Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Det finns något ödesmättat över Socialdemokraternas inbjudan till pressträff.  ”…om det säkerhets- och utrikespolitiska hotet som Sverigedemokraterna utgör”. Jag smakar på ordalydelsen med en ängslan i kroppen innan jag kliver in på Sveavägen 68. Det är en stor trumma de slår på.

Redan kort efter inbjudan till morgonens pressträff landat i redaktionernas mejlkorgar red ledande Sverigedemokrater ut i nätkrigsfronten och drog lans.

”Bananrepublikfasoner” stormar Oscar Sjöstedt från sin vita twitterhäst. En man som gärna drar långtgående slutsatser om islamistisk påverkan mot Sverige när invandrare inte anpassar sig till hans föredragna seder och bruk.

Tobias Andersson, som i dag avslöjas av ETC ha lett infiltrationsoperationer för att skapa videoinnehåll för partiets närstående kanaler, jämför pressträffen med den inrikespolitiska situationen i Ungern. Ett land vars regerings kringskärande av demokratin SD haft svårt att ta avstånd ifrån.

”Diktatur!” stridsropar Jimmie Åkesson från sitt tornrum, när pressträffen är över.

Lyssna på Studio Expo:

Inga nyheter – men faktum kvarstår

Nej, när de socialdemokratiska ministrarna i den tidiga morgontimmen briefar pressen om det säkerhetspolitiska hot mot Sverige som SD utgör är det inget nytt. Men det är fakta som presenteras.

Gång efter annan har Expo och andra medier avslöjat oegentligheter som gör partiet och dess företrädare till ett enkelt byte för påtryckningar och informationsläckage till främmande makt eller kriminella gäng. Exemplena är många:

Partiets tidigare försvarspolitiska talesperson Roger Richthoff, som under sin tid i försvarsutskottet och försvarsberedningen delade pro-ryska konspirationsteorier. När Expo avslöjade detta förhöll sig partiet passivt – först när trycket blev för stort, och andra medier och politiker ställde frågor, meddelade partiet att de saknar förtroende för Richthoff.

SD Uppsalas företrädare Simon O Pettersson som arbetar som chefredaktör för Vávra Suks mediehus, det ryska ledarskiktets största fans i Sverige. Prenumeranter på systertidningen Nya Tider får erbjudande om att köpa den ryska, nyfascistiska ideologen Aleksandr Dugins litteratur. Här saluförs utopin om ett ryskt imperium från Vladivostok till Lissabon till ett fördelaktigt pris. Pettersson utreds efter mycket om och men av partiet för homofobiska formuleringar i tidningen han arbetar för, inte för sin roll som anställd av ett mediehus vars företrädare agerat valobservatörer i Ryssland. Och än står han som toppnamn på SD Uppsalas listor.

Expressens och Acta Publicas avslöjande om att 38 av totalt 64 MC-gängskopplade politiker är Sverigedemokrater. Flertalet SD-aktiva vägrar ta avstånd från de motorburna brottssyndikaten.

Tidningen ETC:s avslöjande om partiets egna destabiliseringskampanjer på nätet för att snedvrida debatten online.

Jag kan fortsätta, men tror knappast det behövs.  

Partiet är ljusskyggt. När medier vill ställa frågor om avslöjanden får de allt som oftast nöja sig med skriftliga kommunikéer från partiets kommunikationsavdelning. I de fall något svar kommer alls, det vill säga.

Sverigedemokraterna har från första stund dessa mönster i partiet avslöjades av medier haft alla möjligheter att ta tag i problemet. Klippa banden till extremhögern och kriminella MC-gäng. Redovisa och gå till botten med Rysslandskopplingar bland partiets företrädare – en gång för alla. Trots att år har förflutit har partiet under Jimmie Åkessons ledning i stället nöjt sig med att skademinimera på oräkneliga sätt.

SD:s säkerhetshotande kopplingar har avslöjats – korten ligger på bordet sedan år tillbaka. Det var och en som värnar svenska intressen nu bör fråga sig är varför Sverigedemokraterna inte agerar.

Erik Glaad är reporter på Expo.