Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Prenumerera Logga in

Partiet lanserades i hemliga lokaler i Leicestershire. Uppstartsmötet skyddades av medlemmar av den antimuslimska organisationen English Defence Leauge, EDL, rapporterar the New Statesman.

Andrew Brons, tidigare EU-parlamentariker för BNP, sägs stå bakom det nya partiet. Brons var fram till oktober förra året medlem i BNP; han lämnade partiet efter att ha förlorat kampen om partiledarposten mot sin rival Nick Griffin. Brons och Griffin har varit antagonister sedan det tidiga 1980-talet, då de båda var medlemmar av National Front. Nu antas Brons vilja utmana Griffin och det sedan valet 2010 kraftigt försvagade BNP, om medlemmar såväl som väljare.

Brons har en diger historia från den brittiska extremhögern. Han startade sin karriär i det öppet nazistiska National Socialist Movement på 1960-talet, för att under 1980-talet bli partiordförande för National Front. Brons tillhörde den mer hårdföra, rasbiologiska skolan inom BNP och förväntas torgföra dessa idéer inom det nystartade partiet.

BDP ska även ha lockat Andrew Moffat till sig. Moffat har tidigare arbetat tillsammans med den kända förintelseförnekaren David Irving.

Även om partiet säger sig vara "helt demokratiskt" har alla platser i partiets ledning tillsatts utan en demokratisk process, skriver The New Statesman.

Bland BDP:s principer märks att skydda "den brittiska nationens distinkta identitet" och Storbritanniens "frihet och territoriella integritet" samt "det brittiska folkets ekonomiska och sociala intressen". Vidare är man starkt EU-kritiska samt för hårdare straff. Invandrarkritiken genomsyrar programmet. Partiet vill folkomrösta om ett stopp för all "icke-vit" invandring samt hjälpa invandrare att återvända till sina hemländer.

De tydliga kopplingarna till tidigare öppna nazistpartier och kända förintelseförnekare kan komma att ligga partiet i fatet i konkurrens med andra partier. I synnerhet med ett tredje brittiskt nationalistparti, UK Independence Party, UKIP, som inte är lika tydligt förknippade med dessa attribut.

Partiet ska inte förväxlas med 1970- och 1980-talets British Democratic Party – ett annat parti på extremhögerkanten som 1982 uppgick i British National Party.

Robin Folkö