Våra barn blir extremister: Det är dags att börja bry sig

När jag gick i femte klass blev ett gäng i min klass ”patrioter”.

Det var början av 1990-talet. De sveptes med i den nationalistiska våg som drog fram över ett Sverige präglat av ekonomisk kris. De älskade att spela Ultima Thule på rasterna. Några av dem snaggade sig. Någon satte på sig kängor, en annan en bomberjacka. De skämtade om att gå med i den nazistiska terrorgruppen Vitt ariskt motstånd, VAM (som vi för övrigt pratar om i veckans podd). På rasterna hamnade de i bråk med elever som kommit som flyktingar från inbördeskrigets Balkan. De hade ett invant trick. De marscherade längs med kanten av den lilla asfaltsplätt där vi spelade innebandy och sjöng svenska nationalsången. Provokationen fick alltid någon att till slut tappa fattningen. Och så var bråket igång. Någon gång blev det riktigt slagsmål.

Det var giftigt och oförsonligt. Och det satte förstås spår hos de flyktingbarn som fick erfara det öppna hatet.

Frågan är om jag ändå inte skulle föredra det framför den situation vi har i dag.

På den tiden hade de där killarna i alla fall inte tillgång till sociala medier. De gick inte med i digitala gäng som tävlade i hur många man kan döda i ett skoldåd. De skojade om att gå med i VAM, i dag hade det funnits en uppsjö terrorgrupper att ska sig till bara några klick bort. De hade hittat likasinnade runt om i världen och sannolikt blivit uppvaktade och rekryterade av andra högerextremister. De hade lärt sig allt som finns att lära sig om hat och våld.

I veckan kom Säkerhetspolisens årliga lägesbild. Det var ingen munter läsning. Sveriges säkerhetsläge har blivit sämre. Och risken är stor att det förvärras ytterligare. Säpo varnar för cyberangrepp, främmande makts försök att på flera fronter destabilisera Sverige. Det största hotet kommer från Ryssland. Säkerhetspolisen menar också att terrorhotet har förändrats. Nu har vi ett ”diversifierat” terrorhot som bland annat utgörs av unga som radikaliserats online och som framför allt fascineras av våldshandlingar.

Via digitala plattformar och gamingmiljöer sugs unga personer som är intresserade av våld in i extrema grupper. Här finns det kanske mest häpnadsväckande och skrämmande i Säkerhetspolisens torra redogörelse.

I ett stycke förklarar SÄPO att de i dag hanterar ärenden med barn som inte ens nått tonåren. Vi vet att Ryssland är ett hot. Att cyberattacker kan ställa till stor skada. Men vad gör vi när våra egna barn blir ett potentiellt säkerhetshot?

Vi på Expo började ana den här trenden i slutet av 2010-talet. Sedan dess har vi fokuserat på det växande problemet med att radikalisering kryper ner i åldrarna. Vad är det som gör att våra barn blir extremister? Hur kan vi vända trenden? Det är i ärlighetens namn inga lätta frågor.

Vi har skildrat och granskat fenomenet. Som i granskningen Jägarna där Expos reporter Erik Glaad och frilansjournalisten och tidigare Expomedarbetaren My Vingren wallraffade ett svenskt, våldsbejakande nätverk av minderåriga killar som jagade påstådda pedofiler, etniska minoriteter och hbtqi-personer. I veckan blev artikelserien nominerad till det mest prestigefyllda priset som finns i Sverige för granskande journalistisk – Guldspaden.

Det sporrar oss.

Det är också glädjande att se att myndigheterna nu ser det som vi har haft på vår radar en längre tid.

Nu återstår för resten av samhället att inse att vi har ett akut problem på halsen. De senaste årens utveckling där unga killar söker sig till eller tvingas utföra morduppdrag för kriminella gängs räkning har med rätta väckt en kraftig debatt. Men det finns även andra unga killar som sugs in i våldet på andra vägar.

Våra barn blir extremister. Det är dags att börja bry sig.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få skarpa analyser, ingående granskningar och aktuella nyheter - direkt i din inbox!

Jag ger samtycke till att Expo sparar och använder mina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.

Låt detta fält vara tomt om du är människa:

Daniel Poohl är vd på Expo.

Daniel Poohl