MSB ignorerar det uppenbara i rapport om asylbränder
ANALYS. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap blandar bort korten när de plötsligt kastar sig in i debatten om bränder på asylboenden. Ska myndigheten verkligen syssla med spekulativ mediekritik?
Uppdaterad: 2018-01-31, 07:25
Publicerad: 2016-06-16, 08:16
Lästid: 7 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
I måndags kastade sig Myndigheten för samhällsskydd och beredskap plötsligt in i debatten om bränder på asylboenden. Enligt MSB:s efterforskningar (vi ska återkomma till det) är det endast bevisat att drygt var tionde brand på asylboenden sedan 2012 har varit anlagd utifrån. Vanligaste brandorsaken har istället varit olyckor.
Sveriges radio gjorde ett inslag med rubriken: "MSB: Få bränder är anlagda på flyktingboenden". Högerextrema medier gick i spinn. Sverigedemokraternas favoritekonom Tino Sanandaji slog triumferande fast på Facebook att den omfattande ökningen av anlagda bränder är "paranoida vanföreställning".
Tidskriften Expo är ett av de medier som rapporterat flitigt om bränderna. I vintras gjorde vi en granskning som visade att Sverige under hösten 2015 utsattes för den värsta attackvågen mot asylboenden någonsin. Mer intensiv än under 1990-talet.
Vi räknade till 50 misstänkta attacker under 2015, vilket var fler än under de föregående fyra åren tillsammans. Det handlade om allvarliga hot, skadegörelse och mordbränder.
När det gäller just bränderna räknade vi till 30 fall av misstänkt mordbrand eller försök till mordbrand. MSB redovisar 16 konstaterade fall av anlagda bränder som startat utifrån under 2015.
Vad beror den här skillnaden på? Vi ska återkomma till det.
Men innan vi gå in på datan är det viktigt att understryka en sak: Oavsett vilka siffror man tittar på handlar det om en kraftig ökning av antalet anlagda bränder mot asylboenden. Enligt MSB:s egen statistik ökade antalet från noll år 2014 till 16 stycken förra året.
Vad vi ser är en kraftigt eskalerande våldsvåg (med största sannolikhet med rasistiska förtecken) riktad mot landets asylboenden, som dessutom underblåses aktivt av extremhögern. Det väljer Sveriges myndighet för samhällsskydd och beredskap att inte nämna med ett enda ord.
Varför då? Jo, när man läser närmare visar det sig att MSB är ute i ett helt annat ärende.
Syftet med MSB:s rapport är inte att beskriva vad bränderna beror på. Syftet är att punktera, vad talespersonen Marianne Stålheim beskriver som, en "skev" mediabild som "gav intrycket av att de flesta bränder var anlagda utifrån".
Det ställer flera frågor. För det första: Stämmer det att det finns en enda dominerande falsk mediabild av att "de flesta" bränder på asylboenden varit anlagda av någon utifrån?
Man behöver inte leta länge på nätet innan man hittar en annan väldigt dominerande "mediabild": Att bränderna beror på att de asylsökande (av olika ondskefulla anledningar) tänder eld på sina egna boenden. Den bilden skulle MSB också kunnat valt att sticka hål på (genom att till exempel ur sitt eget material framhålla den kraftiga ökningen av anlagda bränder utifrån). Det väljer man att inte göra.
Vilken "mediabild" är egentligen förhärskande kring bränderna? Svaret är långt ifrån entydigt. Och frågan är om det är MSB:s uppgift att ha en åsikt om det? Ska myndigheten verkligen syssla med spekulativ mediekritik?
Dessutom innehåller MSB:s rapport faktiskt en helt annan nyhetsvinkel som verkligen borde ligga i linje med myndighetens uppgift "att öka samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor". Nämligen det eftersatta brandskyddet.
