NSU-rättegången uppskjuten

På måndagen inleddes den största terrorrättegången sedan 1970-talet och den mest omfattande processen mot nazister sedan andra världskriget i Tyskland. I det så kallade NSU-målet står Beate Zschäpe, 38, åtalad för tio rasistiskt motiverade mord, mordförsök, brandstiftelse, 15 bankrån och två bombdåd. Än så länge har inga bevis kunna presenteras som visar att hon direkt utfört något av morden. Troligen döms hon till medverkan till mord, med tre till 15 års fängelse som följd.

Förutom Zschäpe står fyra personer, samtliga med starka kopplingar till den tyska vit makt-scenen, åtalade för att på olika sätt ha medverkat till brotten.

En tillsynes oberörd och avslappnad Beate Zschäpe äntrade rättegångssalen i München på måndagsförmiddagen. Klädd i svart kostym men utan de hand- och fotbojor som det tidigare spekulerats om vände hon sig direkt bort från den väntande pressen och mordoffrens anhöriga.

Förhandlingarna hade knappat tagit sin början innan de åtalades advokater gick till angrepp mot domstolen. Zschäpes försvarare Wolfgang Heer kritiserar att advokaterna tvingats genomgå säkerhetskontroller och kroppsvisitation för att vapen inte skulle kunna föras in i salen. Heer menade att detta var diskriminerande och att även domarna borde genomgå dessa kontroller. Till följd av detta gjorde Heer klart att Zschäpe betraktade rättens ordförande, domare Manfred Götzl, som jävig.

– ­Sluta att plåga de anhöriga! Sluta att försöka förhala rättegången! Här har några av de värsta brotten under efterkrigstiden begåtts. Och det med nynazistisk bakgrund. Men ni försöker lamslå processen med procedurfrågor, sade Reinhardt Schöne, en av de anhörigas advokat, rapporterar Svenska Dagbladet.

Efter att fler av försvarets advokater riktat jävanklagelser mot rättens domare beslutades det att rättegången skjuts upp till tisdag nästa vecka. Rätten ska under tiden ta ställning till anklagelserna.

Beate Zschäpe levde under drygt 13 år gömd tillsammans med sina kompanjoner i terrorcellen underjordiska Nationalsocialister, NSU, Uwe Bönhardt och Uwe Mundlos, som tros ha tagit sina egna liv. Enligt vittnesuppgifter ska Zschäpe ha varit trions ideologiska ledare. Det är också hon som efter Mundlos och Bönhardts död tog på sig att göra gruppens terrorhandlingar kända för omvärlden. Direkt efter männens död i samband med ett bankrån den 4 november 2011 postade hon minst 12 kopior av en dvd-film till tidningsredaktioner, moskéföreningar och ett högerextremt postorderförlag. Filmen visar när gruppen utför de tio morden.

I trions hus, som hon brände ner strax innan hon gav sig av på flykt genom Tyskland, fann polisen mordvapen och ytterligare en film, där trion erkänner åtta av morden.

Under hela den första rättegångsdagen pågick demonstrationer utanför rättegångssalen.

Intresset för rättegången är enormt, men i rättegångssalen ryms bara femtio journalister. Övriga medier får nöja sig med att vänta utanför salen. Svenska dagbladet är en av tio internationella medier som efter lottning fått en plats i salen och kan rapportera på plats.