Därför åker vi inte till bokmässan

Nya Tiders medverkan på Bok- och biblioteksmässan har återigen orsakat en debattstorm. Efter Expos avslöjande om att Nya Tiders redaktör Sanna Hill deltagit i en kampanj som går ut på att skrämma granskande journalister till tystnad har flera stora förlag ställt mässans ledning mot väggen. Flera debattörer har precis som förra året uppmanat till bojkott.

Jag själv tyckte förra året att Nya Tider mycket väl skulle kunna stå i ett hörn. Det var inte första gången antisemiter och konspirationsteoretiker stod på mässans golv. Det var förståeligt att flera röster uppmanade till bojkott. Men vi valde ändå att vara på plats. För att kunna avslöja Nya Tiders agenda. För att vara en frizon för de som var arga på tidningens närvaro.

Nu har jag ändrat mig.

Sanna Hills medverkan i Megafonernas kampanj visar att Nya Tider är beredda att gå längre i sitt undergrävande av demokratin än bara genom det skrivna ordet. De medverkar aktivt i en kampanj som går ut på att skrämma journalister till tystnad. Deras närvaro breddar inte idéernas marknad. Den är ett konkret hot mot en av demokratins grundpelare.

Sorgligt nog räcker det inte för att mässan ska säga nej.

"Om lagbrott eller en tydlig koppling mellan hat, hot och våld mot några av våra utställare skulle inträffa kan vi välja att ta ett nytt beslut", förklarade Maria Källsson i mars. 

Man kan tycka vad man vill om den linjen. Det är ett väldigt lågt ställt krav, men det är åtminstone en linje. Men nu tycks inte heller den vara värd något.

I en intervju med Expressen förklarar Maria Källsson att hon tagit del av Megafonernas kampanjfilm och låtit experter titta på den för att för att hjälpa mässan att komma fram till på vilket sätt den var relaterad till Nya Tider.
Enligt Källsson visade granskningen inte på att något brott hade begåtts, eller att kopplingen till Nya Tider var sådan att de i dagsläget skulle porta dem.

Det är korrekt att ingen fälts för innehållet i filmen. Men budskapet är ändå tydligt. Och vem som står bakom kampanjen bör inte vara så svårt att reda ut.

Låt oss för sakens skull reda ut vad som egentligen kommit fram i vår granskning. Den 23 mars kunde vi berätta om en film som spreds på nätet, där journalister söktes upp för att bli "konfronterade". Bakom filmen stod nybildade Megafonerna, vars frontfigur är Bechir Rabani. Det är också han som i filmen ses uppmana tittarna att göra regelbundna hembesök hos journalister.

"Tänk bara ett besök, vilken panik de får. Tänk om tio, 20 pers besöker dom dagligen, sju dagar i veckan. Jag lovar jag, dom kommer att tänka om, när de ska hänga ut folk. Nu tror dom att de har, i sin lilla bubbla, så tror de att de har majoritetsstöd av folket. Dom tror att de är orörbara – att dom inte går att komma åt. Bara gå dit! Filma, intervjua dom."

Upprinnelsen till hembesöken uppges vara att Expressens reporter sökt upp en man i det högerextrema projektet Granskning Sverige i samband med att han av misstag röjt sin identitet.

Vi kunde också berätta att Sanna Hill, grundare, delägare och vice chefredaktör för Nya Tider deltog i aktionen.

Sanna Hill nämnde senare händelsen i en krönika där hon skrev gillande om Bechir Rabani och filmen, som hon menade var en del i ett förändrat medieklimat. Hon uppgav att hon var på plats "för att dokumentera".

Men på sin Facebook uttryckte Sanna Hill även att hon var nöjd med sin medverkan under filminspelningen och att det kan komma att bli fler gemensamma projekt:

"Hill & Rabani kommer åka ut igen, kul att hitta en partner-in-crime som vågar!".

Sedan dess har Nya Tider försökt sopa igen spåren. På Megafonernas sajt gick det tidigare att läsa att Sanna Hill var med i aktionen. Det är nu borttaget.

I ett försök att bland bort korten har Nya Tider i flera artiklar försökt jämställa Megafonernas kampanj med Expressens uthängningar och konfrontationer av näthatare. Det är samma sak, menar dem. Men det är inte det debatten handlar om. Det som i första hand fått många att reagera är uppmaningen att helt utan publicistiska avvägningar systematiskt söka upp och "intervjua" journalister. Inte för att utkräva ansvar eller för att få svar på obesvarade frågor. Utan att för att i slutändan få journalister att sluta granska. Men den frågan undviker Nya Tider helt.

De enda som verkar ha lurats in i Nya Tiders logik är bokmässan.

Nu har vi landat i en situation där det blir omöjligt att inte göra ett tydligt val.
Bokmässan har gjort sitt. De öppnar dörren för människor som är beredda att aktivt attackera det fria ordet.
Då stänger vi dörren.
Så länge Nya Tider välkomnas till mässan stannar vi hemma.
Expo har alltid vilat på en stark tro på yttrandefriheten. Det måste vara en antifascistisk och antirasistisk utgångspunkt. Vi vänder oss mot föreställningen om att rasismen och fascismen kan förbjudas bort. Vi vet att de inskränkningar som görs i demokratin idag kan drabba oss själva den dag den politiska pendeln svänger.

Men vissa värden går inte att kompromissa med. En mässa som öppnar dörren för de som vill välta det fria ordet med trakasserier är ingen mässa för oss.

Det är på många sätt ett kostsamt beslut. Bokmässan är vårt utan konkurrens viktigaste tillfälle att värva nya prenumeranter. Och montern är bokad. Nu kommer den stå tom.

För oss är den ekonomiska frågan underordnad när avgörande principer ställs på sin spets.

I debatten har det rests frågor om det är ok att stora giganter som de dominerande förlagen försöker villkora vem som ska vara med på mässan. Men den stora frågan är snarare om det är okej att en jätte som Bok- och biblioteksmässan ger plats åt aktörer som aktivt vill skrämma sina motståndare till tystnad. 
Det svaret kan aldrig vara något annat än nej. 


Daniel Poohl

Lär dig mer

Expo Wiki

Granskning Sverige

Ägnade sig i flera år åt att spela in telefonsamtal med journalister, politiker och andra, som sedan klipptes på ett vilseledande vis och publicerades på internet för att håna dem. Från och med 2017 har verksamheten breddats och metoderna blivit ännu grövre.

Läs mer