Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Av alla den moderna högerextremismens avarter är 764 en av de värsta. Det är en verksamhet som kretsar kring sexuella övergrepp mot barn, dödligt våld mot oskyldiga och antisemitiskt motiverad sadism. Jag önskar att vi inte hade anledning att återkomma till den. Men det råa knivöverfallet i Borås i januari i år, som i sig inspirerades av en rad attacker i Hässelby i somras, har understrukit att fenomenet inte bara fått fäste i Sverige, utan också blir allt farligare. Anhängarna vill mörda.

Det finns all anledning för det svenska rättsväsendet att ta hotet från den digitalt organiserade, ungdomsorienterade högerextremismen på allvar. Tyvärr finns starka skäl att betvivla att detta görs.

Det senaste skälet är de mycket allvarliga uppgifter som avslöjades av Uppdrag granskning förra veckan, om efterspelet till ett 764-fall i Norrland från 2023.

I det fallet, det första med 764-koppling i Sverige som vi känner till, utsattes en 13-åring med autism för sadistiska övergrepp och utpressning av en 15-årig medlem i 764-sekten. Förövaren innehade och spred dessutom en stor mängd synnerligen grovt övergreppsmaterial på små barn, vilket är centralt för 764.

764-medlemmen dömdes till sju månaders ungdomsövervakning, en relativt ny sorts påföljd som bland annat innebär hemarrest. Så långt är historien känd sedan tidigare.

Men Uppdrag granskning har kunnat visa att 764-medlemmen via nätet, samtidigt som han avtjänade sin påföljd i hemmet, fortsatte att begå övergrepp. Och att han plågade och pressade ett annat minderårigt offer utomlands att begå självmord – samtidigt som han utreddes av polisen för sina brott i Sverige.

Ännu mer chockerande är avslöjandet att medlemmen troligen var i direkt digital kontakt med den gärningsman som, bara ett par månader senare, skulle begå de slumpmässiga mordförsöken i Hässelby, som en del av No Lives Matter-förgreningen av 764. Enligt uppgifter ska han till och med ha varit en av de drivande bakom NLM – och närvarat digitalt när mordförsöket på den 55-årig kvinnan i Hässelby livesändes av gärningspersonen. Allt under pågående ”ungdomsövervakning”.

Det faktum att dessa gärningsmän i hemlighet varit kontakt med varandra, och troligen uppmuntrat varandra till allvarlig brottslighet, samtidigt som en av dem avtjänar en påföljd för brott, påminner starkt om Expos avslöjande att de tonåringar som gjort sig skyldiga till skolattacker också var i hemlig kontakt med varandra, och hetsade varandra till nya dåd, inifrån de Sis-hem de var satta i.

Det är alltså inte ens första gången vi har sett något liknande.

Påföljden som 764-medlemmen i Norrland dömdes till av tingsrätten, ungdomsövervakning, var en följd av att tingsrätten inte bedömde att det förelåg synnerliga skäl för slutenvård. Det anmärkningsvärda beslutet förhindrade möjligheterna att begränsa gärningsmannens internetanvändning under påföljden. Inte heller verkar myndigheterna ha övervakat denna användning – något som rimligen hade kunnat leda dem till NLM-medlemmen som senare skulle terrorisera Hässelby, och kanske även andra i terrornätverket.

Det är under all kritik att kunskapen om faran av dessa sorters extremism, och hur de faktiskt fungerar, är så låg bland svenska domstolar och andra myndigheter som är satta att skydda samhället. Förstod inte tingsrätten det vanskliga i att döma någon vars extremt allvarliga brottslighet har utförts från hemmet via nätet, till hemarrest med fortsatt tillgång till nätet?

Tyvärr följer myndigheternas hantering av 764-medlemmen ett längre mönster i Sverige. I början av förra året kunde Expo avslöja en helt ny nazistisk våldsgruppering som också bestod av ungdomar och som också var digitalt baserad. Trots att Polisen förvarnades om gruppen och att de förberett allvarlig brottslighet gjordes inget större ingripande från myndigheterna – och gruppen kunde sedan genomföra ett våldsdåd.

Längre tillbaka i tiden finns flera exempel. Den passiva hanteringen av de två skolattackerarna i Eslöv och Kristianstad, som kunde utföra sina försök till massakrer trots otaliga varningssignaler. De omfattande bristerna i utredningen efter Anton Lundin Petterssons attack i Trollhättan, särskilt de digitala aspekterna.

Myndigheternas vägran att förstå sig på och effektivt agera mot den nätbaserade högerextremismen har redan fått och kommer fortsätta få allvarliga konsekvenser. Men med 764:s och NLM:s intåg i Sverige, och deras eskalerande våldsambitioner, finns inget mer utrymme för misstag och inga fler ursäkter. De som skäligen misstänks för involvering med övergreppssekten måste genomgå fullständig digital granskning, både under utredning och under påföljden, så att inga fler brott eller hemliga kontakter går oupptäckta. Och det som upptäcks måste leda till att myndigheterna agerar. Det både för att förhindra att fler faller offer och av omsorg för de mycket unga, radikaliserade individerna i den här miljön som riskerar att förstöra sin egen framtid. Därför att människors liv faktiskt spelar roll.

Morgan Finnsiö är researcher och utbildare på Expo.