Lämna Salem ifred

Under lördagen genomfördes den femte Salemmarschen. Sedan den första manifestationen till minne av Daniel Wretströms död har dessa samlingar präglats av en tvetydighet, nämligen en vinglig balansgång mellan sorgetåg och politisk agitation.

Manifestationen var från början för vissa ett tillfälle för sorg, med fanns anhöriga och vänner till Daniel. Men det gick redan då inte att undgå från det faktum att de organisationer som arrangerade manifestationen cyniskt utnyttjade händelsen för sina egna politiska syften. För dem handlade det om att med alla medel skapa en arena för sin politik

Under de senaste åren har Salemmanifestationen allt mer tappat prägeln av sorgemarsch. Motiven från de radikala grupperna som Info-14, Svenska Motståndsrörelsen (SMR) och Nationalsocialistisk Front (NSF) har blivit tydlig. Förra året sa SMR:s representant Magnus Söderman det rakt ut. Med bestämd röst förklarade han "Jag har inte kommit hit för att sörja".

Salem, kl. 18.30 (Foto: Monitor)

I år upprepades Magnus Södermans inledande ord i olika form i samtliga tal. Den lilla del av Salemmanifestationen som tidigare bestod av sorg är nu helt undanträngd av ett ogenerat hat. Idag hetsar våldsromantiker från scenen mot demokrati och invandring. Förra året var de 2000, i år var de runt 1400. Förhoppningsvis kan minskningen tolkas som att grupperingarna bakom Salemmarschen nu blivit så tydliga i sin politiska framtoning att allt färre vill stå vid deras sida.

Denna utveckling har tveklöst även påskyndats av Nationaldemokraternas stridigheter såväl inom partiet som gentemot andra "nationella" grupper, vilket lett till att de inte längre är en respekterad aktör inom den nationella rörelsen. Nationaldemokraterna till skillnad från de andra grupperna agerar även på den demokratiska arenan och för dem skulle det vara politiskt självmord att lika öppet deklarera sitt förakt för demokratin. Deras frånvaro har därmed öppnat vägen för den fanatism och terrorvurm som nu frodas bland åhörarna.

Detta måste också sägas. Nätverket mot rasisms val att flytta sin demonstration från Salem till Medborgarplatsen är positiv och nödvändigt för den svenska antirasistiska rörelsen. Många har tidigare avstått att visa sitt avståndstagande av rädsla för att hamna mitt i kravaller.

Nu återstår bara att även nazisterna lämnar Salem och ger plats åt det sorgearbete som deras årliga närvaro till stor del förhindrat. Daniel Wretsröms död är tragisk och djupt orättvis. För Daniels och hans anhörigas skull: Lämna Salem i fred!