Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

4000 slumpmässigt rekryterade svenskar mellan 18 och 74 år har svarat på Expos omfattande enkät inom ramen för projektet Data för demokrati. Cirka hundra attityd- och värderingsfrågor och ett tjugotal bakgrundsfrågor ligger till grund för resultatet i rapporten som tecknar en bild av ett Sverige där rasism sänker livskvaliteten för den som utsätts.

48,5 procent, nästan varannan, av de utlandsfödda svarar i undersökningen att de har blivit utsatta för rasism det senaste året. Av personer födda i Sverige med föräldrar som kommer från ett annat land har 37 procent, mer än var tredje person, svarat att de utsatts. 

Sett till hela befolkningen uppger strax över 22 procent, en dryg femtedel, av svenskarna att de utsatts för rasism det senaste året, visar rapporten. Män är mer utsatta än kvinnor – 29 procent av männen och 16 procent av kvinnorna svarar att de upplevt rasism riktad mot sig. Samma gäller generellt för unga. Av alla 18–24 åringar i befolkningen har 45 procent utsatts för rasism medan samma siffra för personer som är 60–74 år endast är 4 procent.

De svarande har själva fått definiera vad rasism är utifrån den egna upplevelsen, men har utifrån diskrimineringsgrunderna fått olika svarsalternativ om varför de utsatts.

Lyssna på Studio Expo

Data för demokrati

Projektet Data för demokrati pågår mellan 2021 och 2022 och stöds av Postkodsstiftelsen.

Rapporten ”Kampen om värderingarna” är en unik sammanställning av sex attitydsgrupper som utgör olika läger i det sociokulturella politiska landskapet i Sverige.

Resultatet bygger på en undersökning där 4000 slumpvis utvalda svenskar svarat på frågor om bland annat invandring, integration och mångkultur.

I projektets andra del ska ett analysverktyg testas tillsammans med en civilsamhällesorganisation för att ytterligare dra nytta av kunskapen från rapporten.

Muslimer mest utsatta grupp – myndigheters bemötande illavarslande

Vanligast är att möta rasism på arbetet eller i sociala medier. I båda miljöerna är det lika vanligt – cirka 30 procent uppger att det är där de utsatts. Cirka 23 procent uppger att de mött rasism i kontakt med myndigheter eller annan offentlig verksamhet, enligt rapporten. Det lyfts i rapporten fram som extra illavarslande eftersom människors medborgerliga och mänskliga rättigheter riskerar att kränkas.

De som definierar sig som troende, oavsett religion, drabbas i större utsträckning av rasism än de som inte är troende. Den grupp som drabbas i störst utsträckning i jämförelse med andra religiösa grupper är 18–44 åringar som definierar sig som muslimer.

Rasism sänker livsglädjen

I rapporten finns också tendenser som pekar på att utsatthet för rasism sänker livsglädjen i stort för den som utsätts. När Expo jämför de som är utsatta för rasism med de som inte är det framgår att de som svarat att de utsatts generellt är mindre nöjda med sina liv.

Varför man utsatts kan också ha betydelse. De som svarar att de utsatts på grund av vilket land de kommer ifrån är den gruppen som har störst andel missnöjda eller väldigt missnöjda. Förutom det är känslan av att vara en del av det svenska samhället också lägre hos de som upplevt rasism riktat mot sig, än de som inte har det.

 

Hela rapporten kan du läsa här.

Som en del av projektet har all statistik samlats på en egen, interaktiv hemsida. På datafordemokrati.se kan du titta närmare på hur fördelningen av attitydgrupper ser ut på lokal nivå.