På söndag ska kyrkovalet avgöras. Sverigedemokraterna har kandiderat i det sedan 2001, numera under namnet ”Sverigedemokrater i Svenska kyrkan”.

Expo har i en tidigare guide berättat om vilken roll och betydelse valet har haft för partiet. Nu är det dags för ett nedslag i politiken partiet vill driva inom kyrkans ramar.

Expo guidar: SD och kyrkovalet

En månad kvar till valet.

SD har traditionellt haft fokus på att värna den klassiska kristna tron och lyft frågor som att prioritera kulturarv och kyrkobyggnader. I det valmanifest som partiet går till val på i år så lyfts de ämnena, men det är snarare partiets syn på den traditionella familjen och relationen till andra religiösa inriktningar som är i fokus – där den muslimska närvaron betraktas ses ett problem.

Några frågor är framträdande i valmanifestet.

Antimuslimsk konspirationsteori

Sverigedemokraternas antimuslimska och islamofobiska hållning är väldokumenterad. Den återseglar sig tydligt även i den plattform som partiet nu går till val på.

Konspirationsteorier om ett stundande muslimskt maktövertagande är utbredda bland partiets företrädare. Ibland framförs tankegodset som Eurabia-teorin, som i början av 2000-talet drevs på av den så kallade counterjihad-rörelsen.

Men oftast beskrivs konspirationsteorin som en samhällsutveckling pådriven av en stor och ökad muslimsk invandring med ambitionen att öka sitt inflytande på samhället och samhällets anpassning till den strävan. Processen benämns då som ”islamisering”.

Richard Jomshof och Jimmie Åkesson

Islam eller islamism — Så ofta säger SD ”fel”

Richard Jomshof (SD) hävdar att han syftade på islamism när han kallade islam ”en avskyvärd" religion”. Ganska ofta säger SD-företrädarna ”fel”.

I SD:s kyrkopolitiska manifest är det islamiseringsteorin som lyfts fram. Partiet framhåller att den påstådda utvecklingen ska motverkas. Rent praktiskt handlar det om att Svenska kyrkan ska avsluta sina samarbeten och utbyten med muslimska organisationer och företrädare:

”Vi ser mycket kritiskt på Svenska kyrkans samarbeten med muslimska organisationer och nätverk”, framhåller partiet i manifestet och tillägger ”kyrkan ska inte aktivt medverka till att islam breder ut sig i vårt land”.

Svenska värderingar

I manifestet sammanlänkas förföljelse av kristna i Mellanöstern med kristnas utsatthet i Sverige. Utsattheten som olika ”religiösa inriktningar” upplever utgör ett ”hot mot det svenska samhällets värderingar” menar partiet. Men det är inte alla inriktningars utsatthet som inkluderas. Utöver kristofobiska brott så är det bara hatbrott mot judar som framhålls. Men att Brås senaste jämförelsedata visar att en majoritet av hatbrottsanmälningar riktade mot religiösa grupper rör islamofobiska brott utelämnas. Tvärtom menar SD att Svenska kyrkan måste kunna lyfta frågan om antisemitism ”utan att i samma mening också tala om islamofobi”.

Myten om ett pågående muslimskt maktövertagande hakar även i idéer om att vänstern och liberala krafter satt sina klor i Svenska kyrkans verksamhet.

”Vi beklagar att Svenska kyrkan under det senaste halvseklet har tagit avstånd från Israel och i stället anammat ett marxistiskt synsätt, där Palestina framställs som den utsatte David och Israel som den förtryckande Goliat.”

Stor spridning av hat mot muslimer och palestinier

Hatet riktas allt oftare mot de som protesterar mot krigsföringen i Gaza.

Ställningstagandet ska ses i ljuset av Sverigedemokraternas stöd för den sittande regeringen i Israel och speglar även partiets syn på det pågående folkmordet i Gaza.

Familjen, aborträtten och anti-Pride

Det är inte bara Svenska kyrkans interreligiösa samarbeten och dialoger som SD menar utgör ett problem. I valmanifestet framhålls att partiet ”värnar om kärnfamiljen” som ses som en ”helig och livsgivande ordning”.

Svenska kyrkan bör avsluta allt sitt samarbete med Pride-rörelsen menar SD. ”Rörelsens ofta extrema värderingar och budskap överensstämmer inte med traditionell kristen lära”, menar partiet som samtidigt inte anger vilka aktörer som partiet menar ingår under Pride.

Sverigedemokraterna invänder inte mot homosexuella vigslar. Men betonar framför allt i sitt manifest behovet av att bevara den så kallade väjningsrätten, alltså ett en präst har rätt att säga nej till att viga ett par med hänvisning till trosövertygelse och samvetsskäl.

SD lyfter även frågan om icke-binära identiteter:

”Förslag om att erkänna eller teologiskt bejaka ett ’tredje kön’ strider mot Bibelns grundläggande människosyn och riskerar att fördunkla kyrkans budskap om människans värde, identitet och kallelse.”

Så sprids transfobin från SD:s riksdagskansli

SD:s tjänsteman på riksdagskansliet sprider systematiskt material från kända transfober och nazister.

Partiet lyfter fram att människan är skapad som Guds avbild, till man och kvinna. Att allt liv är skapat av Gud leder enligt partiets slutsats även till att kyrkan bör vara en del i debatten om ”fostrets rätt till liv” och att Svenska kyrkan bör inta en mer aktiv roll i frågan om aborter och ”lyfta fram vikten av det personliga samvetet och att söka Guds vägledning i svåra beslut”.

Studio Expo om ytterhögerns relation till Svenska kyrkan och kristendomen.

Ytterhögern och Jesus

Hur kristna är egentligen svensk ytterhöger?

Kyrkovalet 2025

Kyrkovalet äger rum vart fjärde år. Medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år får rösta om vilka som ska vara med och bestämma under de kommande fyra åren.

Inom kyrkan röstas det inte på partier utan nomineringsgrupper – några av dessa är dock knutna till politiska partier.

Kyrkovalet rör tre beslutande instanser:

  • Kyrkofullmäktige - det högsta beslutande organet på lokal nivå för församling eller pastorat.
  • Stiftsfullmäktige - del av den regionala nivån, stiftet, som har till uppgift att stödja församlingarna.
  • Kyrkomötet - Svenska kyrkans högsta beslutande organ på nationell nivå.

Över hela landet kan du förtidsrösta från och med 8 och till och med 21 september. Vallokalerna har bara öppet på valdagen söndag den 21 september.

Källa: www.svenskakyrkan.se