Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Hatet kommer sällan oväntat, men den här gången gick det ovanligt långt. Och dessutom riktat mot ett barn. När Sydsvenskan uppmärksammade att 12-åriga Murhaf sålt Majblommor för över 200 000 kronor lät de sverigedemokratiska vulgariteterna inte vänta på sig. Två kvinnor i övre medelåldern stack ut som extra obscena och inläggen fick stor spridning.

En av dem kallade den 12-åriga pojken för n-ordet och ”jävla blatteunge”. Hon är en 59-årig sverigedemokrat i Lund. Han är en ung förebild som uträttat ett smärre hjältedåd genom att samla in pengar till barn i fattigdom. Endast tio procent av försäljningen tillfaller honom själv, resten går till barnrättsorganisationen Majblommans arbete.

SD kände sig tvingade att ta avstånd från just det som dessa två medlemmar skrivit och bedyrade att partiets medlemsutskott skulle ta itu med de utpekade.

Det vill säga ytterligare två till listan av det enorma antal medlemmar SD tvingats utesluta efter att bland andra vi på Expo återkommande avslöjat dem med rasistiska uttalanden, islamofoba förslag och dubbelorganisering i nazistiska grupper.

En realitet som Sverigedemokraterna de senaste tio åren lagt enorm kraft på att förringa och förtiga. Varje fall är alltid en enskild, isolerad, händelse som på intet sätt återspeglar partiets politik och inre liv. Om man frågar partiet, alltså.

Eller som partiledaren Jimmie Åkesson valde att kommentera rasismen mot Majblommeförsäljaren och att det återigen är sverigedemokrater som behöver uteslutas:

”Det är klart att det finns de som uteslutits på grund av sådana här skriverier, det sker. Men om det är något jätteproblem som vi måste förhålla oss till, det vet jag inte.”

För bara en vecka sedan initierade partiet en riksdagsdebatt om ”hatbrott mot svenskar”. Bra, kan man tänka. Det finns ju många svenskar som utsätts för rasism. Men den enda formen av rasism som SD erkänner och är villig att diskutera är den enligt partiet utbredda rasism som riktas mot vita – den så kallade svenskfientligheten. För kring just begreppet rasism sträcker sig den sverigedemokratiska definitionen av svenskhet nämligen inte längre.

Läs eller lyssna: De verkliga antirasisterna

TV4:s avslöjande i början av april om att Sverigedemokraterna vill ta bort det statliga bidraget till arbetet mot rasism och diskriminering, och därmed lägga ner Institutet för mänskliga rättigheter, går helt i linje med detta.

Partiets migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling motiverade ställningstagandet med att vi i Sverige inte har några större problem med diskriminering och rasism.

En myndighet som har till uppgift att granska regeringen och säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras i Sverige är överflödig utifrån SD:s samhällsanalys.

Båda partitopparnas utspel stämmer överens med hur SD alltid har sett på rasism.

Redan när Jimmie Åkesson var ordförande i SDU på 00-talet lanserade ungdomsförbundet kampanjen ”Vägra kallas rasist”. En kampanj i vilken det var underförstått att det är värre att bli kallad rasist än att bli utsatt för rasism.

Samtidigt som stora delar av Sverige solidariserar sig med Murhaf och hans drömmar om nya Nike Jordans och uppehållstillstånd, så väljer den tidigare sverigedemokraten Erik Almqvist, numer chefredaktör för sajten Exakt24, att dra lans för sitt tidigare parti och mot vad han kallar det liberala etablissemanget. På Twitter publicerade han en bild på pojken och kallar honom och det syriska barnet Alan Kurdi, som 2015 hittades drunknad på en medelhavsstrand, för ”propagandabarn”.

När vi andra ser den uttryckliga rasismen på nätet som ett symptom på attityder som finns i relativt breda lager av befolkningen – som både strukturellt och i direkta möten mellan människor krossar drömmar, skördar liv och sliter samhällen isär, så försöker SD säga till oss att det inte är något större problem.

I SD:s Sverige är de rasistiska skällsord ett barn tvingas utstå från partiets medlemmar för att den slagit rekord i försäljning av Majblommor inget mer än en enskild händelse.

Erik Glaad är reporter på Expo.