Konspirationsteoriernas politiska återkomst | Expo.se

Annons

Konspirationsteoriernas politiska återkomst

Publicerad 2021-01-15 11:18

Stormningen av den amerikanska kongressen.

Stormningen av Kapitolium drevs på av konspirationsteorier om valfusk.

I efterdyningarna av de falska påståendena om valfusk i USA och stormningen av Kapitolium har frågan om konspirationsteoriers genomslag återigen hamnat i fokus. Är konspirationstänkandet i dag att betrakta som en självklar del av den etablerade politiska miljön? Expo har frågat ett antal experter om deras syn på utvecklingen. Först ut är journalisten Kent Werne.

Idéer om valfusk, satanistiska makteliter, ett pågående befolkningsutbyte, en judisk eller muslimsk strävan efter världsherravälde, vaccinmotstånd – de senaste åren har konspirationsteorier fått ett allt större utrymme. Men det är inte bara marginella extremistpartier och -grupper som sprider dem. Även inom den etablerade politiken har konspirationstänkandet fått allt större utrymme.

– De senaste tio till 15 åren så har konspirationsteorier gjort ett återtåg till den politiska arenan och präglar i dag det politiska samtalet och den politiska scenen på ett sätt som vi inte sett sedan andra världskriget, säger Kent Werne, journalist och författare till boken ”Allt är en konspiration”.

Den avgående presidenten Donald Trump spred och understödde direkt eller indirekt konspirationsteorier, till exempel QAnon-idéerna som frodats bland Trumps supportrar sedan några år tillbaka.

Enligt QAnon-rörelsen finns det en global, dold makt med en ond agenda. Enligt mytologin är makthavarna, som bildat en stat i staten, barnätande satanister och ligger bakom en pedofil traffickingverksamhet. Anhängarna till konspirationsteorin tror att Trump är den enda som kan bryta upp sammansvärjningen och få ett stopp på dess kontroll över politiken och medierna.

Trumps pådrivande roll i att sprida konspirationidén om att presidentvalet manipulerats och att segern tagits från honom blev i slutänden det som motiverade hans supportrar att storma den amerikanske kongressen.

– Stormningen av Kapitolium är ju ett tydligt exempel som inte kan förstås utan att konspirationsteorierna tas med i resonemanget. Det går inte att förklara varför människor drivs till att ockupera kongressbyggnaden utan att förstå deras konspirationistiska tankevärld – där demokratin anses ha ockuperats av ondskefulla krafter som är fientligt inställda till Trump och folket, säger Kent Werne.

Kent Werne
Kent Werne har under många år följt den konspirationsteoretiska miljön. Foto: Jan-Åke Eriksson

Politisk kraft

Han menar att konspirationsteorier i allra högsta grad i dag är politiska och att de driver på politiskt handlande på ett sätt som vi inte såg för ett par decennier sedan. Han menar, även om det finns andra exempel, att det framför allt är inom högerpopulismen som konspirationsidéer har fått fäste.

– Konspirationstänkandet och populismen, och i synnerhet högerpopulismen, är i mångt och mycket en gemensam kraft. Men konspirationstänkandet är bredare än högerpopulismen och högerpopulismen är inte bara konspirationstänkande, säger han.

För att förstå det som sker får vi blicka bakåt. Konspirationstänkandet som vi ser i dag uppstod i samband med den franska revolutionen i reaktionära miljöer som vände sig mot jämlikhet och demokrati och som såg revolutionen som gudsfientliga mörkermakters försök att ta över världen, menar Werne.

– Ofta har reaktionära och högerpopulistiska grupperingar och rörelser använt sig av och inspirerats av konspirationsteorier. Och därmed format konspirationstänkandet som tradition. Men även inom vänstern har man gjort det och i synnerhet då i Sovjetunionen. Men jag vill hävda att det är inom ytterhögern som det fått sitt tydligaste uttryck och det är den typen av teorier som levt vidare i högre utsträckning än de som florerat i kommunistiska samhällen, säger Werne.

Han påpekar samtidigt att konspirationstänkandet inte bara är politiskt till sin karaktär, utan kan i princip handla om vad som helst. Alltså allt från utomjordingar och ufon till idéer om att Elvis Presley lever och Paul McCartney är död.

– Men tittar man på världen sedan Barack Obama blev president och finanskrisen så har det i huvudsak vara den populistiska och extrema högern som varit drivande i konspirationstänkandet och som gjort det till politik, säger han.

Läs del två i den här artikelserien: Konspirationsidéerna och demokratihotet

9/11 en brytpunkt

En händelse som eldade på konspirationsteorier var terrordåden i USA den 11 september. Werne menar att det i efterdyningarna av dådet går att urskilja lite olika spår. Dels konspirationsidéer som sprids inom den amerikanska vänstern mot den dåvarande presidenten George Bush och hans styre och dels sådana som riktade udden mot muslimer och judar.

– De rasistiska teorierna har i dag fortfarande livskraft och var inspiration till exempelvis det antimuslimska terrordådet på Nya Zeeland 2019, säger Kent Werne.

