Levande historia blir myndighet

Statsminister Göran Persson invigningstalade och berättade hur Levande historia kom till efter att Centrum för Invandrarforskning på Stockholms Universitet 1997 presenterade en studie som visade att oroväckande många ungdomar var tveksamma om Förintelsen verkligen hade ägt rum. Undersökningen visade också förekomsten av rasistiska föreställningar och att många ungdomar var osäkra på om demokrati verkligen var ett bra system.

Göran Persson påminde om att sex år har förflutit sedan dess och konstaterade att det kändes härligt att kunna inviga den nya myndigheten. Han konstaterade att demokratin är aldrig starkare än de människor som arbetar för den och att varje ny generation själva måste vinnas för demokratin och själva hitta kunskap om historien.

Heléne Lööw ägnade sitt invigningstal till att påminna om att antisemitism inte uppstod i och med nationalsocialismen på 1930-talet, utan att det är ett fenomen som tillhör bakgrundsbruset i Europa sedan hundratals år.

Då hon började studera nationalsocialism för 20 år sedan hade hon ingen tanke på att det en dag skulle grundas en ny myndighet i Sverige som skulle fokusera på  ämnet, än mindre att hon själv skulle bli chef för den nya myndigheten. Hon påminde om att det är just under de senaste 20 åren som behovet av Levande Historia uppstått i takt med att nazistiska grupper åter börjat träda fram från de skuggor där de befunnit sig under flera decennier efter krigsslutet.

Tredje namn på talarlistan var professor Bassam Tibi från Göttingens universitet, som granskade antisemitism och islamofobi efter den 11 september. Tibi, själv muslim och född i Damaskus i Syrien, konstaterade att det råder en djup skillnad mellan muslimer och fundamentalistiska islamska grupper. Richard Wolff och Gunnar Nordén underhöll med sång och musik.