Romer utsatta i hela Europa

Den 27 februari gav Europarådet ut en ny rapport om romernas och resandefolkets mänskliga rättigheter i Europa. Rapporten lyfter fram den utsatta situationen för romer idag och de många former av diskriminering de möter. Europarådet kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, skriver i förordet till rapporten att ingen europeisk regering idag med framgång har lyckats skydda romernas och resandefolkets mänskliga rättigheter.

Rapporten visar att romer möter diskriminering och kränkningar av sina mänskliga rättigheter inom i princip alla områden: hälsovård, utbildning, boende och inom rättsväsendet. Den i Europa utbredda misstron mot romer verkar inte avta, och många vill inte acceptera positiv diskriminering av romer, enligt rapporten. Kommissionären Thomas Hammarberg säger i ett pressmeddelande att han hoppas att rapporten ska leda till en konstruktiv diskussion om situationen för romer och resandefolk i Europa.

Anti-ziganism beskrivs som fördomar och stereotyper som ligger som grund för det majoritetsgruppens beteende gentemot romer och resandefolket. Fördomarna delas av personer som själva aldrig har interagerat med en rom. Medier rapporterar främst om romer i samband med sociala problem eller brott och sprider på så sätt en stereotyp bild. I anti-ziganismen ingår också att man inte fullt ut erkänner romernas historiska lidande. Nazitysklands folkmord på romer togs inte upp vid Nürnbergrättegångarna, och romer har inte heller kompenserats på något sätt för de brott som begicks mot dem. Inte heller de fascistiska regimernas brott mot romerna har erkänts fullt ut. Rapporten lyfter fram att vissa kan tolka anti-romsk retorik som en legitimering för att ta till våld.

Ökat våld mot Romer

Enligt rapporten ökar antalet länder där extremistiska grupper angriper romer. Även extremisternas aktivitet på internet ökar. Paramilitära, uniformerade och beväpnade grupper har hotat romer fysiskt och verbalt. Rasistiskt våld mot romer har sedan 2006 ökat i hela Europa. Att ideologiskt motiverade grupper utför våldshandlingar beskrivs som en oroande tendens. De grupper som specifikt nämns i rapporten och vars propaganda riktas mot romer är det Ungerska partiet Jobbik och den ungerska paramilitära organisationen Civil Guard Association for a Better Future, bulgariska Nationella Gardet, tjeckiska Arbetarnas Parti för Social Rättvisa(DSSS), tjeckiska Nationella Partiet med den paramilitära organisationen Nationella Gardet och den ultranationalistiska turkiska organisationen Social Pan-Turkist Budun Association. I Italien har den anti-romska retoriken intensifierats och framförs av bland annat Gianfranco Fini, ledare för Nationella Alliansen.

Kommissionären Thomas Hammarberg rekommenderar att de europeiska länderna stryper finansieringen till de organisationer och partier som förespråkar rasism. Han menar också att stater bör överväga att upplösa extrema partier när man bedömer att de inte delar de värderingar som finns i ett demokratiskt samhälle.

Brister i rättsväsendet

Enligt rapporten brister många utredningar av våldsbrott mot romer i att identifiera det rasistiska motivet bakom brottet. Ett ytterligare problem är att relationerna mellan romerna och polisen är dåliga i många europeiska länder. Förutom att romer väljs ut av polisen för speciella kontroller och räder, utsätts för godtyckligt frihetsberövande och rasprofilering, har polisen i vissa fall inte skyddat romerna från extremister, och ibland också själva varit de som initierat våldet mot romer. Sexuella trakasserier har också förekommit. Det juridiska systemet brister i att hantera klagomål om diskriminering i många länder. Människohandel med romer sker för olika syften: sexuell exploatering, arbetskraft, tjänster i hemmet, illegal adoption och tiggeri.
Ett problem för många romer är att de saknar identifikationshandlingar och nationstillhörighet, vilket leder till att de förvägras grundläggande vård och sociala rättigheter, och heller inte kan delta i den politiska processen. I parlamenten i Västeuropa finns idag ingen romsk representant, enligt rapporten.