Han påpekar att de teorierna sedan har utvecklats vidare till de som i dag sätter agendan om att den vita befolkningen är hotad av krafter som vill ersätta dem med minoritetsgrupper, invandrare etc. – det vill säga teorin om det stora folkutbytet. I dess mest nedtonade variant handlar det om att det finns en ondskefull elit som vill skapa ett slags socialistiskt, mångkulturellt samhälle där vanligt folk trycks undan och hålls på mattan, menar han.

– Den här typen av idéer är extremt vanliga, även i Sverige, säger Kent Werne.

Fungerar mobiliserande

Högerpopulistiska politiker har upptäckt den mobiliserande kraften i konspirationstänkandet. Werne menar att de har insett att det är ett funktionellt propagandaverktyg för att stärka sin egen position och svartmåla motståndare och medier.

Det är dock svårt att avgöra om de själva tror på konspirationsteorierna de sprider. Werne tror att det varierar.

– Det finns inom den högerpopulistiska tankevärlden, eller i dess väsen en paranoid ådra. Det har sagts tidigare, men det är dels en politisk strategi där man utmanar en elit som man kastar skulden på när det passar ens syften vid till exempel motgångar. Men teorierna kan även förvandlas till en tro, vilket nog är fallet med Trump. Paranoian sitter i hans huvud, det är inte bara en strategi.

Utifrån den politiska paranoian, det vill säga idén om att alla är ute efter mig och att eliterna är mot mig, så tar man till sig konspirationsteorier som bekräftar det och sprider dem vidare.

– Att använda sig av konspirationsteorier har hur som helst passat väl in i Trumps politiska gärning och aktiviteter.

Polariserad världsbild

Kent Werne menar att det finns en risk att konspirationsteorierna får större fäste och betydelse inom politiken när själva demokratin ses som en konspiration. Då öppnar man dörren för auktoritära och totalitära samhällen.

– Om man tror att de etablerade politiska institutionerna, demokratins institutioner, är styrda bakom kulisserna av ondskefulla krafter, till exempel judiska bankirer eller finansmän. Då vänder man institutionerna ryggen och sätter kampen mot den inbillade konspirationen över demokratin.

Kent Werne tar återigen händelseutvecklingen i USA som exempel och det faktum att QAnon-rörelsen i princip tror att hela det amerikanske etablissemanget – högt uppsatta politiker, journalister, domare och kändisar – ingår i en satanistisk pedofilring som styr världen i lönndom.

– Om man tror att allt detta är en ondskefull konspiration så ser man inga problem med att störta den i gruset. Möjligtvis är man beredd att hålla fast vid konstitutionen, men det blir svårt i sammanhanget eftersom institutionerna bär konstitutionen. Men eftersom alla har svikit Trump, så ingår alla i den här stora satanistiska konspirationen. Ju fler som går emot en, desto fler förpassas till den hatade gruppen.

Det här är en utveckling som Kent Werne varnar för och som gör att människors syn på de demokratiska institutionerna riskerar att radikaliseras.

–  I bemärkelsen att de i en objektiv mening blir mer antidemokrater, men enligt dem själva så är de demokrater och försvarare av friheter. Men det gör ju detsamma om man samtidigt är beredd att riva ned demokratin för att driva genom sin politik.

Utmaningar

Att människor lever med totalt skilda verklighetsbilder är en utmaning för samhället. Den som anammar en konspirationistisk världsbild gör det oftast inte som ett försök att sprida en medveten lögn. Det är en genuin övertygelse.

– De ser sig stå på sannings en rättvisans sida. Det vill säga vissa amerikanska väljare anser att valet verkligen var riggat och stals ifrån dem. Det här tror jag att man ibland missförstår kring politiskt agerande: Men det är ju just det som är poängen med konspirationstänkandet – det är sällan är illvilligt. Det ligger i konspirationstänkandes natur att man ser sig vara på den goda sidan.

Konspirationstänkandet möjliggör för människor som ser sig som goda ett genomföra destruktiva handlingar, menar Werne. Alltså man ser sig själv som en del av den goda kraften. Konspirationstänkandet erbjuder både makthavare och deras följare en enkel svartvit berättelse om kampen mellan gott och ont. Det är en berättelse som i alla tider fungerat mobiliserande och stärkande.

– Det tror jag att man har upptäckt och känner på djupet bland högerpopulistiska kretsar, att det här är någonting som fungerar – och kanske rent av tror på högt upp i politiska kretsar. När man inser det så förstår man varför människor är så hängivna.

Kent Werne menar att det är viktigt att vi inte ger efter för konspirationsteorier och behandlar dem som vilken ideologiska skiljelinje som helst. Han menar att de debattörer som framhåller att kritik mot konspirationsteorier bidrar till ett polariserat samhällsklimat är inne på en farlig linje.

– Det är en strid om sanningen och den kan vi aldrig undvika. Det går inte att acceptera lögner bara för att de ingår i ett politiskt sammanhang. Man kan inte hävda att en lögn har lika stor relevans som fakta och sanning.


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

I spåren av corona

Är pandemin ett hot mot demokratin? Hur har året med corona påverkat den svenska och internationella extremhögern?  Läs alla artiklar relaterade till corona-pandemin här.

Annons