränserna varit en triggande faktor i många av de konflikter som blossat upp.

– Ser man på situationer där kyrkor bränts ner har konflikten ofta börjat där en kristen och muslim blivit kära och vill gifta sig och där båda läger känner sig svikna. Det har lett till situationer som har slutat i våld och som ofta drabbat de kristna, eftersom de är i minoritet, säger Katherine Cash.

I November 2010 sattes flera hem till kopter i brand av muslimska fundamentalister på grund av rykten om att en muslimsk man och en kristen kvinna hade en kärleksrelation.
Vid ett annat tillfälle lämnade en prästfru sin man. Det fick kopter att demonstrera i Kairo och i kvinnans hemstad. Demonstranterna påstod att kvinnan kidnappats och tvingats konvertera till Islam, i själva verket hade kvinnan konverterat för att kunna skilja sig.

Andra händelser som illustrerar intoleransen mot kristna är det koptiska nyårsfirandet till 2011 i Alexandria, då dödades 27 personer i vad som tros vara ett självmordsattentat. Terrorattentat ledde till flera solidaritetsyttringar mellan kristna och muslimer, revolutionen mot Mubarak verkade också den enande över religionsgränserna.

Efter rykten om kärleksrelationer mellan muslimer och kristna trappades situation återigen upp och flera koptiska kyrkor attackerades. I maj marscherade ett 100-tal muslimska extremister mot en kyrka där de påstod att en koptisk kvinna som konverterat till islam hölls fången. I sammandrabbningarna mellan kristna och muslimer dödades 12 personer och minst 232 personer skadades.

Jasmine och Alexanders historia började på universitetet i Alexandria i slutet av 1980-talet. Det var en annan tid, men med samma spända relation mellan kristna och muslimer.

Jasmine berättar om en uppväxt där religionen inte innebar begränsningar.

– Min familj är moderat. De var inte fanatiska, jag hade frihet. Jag fastade och jag trodde på Islam. Men min familj hade inget problem med kristna, jag fick ha kristna vänner.

Jasmine var 20 år när hon började på universitet i Alexandria för att läsa arkitektur. Det var där hon första gången mötte på motstånd från fundamentalistiska muslimer. De reagerade på att Jasmine som kvinna jobbade med kristna män. Hon fick höra att kristna hatar muslimer. Men hon höll inte med.

– Att samarbeta med kristna var som att samarbeta med muslimer, vi var alla lika och på samma nivå, säger hon.

Jasmine såg en ljus framtid framför sig. Men allt ändrades när hennes pappa plötsligt dog. Allt hon lärt sig om livet efter döden gjorde henne skräckslagen. Drömmen om en framtid som arkitekt förvandlades till en rädsla för döden. Hon sökte svaren på sina frågor i den islamska litteraturen. Samtidigt hittade hon någon att prata med – klasskamraten Alexander.

Som en del i utbildningen gjorde de båda sin praktik hos Jasmines farbror. Farbrodern lade märke till att Jasmine och Alexanders umgicks allt tätare med varandra.

– Han sa att han ville lösa vårt problem och sa till mig att jag och Alexanders familj kan drabbas av stora problem. En kristen man får absolut inte ha en relation med en muslimsk kvinna. Det skulle leda till katastrof, inte bara för oss utan också för våra familjer som riskerade bli indragna i historien, berättar Jasmine.

Alexander fyller i:

– Om fanatiska grupper skulle se oss sitta i en kafeteria eller umgås efter skoltid. Så skulle det innebära en stor skam för Jasmine. Mig ser de som en kristen som försöker ta en muslimsk tjej och det innebär att jag och min familj måste straffas.

– Vad straffet skulle bli berodde på. Om polisen grep en kunde man fängslas och råka ut för tortyr. Men det värsta var om det kommer till extrema gruppers kännedom, då rådde ingen lag. Då kunde man bli dödad och även familjemedlemmar kunde mördas. Det värsta scenariot var om polisen meddelade sådana grupper. Det kunde de göra för att två sina händer och hävda att de inte gjort någonting, säger Alexander.

Jasmines farbror presenterade en lösning för Jasmine och Alexander: Alexander skulle konvertera till islam och börja jobba för farbrodern. Alexander sa nej. Han ville inte konvertera även om det bara var på "pappret". Han kunde inte förneka Jesus. Trots att det är enklare för en kristen i Egypten att konvertera till islam än vice versa, kan det innebära problem för en kristen, i extrema fall kan det leda till hedersmord från nära anhöriga. Men Alexander var inte rädd för det.

– Det hade självklart blivit väldigt ledsna men de hade pratat med mig och försökt övertala mig att komma tillbaka till den kristna tron, säger han.

