Annons

Oro i Tyskland för högerextrem mobilisering

Publicerad 2020-10-12 11:44

Demonstration i Berlin

Corona-demonstration i Berlin i slutet av augusti där högerextremister försökte ta sig in i parlamentet. Extremhögern har använt sig av protesterna för att sprida sina idéer.

Politikermord, terror och rasism. Expo har tittat närmare på Tyskland – där allt fler röster varnar för ett ökat högerextremt hot.

De senaste åren har Tyskland drabbats av flera högerextrema dåd. Den kristdemokratiske politikern Walter Lübcke sköts 2019 till döds vid sitt hem nära Kassel. Den misstänkte gärningsmannen är en del av den högerextrema miljön. Samma år utsattes synagogan i Halle för ett terrordåd, två personer dödades. Gärningsmannen drevs av konspirationer om en dold judisk makt. Och i februari i år sköts tio personer i staden Hanau ihjäl. I mördarens hem hittades ett manifest med nationalistiska och konspirationistiska åsikter.

Extremhögern har också varit en del av höstens protester mot de åtgärder landet tagit i relation till coronapandemin, vilket bland annat blev tydligt när en grupp aktivister i anslutning till en sådan demonstration försökte storma parlamentet. Det hela slogs dock snabbt tillbaka av polis.

– Extremhögern försöker få inflytande över de här protesterna. De var med från början när protesterna startade i april. De sa från start att de skulle använda protesterna för att göra avståndet mellan ”folket” och ”eliten” större. Som jag ser det så dominerar de inte protesterna, men de har varit framgångsrika i att skapa narrativet som protesterna bygger på, säger Matthias Quent, chef på tyska Institutet för demokrati och civilsamhälle.

Bland coronaprotesterna sprids även idéen om QAnon, en ursprungligen amerikansk konspirationsteori om att Donald Trump i hemlighet driver en kamp mot en mäktig konspiration, en hemlig stat i staten bestående av en barnätande och satanistisk pedofilring. Teorin har utvecklats och nu anses det bland de tyska följarna att coronapademin är ett vapen för eliten att förslava folket.

– Vi ser antisemitism och konspirationsteorier som QAnon. Jag tror inte att extremhögern tar QAnon bokstavligt, men de använder idéerna som ett verktyg för att slå mot den ”liberala eliten”, systemet och judarna. Men, med det sagt, så finns det såklart andra som tror på QAnon, säger Matthias Quent.

Högerextrem brottslighet

Siffror från såväl förbundsministeriet, polisen som författningsskyddet, säkerhetsorganisationen med ansvar för landets inre säkerhet, visar att det sker allt fler politiskt motiverade brott i Tyskland. En majoritet av dem kan kopplas till högerextrema idéer. Av de totalt 41 177 politiskt motiverade brotten under 2019 var 22 342 kopplade till högerextremism. De flesta brotten kunde kopplas till högerextrem propaganda.

2018 fanns det 24 100 identifierade högerextremister i landet, 2019 hade den siffran stigit till 32 080, varav 13 000 klassificerades som våldsbenägna.

– Det är oroande. Men vi måste också ha i åtanke att det varit fler än 200 dödliga attacker från extremhögern under de senaste 30 åren, så det är inte en helt ny situation. Det som är nytt är internets roll och den radikalisering som sker online, säger Matthias Quent.

 Matthias Quent
Matthias Quent, chef på tyska Institutet för demokrati och civilsamhälle. Foto: Sio Motion

Matthias Quent menar att de parlamentariska framgångar som partiet Alternativ för Tyskland haft är ett trendbrott. Men poängterar att den tyska extremhögern inte dykt upp nu, från ingenstans, utan att den har en historia av kontinuitet och stark politisk struktur. Många politiker och journalister är medvetna om detta, menar han, andra har inte sett hotet.

– Det fanns de som inte ens kunde förställa sig att ett politikermord, som det på Walter Lübcke, kunde ske. Det skulle jag vilja säga är naivt. Men mordet på Lübcke och AFD:s framgångar har ändå lett till att detta diskuteras. Samtidigt måste vi dra oss till minnes att många andra dödats, även om det inte varit etablerade politiker utan snarare flyktingar, homosexuella och politiska motståndare till extremhögern. Men de dåden har inte setts som terrorism av staten.

Rättsliga åtgårder 

Som ett resultat av den här utvecklingen har politiker signalerat att det krävs krafttag mot högerextremism.

– Det har varit flera olika reaktioner på terrordåden. Regeringen har till exempel tillsatt en statlig utredning om rasism och högerextremism, som kommer att tillkännage sina förslag på åtgärder om två veckor, säger Matthias Quent.

Även rättsväsendet har reagerat och under 2020 har tre nazistgrupper förbjudits, det handlar om Nordadler, Combat 18 och Geeinte Deutsche Völker und Stämme.

Samtidigt kom det uppgifter förra veckan om att fyra personer inom underrättelsetjänsten, som haft som uppgifter att följa högerextremism på nätet, själva spridit antimuslimskt och främlingsfientligt material. Uppgifterna kom bara en vecka efter att 29 poliser stängts av för att de varit aktiva i en högerextrem chattgrupp. Expo har även tidigare uppmärksammat att det även inom militären uppdagats problem med högerextremism. 

– Jag skulle vilja säga att det krävs mer forskning om det som sker inom rättsväsendet. Vi vet inte om rasismen fått större fäste inom polisen eller andra rättsinsatser. Att det funnits kopplingar mellan extremhögern och polis redan tidigare det vet vi, men det är oklart om det är en kvantitativ ökning vi ser nu. Vi vet helt enkelt inte hur det såg ut för 10-15 år sedan eftersom det då inte dokumenterades, så som nu sker via sociala medier, säger Matthias Quent.


Vill du läsa fler texter som den här? Stöd vårt arbete genom att swisha valfritt belopp till 123 2710 259. Tillsammans utmanar vi rasismen!

Annons

Annons

Ämnen

Annons

Annons

Coronakrisen

Hur reagerar extremhögern på coronakrisen? Är pandemin ett hot mot demokratin? Läs alla våra artiklar om coronakrisen här. 

Annons