Myndigheten konstaterar att olyckor är den vanligaste orsaken till bränder på asylboenden samt att olyckorna ökar kraftigt. De konstaterar också att mängder av asylsökande under hösten 2015 medvetet trycktes in i överfulla lokaler med undermåligt brandskydd, vilket kan förklara ökningen. Denna uppenbara kärnfråga för myndigheten lämnas helt okommenterad.
I grund och botten kan man fråga sig om inte MSB jämför äpplen med päron. Hur relevant är det egentligen att ställa antalet anlagda bränder i relation till alla andra typer av bränder? Hur konstigt är det egentligen att de flesta bränder beror på elfel eller att någon glömt en platta på?
Det är som att sitta med statistik över de skador som ett kraftigt ökande kvinnovåld ger upphov till. Men istället för att prata om detta gigantiska problem konstatera att antalet skador till följd av mäns våld mot kvinnor ändå är en väldigt liten andel av samtliga skador som kvinnor råkar ut för. Och sen gå till Sveriges radio med vinkeln: Få kvinnor skadas av våldsamma män.
Hallå!? Är det relevant?
Nåja. Låt oss gå tillbaka till datan. Varför har MSB 16 bränder och Expo 30?
För det första har Expo och MSB mätt lite olika saker. MSB har i sin statistik endast utgått från de fall där räddningstjänsten larmats. Och det är långt ifrån alla.
Vissa bränder har kunnat släckas utan att man behövt ringa brandkåren. Andra gånger har gärningsmännen av olika anledningar blivit avbrutna och efterlämnat en pöl med brännbar vätska. Inget samtal har gått till räddningstjänsten.
Expo har inte utgått från räddningstjänstens statistik, utan från händelser som omskrivits i lokalpress. Vi har således även räknat dessa mindre bränder och försök till bränder dit räddningstjänsten inte larmats.
En annan viktig skillnad är att MSB endast räknat de fall där man kunnat bevisa bortom allt rimligt tvivel att branden är anlagd, vilket alla som jobbat med bränder vet är relativt svårt. Expo har (delvis av tekniska skäl då vi gjorde vår granskning i vintras och väldigt få brandutredningar var klara då) istället utgått händelser där misstankegraden är väldigt stark.
Man kan konstatera att MSB har en annan kolumn med 14 bränder under 2015 där brandorsaken hittills är okänd, icke-bevisad. Några av de fallen finns troligtvis med i vår statistik eftersom det trots allt inte finns någon annan rimlig förklaring till varför det börjat brinna.
En tredje skillnad är att MSB anser att alla bränder som startat inomhus per definition inte kan ha startats av någon utifrån. Det är ett mycket märkligt resonemang. Så sent som i februari greps till exempel en kvinna i Strängnäs på bar gärning sedan hon försökt tända eld inuti Svenska hem Arena som används som boende för asylsökande. Hon erkände i förhör att syftet var "att skrämma iväg flyktingar".
Det finns även andra händelser under hösten där det till exempel börjat brinna mitt i natten inuti någon barack där dörren stått öppen i anslutning till asylboendet. Och så vidare. Bara för att det startar inomhus behöver det inte nödvändigtvis – även om så ofta är fallet – handla om en olycka eller en självförvållad brand.
De fall där branden startat inomhus, men som man ändå på goda grunder kan misstänka ha startats av någon utifrån, har vi på Expo räknat med i vår statistik.
Jag säger inte att Expo har helt rätt, men jag är övertygad om att vi ligger betydligt närmare sanningen än MSB. Det kommer alltid finnas ett osäkerhetsmoment i den här typen av granskningar. Det handlar trots allt om pågående utredningar där det mesta av bevismaterialet har brunnit upp.
Men exakt hur många bränder som blev anlagda under 2015 kommer varken vi eller MSB eller någon av de nättroll som hetsar där ute att någonsin få reda på.
Men vad vi redan nu vet är att våldet mot asylboenden ökar och det ökar kraftigt. Det borde vi ta på betydligt större allvar. Och det borde vara huvudfokus för en myndighet för samhällsskydd och beredskap.