Många romer i Europa saknar grundläggande utbildning, vilket delvis beror på att bristande identifikationshandlingar försvårar inskrivning i skolan, men också på brist på skolmaterial, dåliga kommunikationer och rasistisk mobbning i skolan. I vissa länder placeras romska barn i speciella skolor, ibland separeras de i speciella klasser och ibland i särskilda delar av klassrummet. Romska barn är överrepresenterade i särskolor. Bristen på utbildning är speciellt akut för flickor, som i vissa romska samhällen förväntas gifta sig tidigt och inte fullgör sin utbildning på grund av detta. Bristen på utbildning i kombination med utbredd diskriminering på arbetsmarknaden gör att de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riktats mot romer har varit verkningslösa, enligt rapporten.

Dåliga levnadsvillkor

Romernas genomsnittliga livslängd är kortare än majoritetsbefolkningens och barnadödligheten är högre. I vissa länder förekommer separata avdelningar för romska patienter inom vården. I ett fall från Bulgarien lades gravida romska kvinnor in på en speciell avdelning med lägre bemanning och sämre hygien. Romska barn är överrepresenterade bland de barn som tas ifrån sina familjer och placeras på institutioner eller i fosterhem. Romer nekas att hyra eller köpa bostäder. Segregation är vanlig och i vissa länder har murar byggts för att avskilja den romska befolkningen från majoritetsbefolkningen. Även i Sverige lever romer ofta i områden med låg bostadskvalitet och stora sociala problem, enligt rapporten. I vissa områden i Europa lever romerna under rent livshotande förhållanden. Så är fallet för en grupp romer i Kosovo, som sedan 1990-talet har bott på blyförgiftad mark. Fortfarande i oktober 2011 bodde 19 familjer kvar under dessa förhållanden.

Romska kvinnor är dubbelt utsatta för diskriminering. Romska kvinnor utsattes fram till 1970-talet för ofrivilliga steriliseringar, en praktik som i vissa länder har fortsatt. I Tjeckoslovakien och senare Tjeckien och Slovakien uppskattar man att 90 000 kvinnor har steriliserats utan sitt fulla medgivande sedan tidigt 1980-tal. De flesta har inte kompenserats för denna kränkande behandling.

Inskränkningar i den fria rörligheten

EU:s fria rörlighet gäller inte fullt ut för romer även om de är europeiska medborgare. Istället för att upprätthålla EU:s regler om fri rörlighet för EU-medborgare, gör man snarare tvärtom: många länder har infört policyändringar som syftar till att förhindra romer från att resa fritt, och romer möter uppenbar diskriminering när de försöker utöva sin rätt till fri rörlighet. Ett exempel är Frankrikes utvisning av bulgariska och rumänska romer sommaren 2010. Romer möter också diskriminering i asylprocessen. Inom EU betraktas alla medlemsstater som så kallade "säkra ursprungsländer", vilket innebär att en EU-medborgare inte kan få asyl i en annan medlemsstat. Till exempel har ungerska och tjeckiska romer nekats asyl i Frankrike, men beviljats asyl i Kanada. Vissa länder har också försämrat möjligheterna för romer att söka asyl. Kommissionären Thomas Hammarberg uppmanar länderna att se till att romer behandlas likadant som andra asylsökande. Särskilt problematiska är de systematiska utvisningarna till Kosovo, ett område som enligt UNHCRs bedömning inte kan ta emot de återvändande asylsökarna på ett lämpligt sätt. Sverige tvångsutvisade 2009 romer till Kosovo. Tvångsutvisning av romer till Serbien från Sverige har pågått i ett antal år, enligt rapporten. Upprepade tvångsvräkningar i Västeuropa har beskrivits som en strategi för att få romer att återvända till sina ursprungsländer, och bosättningar med en hundraårig historia har tömts.

Lär dig mer

Expo Wiki

Jobbik

Jobbik Magyarországért Mozgalom, på svenska Rörelsen för ett bättre Ungern, är ett ungerskt konservativt parti som grundades 2003. Partiet driver en hård politik mot invandrare, judar, romer och hbtqi-personer. Många bedömare klassar Jobbik som nyfascistiskt.

Läs mer