Skånepopulismens återuppståndelse

- Det är ett steg tillbaka för mig, nu har jag återgått till den fållan som jag kom ifrån. Jag har suttit som ordförande för Framstegspartiet innan, och vice ordförande i riks. För mig är det inget främmande, sa Alla Jönsson när Expo Idag intervjuade honom om hans nygamla partibygge.



Den "fålla" Jönsson syftar på är den skånska högerpopulismen. En politisk miljö som nådde sina första framgångar i några skånska kommuner i början av 1980-talet. Partierna var kraftigt inspirerade av de danska populistpartierna Centrumdemokraterna och Fremskridtspartiet. Det sistnämnda hade under ledning av partiledaren Mogens Glistrup nått stora framgångar under 1970-talet. Glistrups retorik var i första hand ett motstånd mot rådande skattesatser och statliga monopol. Men under 1980-talet kom skattemissnöjet att allt mer kombineras med rasistiska utspel och krav på minskad invandring.

De svenska motsvarigheterna till Glistrup var många. Och ideliga försök gjordes att bilda ett enande parti för den högerpopulistiska miljön. Bland annat under namnet Framstegspartiet. Men varje skapelse ledde till splittring. Det var först i riksdagsvalet 1991 som två utomstående aktörer, Ian Wachtmeister och Bert Karlsson, lyckades fånga upp den populistiska jordmånen med sitt Ny Demokrati som satt i riksdagen under en mandatperiod.

Men de flesta skånska högerpopulisterna valde att inte ansluta sig till Ny Demokrati. I Malmö med kranskommuner hade civilingenjören Carl P Herslow redan i valet 1985 fått sitt genombrott. I Sjöbo hade en grupp uteslutna centerpartister bildat Sjöbopartiet efter den historiska folkomröstningen om flyktingmottagningen till kommunen. Och i flera av kommunerna i nordvästra Skåne fanns Framstegspartiet representerade. Bland annat i Landskrona och Helsingborg. Partiledare var Tony Wiklander, idag riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. Till detta parti anslöt sig en ung Björn Söder innan han vandrade vidare till Sverigedemokraterna.

Även Wiklanders framstegsparti var bräckligt. Helsingborgsavdelningen lämnade partiet och startade eget vilket senare skulle ansluta till Sverigedemokraterna och kort därefter följa med in i utbrytarpartiet Nationaldemokraterna.

De flesta partierna ur den skånska högerpopulismen kom att enas inför det första valet till det skånska regionparlamentet 1998. Valalliansen Skånes Väl beskrevs som ett historiskt samarbete. Där återfanns Skånepartiet, Sjöbopartiet, Centrumdemokraterna med ICA-handlaren Harry Franzén i spetsen, Burlövs väl som var en omvandlad Ny Demokrati-avdelning och Framstegspartiet med Tony Wiklander och Allan Jönsson som frontfigurer. På valalliansens agenda stod sänkta skatter, minskat flyktingmottagande och ett mer självständigt Skåne. Det sistnämnda var en konsekvens av Skånepartiets krav på att regionen skulle bli ett eget land.

Skånes Väl kom in i regionparlamentet och blev vågmästare. Men valalliansen splittrades bara efter ett par år. Två tydliga falanger uppstod. På ena sidan stod Carl P Herslow och Harry Franzén. På andra sidan Tony Wiklander och Allan Jönsson. Medan Herslow och Franzén senare kom att bilda Skånes självständighetsparti så närmade sig framstegspartisterna Sverigedemokraterna. Inför regionvalet i Skåne 2002 slöt de ett samarbete med Sverigedemokraterna som valde att inte kandidera till regionparlamentet.

I riksdagsvalet samma år fick Sverigedemokraterna sitt stora genombrott. Partiet fick över en procent och blev det största utanför riksdagen. Även i kommunvalen blev det stora framgångar. Framförallt i Skåne. Sverigedemokraterna vann mandat bland annat i Helsingborg, Malmö och i Landskrona fick partiet över 8 procent.

Strax efter valet 2002 anslöt sig till slut Wiklander och Jönsson, vars Skånes Väl hade misslyckats att behålla sina platser i Skånes regionparlament. Wiklander avancerade snabbt och var under en tid partiets andre vice ordförande. Jönsson tog plats i valberedningen. Med sig in i Sverigedemokraterna hade de decennier av erfarenhet av framförallt kommunalpolitiskt arbete. Men Jönsson började efter en tid att kritisera partiledningen. Framförallt efter att Sverigedemokraterna ökat ytterligare i de allmänna valen 2006 då Jimmie Åkesson tagit över partiet.

I samma val utraderades i stort sett den kvarvarande skånska högerpopulismen. Även Burlövs Väl hade anslutit sig till Sverigedemokraterna. Skånepartiet trillade ur kommunfullmäktige i Skåne. Bara i Sjöbo lyckades Sjöbopartiet som under några mandatperioder faktiskt hade styrt kommunen överleva som en egen politisk kraft.

Den kritik som Jönsson allt mer ofta och högljutt förde fram rörde hur partiet styrdes. Jimmie Åkesson och partisekreterare Björn Söder toppstyrde partiet och lyssnade inte på gräsrötterna, menade Jönsson. Jönssons kritik blev än mer högljudd och öppen när han efter partiets riksdagsinträde klagade på partitopparnas höga löner och att anhöriga till bland andra Åkesson och Söder fått anställningar av partiet. Kritiken gav resultat. Men kanske inte den Jönsson och flera andra kritiker hoppats på. Partiets medlemsutskott startade nämligen en utredning om att utesluta Jönsson.

Men Jönsson blev kvar. Fram tills nu då han alltså meddelat att han självmant lämnar partiet. Till sitt nygamla framstegsparti har han fått med sig uteslutna sverigedemokrater och SD-politiker som delar Jönssons missnöje. Med krav på mer pengar till pensionärerna, minskad byråkrati och invandring är den folklige Jönsson tillbaka i den högerpopulistiska mylla han är sprungen ur. En mylla som Sverigedemokraterna med sina rötter i fascismen många gånger önskat att man kom ifrån. Det hade varit lättare då att få legitimitet bland etablerade partier. Det har Danskt Folkeparti, som var stödparti den borgerliga regeringen, och norska Fremskrittsparti, som idag ingår i högerregeringen i landet, visat.

Lär dig mer

Expo Wiki

Nationaldemokraterna

Högerextremt parti som bildades 2001 efter en splittring inom Sverigedemokraterna. Nationaldemokraterna lyckades aldrig utmana SD, men nådde vissa parlamentariska framgångar lokalt. Partiet upphörde 2014.

Läs mer