Konspirationsidéerna och demokratihotet | Expo.se

Annons

Konspirationsidéerna och demokratihotet

Publicerad 2021-01-25 07:03

Donald Trump-supportar som sprider konspirationsteorin QAnon.

Donald Trump-supportar som sprider konspirationsteorin QAnon.

Konspirationsidéer kan utgöra en mobiliserande kraft som kan utnyttjas av politiker och makthavare. Samtidigt riskerar det att på sikt undergräva tilliten till det demokratiska samhället och radikalisera såväl politiska partier som deras anhängare. Läs vår andra del om konspirationsteoriernas roll inom den nutida politiken. 

– Vägen till tyranniet eller barbariet förkortas avsevärt genom att man anammar en konspiratorisk världsbild, som i sin tur leder till att man avhumaniserar sin politiska motståndare, individer eller kollektiv.

Det säger Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria och vikarierande universitetslektor vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, som de senaste åren tittat på konspirationsteorier i Europa. Han menar att konspirationsteorier underminerar förställningen att politik ska vara baserad på rationella, transparanta beslut – som bygger på vetenskapligt tänkande. Han poängterar samtidigt att politik även appellerar till folks känslor och att det är något som konspirationsteoretiker skjuter in sig på när de sprider en världsbild som bygger på saker som inte går att belägga.

– Det skapas ett trossystem bakom politiken. Och det är väl i dag uppenbart vad det kan leda till om vi till exempel tittar på USA, säger han med hänvisning till stormningen av Kapitolium.

I kölvattnet av att konspirationsidéer får fäste så urholkas tilliten till demokratins och rättsstatens processer och institutioner. Andreas Önnerfors understryker att ett öppet samhälle kräver tillit mellan medborgare och de styrande. Om tilliten undergrävs av en konspiratorisk världsbild, så är det den största långtidsskadan som det här tänkandet kan utlösa, menar han. Men det är inte bara tilliten som påverkas.

– Den andra stora faran förutom urholkningen av tilltron till våra politiska institutioner är det potentiella våldet som det kan leda till. Konspirationsteorier kan i sin yttersta konsekvens leda till våldsbejakande extremism.

Läs del ett i den här artikelserien: Konspirationsteoriernas politiska återkomst.

Svart-vit världsbild

Konspirationsteorier eldar på en polarisering och radikalisering, med extrema tolkningar av stora händelser som följd. Andreas Önnerfors menar att det här kan vi se även i svensk politik och nämner Palmemordet, förlisningen av Estonia, flyktingkatastrofen 2015 och coronapandemin som exempel.

– Stora händelser leder till sådana här reaktioner som spär på en misstänksamhet mellan människor och ledande politiker och de verkliga orsakerna bakom en händelse.

Han menar att vi just nu ser en eskalering i meningen att konspiratonstänkandet har återvänt till mainstream-politiken. Men poängterar att det inte är nytt i sig, att vi tidigare har sett sådana faser i historien - i så väl, kapitalistiska, nazistiska som kommunistiska sammanhang. I dag är det dock framför allt inom högerpopulismen som konspirationsteori sprids, men inte bara där.

– Populismen bygger ju i sig själv på en svart-vit världsbild och föreställningar om en korrupt elit. Men vi har under protesterna mot hanteringen av coroanapandemin sett i så väl Storbritannien och Tyskland att det även finns en ohelig allians mellan alternativa, gröna människor och högerpopulister. Det är personer som antingen avfärdar covidvirusets existens eller anser att vaccinet är farligt. De hittar en gemensam plattform i en konspiratorisk berättelse.

Drivkraften för politiker att använda sig av konspirationsteorier varierar mellan olika valsystem, menar Andreas Önnerfors. Enligt honom spelar sådana idéer större roll i valsystem som är bygger på relativ majoritet, det vill säga att den kandidat som får flest röster tar hem en hel valkrets och vinner en plats i parlamentet. Ett system som till exempel USA och Storbritannien tillämpar. I stater som har proportionella val, som till exempel Sverige, verkar inte motivationen bland politiker att sprida konspirationsidéer vara lika lockande.