Efter att Alexander sagt nej till att konvertera var hans enda svar till Jasmine: "be till gud, gud ska ge dig svar." Det gjorde henne förbannad.

– Jag sa till Alexander, vad då är det din lösning? Tror du att jag är någon profet? Jag blev förbannad och sa till honom, tack så mycket tänk inte mer på mig för vi ska inte träffas igen.

Efter det gick hon.

– Hade jag inte varit så rädd för döden hade jag tagit livet av mig. Jag var arg på alla, på min familj och mina släktingar, mina kollegor, på Alexander, minns Jasmine.

Jasmine kunde ändå inte glömma vad Alexander hade sagt. Hon grubblade och upplevde faktiskt att någon lyssnade. Till slut fick hon svar på sina frågor och klarhet i sina tankar. Hon kom fram till att hon trodde på det kristna budskapet. Hon sökte upp Alexander och de började läsa bibeln.

– Detta var början och slutet på en period, den här dagen föddes jag som kristen, säger hon.

Men Jasmine kunde inte säga någonting om sin nya tro till sina vänner och familj.

Efter studierna på universitet kallades Alexander in till militärtjänstgöring. Varje helg återvände han till Alexandria och för att träffa Jasmine. Han ordnade även så att hon i hemlighet kunde etablera kontakt med kyrkor.

Till slut avslöjades deras relation. Människor som sett dem tillsammans hade rapporterat till Jasmines familj. Hon fick utegångsförbud och kontakten med Alexander bröts. Eftersom familjen inte ville att det skulle verka som att något var fel släppte de på hennes restriktioner. Så fort hon fick gå ut träffade hon Alexander.

En av Jasmines bröder bestämde sig för att han ville träffa Alexander och försöka hitta en lösning på den svåra situationen. De bestämde sig för att träffas.

– Han lyssnade på mig och insåg att det var seriöst. Han erbjöd samma lösning som hennes farbror gjort tidigare, men en mer detaljerad och vattentätt, berättar Alexander

Förslaget var att Alexander skulle konvertera på "pappret" och Jasmine skulle döpa sig kristet. Brodern erbjöd sig att bevittna Jasmines dop. Efter det skulle han träffa Alexanders familj och bekräfta för dem att han bara konverterat för att få leva med Jasmine. Den här lösningen hade troligen blidkat Alexanders familj och även Jasmines. En del av planen var även att hjälpa paret att lämna Egypten. Då skulle paret officiellt lämnat som "två muslimer" och kunna återvända utan problem.

– Jag gav honom samma svar som jag tidigare gett Jasmine, Jag förnekar inte Jesus. Även om jag vet att detta bara är på papperet så blir det fel, eftersom Jasmine familj kan komma att tro att hon konverterade enbart för en kärleksrelation, men det handlar om att hon blivit kristen på riktigt, säger Alexander.

Samtidigt planerade Jasmine och Alexander i hemlighet att lämna Egypten. Jasmine skaffade sig i ett pass. När chansen gavs tog de sig till Sverige.

Det har gått snart 20 år sedan de landade på Arlanda. Idag har de två barn och går varje vardag till den arbetsplats där de båda jobbar. Ett Svensson-liv, långt bort från den vardag de flydde ifrån. På helgerna besöker de den lokala församlingen. Där möts människor från flera delar av världen. Många av dem har kommit från länder som präglas av en öppen intolerans mot de minoriteter som sticker ut, som de kristna.

Här i Sverige kan de på ett helt annat sätt leva ut sin religiositet. Men för Jasmine sitter rädslan i. Konflikterna mellan religiösa grupper finns också i Sverige. För inte länge sedan uppmärksammades en somalisk imam som i radio uppmanade till mord på konvertiter. Uttalandet gjordes efter att somaliska konvertiter hållit ett bokbord i Rinkeby centrum. Flera olika källor som Expo talat med har berättat om enskilda händelser där extremister uttalat hot mot konvertiter. Imamens uttalande har mötts av fördömande från den breda somaliska gruppen i Rinkeby.

Jasmine och Alexander påverkas inte av imamens hot. Det är de somaliska konvertiterna som drabbas av det, menar de. Jasmine är mer orolig för att stöta på intoleranta landsmän och hon talar helst inte om att hon en gång tiden konverterat från islam till kristendom. Hon berättar om ett möte med en egyptisk man som efter att han fick reda på att hon var konvertit, tagit tag i henne och skrikit mot henne.

– Han såg mig vid en kristen sammankomst. När han upptäckte att jag kunde mycket om islam började han misstänka att jag var konvertit. Han skrek till mig; "är du konvertit".

Hennes svar var kort
:

– Det har du inte med att göra.

Daniel Vergara