Guldåldersmyten

– Konspirationsteorier innehåller ofta en komponent av att någon vill skada oss. Och en föreställning att vi blivit fråntagna en förfluten guldålder. Det är en otroligt stark berättelse. Här går vissa partier in och erbjuder detta. Sociologen Zygmunt Bauman kallade det: det förflutna som framtid – ett narrativ som många högerpopulister använder sig av. Men en apokalyptisk framtidsbild ser vi även inom andra miljöer. En syn på historia och framtid som vi måste kunna klara av att bemöta med andra berättelser, säger Andreas Önnerfors.

Bland högerpopulistiska och högerextrema partier har det här varit en populär retorik. Den tidigare presidenten Donald Trump har under sin mandatperiod upprepat mantrat om att göra ”America Great Again”. Något han även återkom till vid sitt avskedstal. Retoriken syns även i Sverige där Sverigedemokraterna säger sig till exempel vilja ”återuppta folkhemmet” eller som Jimmie Åkesson demagogiskt uttryckte det i ett tal: ”återupprätta det ni ödelagt”.

Andreas Önnerfors menar att benägenheten att tro på en konspirationsteori också ökar sannolikheten att man ska börja tro på fler.

– Personer som anammar förställningen att det finns en djup stat är benägna att lägga det filtret på olika frågor. Det kan gälla flyktingkrisen 2015 eller som nu åtgärderna kring pandemin. Sedan kan du koppla på vem som ligger bakom, Kina, judarna, illuminati, brittiska kungahuset eller utomjordningar.

Läs mer om myter och konspirationsteorier här.

Inte bara västvärlden

Annika Rabo är professor emeritus i Socialantropologi vid Stockholms universitet. Hon är även engagerad i COMPACT, ett mångvetenskapligt europeiskt nätverk som forskar om konspirationsteorier.

Under flera år har hon följt utvecklingen i Mellanöstern och sett att konspirationsteorier i till exempel Syrien sprids såväl bland folket som från de styrande.

– I stora delar av Mellanöstern är konspirationsteorier både något som kommer uppifrån men samtidigt har en stor anklang nerifrån, säger Annika Rabo.

Precis som Andreas Önnerfors menar hon att det verkar finnas en korrelation mellan samhällen med låg tillit mellan makthavare och folket. Risken för att konspirationsteorier frodas är större i sådana samhällen. Annika Rabo menar att i de länder i Mellanöstern där konspirationsteorierna används av de styrande så är syftet att mobilisera enighet.

– Och för att legitimera sina egna odemokratiska styren, till exempel kan fortsatta undantagstillstånd motiveras av ett hot utifrån.  Även om de breda folklagren också pratar i i termer av konspirationer är de ofta kritiska mot makthavarnas konspirationsteorier.

Enligt Annika Rabo är konspirationstänkande mycket vanligt i Mellanöstern. Hon upplever inte att situationen är densamma i Europa, men poängterar att det ser olika ut i olika länder.

– Om du jämför länder som Ungern och Polen med de nordiska länderna så kommer det att se väldigt olika ut. Vad som går hem hos väljarna ser väldigt olika ut i olika länder.

I Ungern har det styrande partiet Fidesz och dess ledare Viktor Orbán i sina kampanjer spridit konspirationsteorier om såväl EU som finansmannen George Soros. Den senare ofta med antisemitiska undertoner. I Polen har det styrande partiet Lag och rättvisa spridit konspirationsteorier i frågor som migration och politiska motståndare anklagas för att vara en del av en anti-polsk konspiration.

Försiktighet

Samtidigt menar Andreas Önnerfors att det är viktigt att skilja på när konspirationsteorier används eller uttrycks av makthavare och medborgare. Konspirationsteorier kan ibland utgöra en ventil för de som saknar en röst att påverka. Det är en berättelse om att vara åsidosatt och inte känna sig delaktig i politiken.

– Man bör lyfta ett varningsfinger för att bara skuldbelägga människor som ger uttryck för konspirationsidéer. Vi måste kunna göra skillnad på vem som uttalar dem, till exempel Trump, eller en enskild privatperson som upplever sig som förlorare. I det senare fallet måste vi även vara lyhörda för den enskildes motiv.


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

I spåren av corona

Är pandemin ett hot mot demokratin? Hur har året med corona påverkat den svenska och internationella extremhögern?  Läs alla artiklar relaterade till corona-pandemin här.

Annons