Striden om SD:s kvinnoförbund
Sverigedemokraternas bidragsansökan för kvinnoförbundet granskas av åklagare efter Aftonbladets artiklar om bidragsfusk. Expo granskade förra hösten kvinnoförbundet och hur det kom till. Artikeln är tidigare publicerad i Tidskriften Expo 3/2013.
Uppdaterad: 2018-01-31, 07:28
Publicerad: 2014-01-29, 13:48
Lästid: 9 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Genom hela 1990-talet och 2000-talet, fram till inträdet i riksdagen i september 2010, syns en tydlig trend. Sverigedemokraternas jämställdhetspolitik är på papperet noll och obefintlig. En tillbakablick i partiprogrammen visar på ett parti som mestadels fokuserat på en mer restriktiv abortlagstiftning, möjlighet till allmän värnplikt för kvinnor och det återinförande av sambeskattning som Jimmie Åkesson fortfarande förordar, samt högre vårdnadsbidrag för att locka fler föräldrar (läs mammor) att stanna hemma längre. När ställningstagandena utökas något i 1999 års partiprogram kommer ett avståndstagande från "den kvinnosyn och djursyn som finns inom islam".
I partiprogrammet 2005 bryts trenden och Sverigedemokraterna lägger ut texten: "Män och kvinnor är inte skapade likadana och kan därför i olika sammanhang ta olika utgångspunkter och göra olika saker på olika sätt. Män och kvinnor kompletterar varandra, och därför är också alla barns rätt till en mor och en far av väsentlig betydelse. Centralt för Sverigedemokraterna är att alla människor, oavsett könstillhörighet, ska ha samma rättigheter och möjligheter." Det är första gången som Sverigedemokraterna närmar sig jämställdhetsproblematiken.
Nätverket bildas
Hösten 2007 bildades vad som under drygt två och ett halvt år var ett nätverk för Sverigedemokraternas kvinnliga medlemmar och som gick under namnet SD-kvinnor. Drivande bakom nätverket var Anna Hagwall, som i dag ersatt Erik Almqvist som riksdagsledamot för Sverigedemokraterna. På nätverkets sidor på webben publicerades ett antal artiklar, exempelvis om parförhållanden, bland annat varför och hur kvinnor långt tillbaka i mänsklighetens historia valt sin partner utifrån att denne kunde vara en tillgång genom att denne "tillhandahöll rikliga resurser, som skyddade oss och våra barn, som ägnade tid, energi, möda åt familjen". Andra ämnen som togs upp behandlade problematiken kring höjd ålder hos förstföderskor, myter om äktenskapet och villkoren för eget företagande.
Skribenter var, utöver Anna Hagwall själv, bland annat Margareta Larsson (då Sandstedt) och Louise Erixon. Ett antal inlägg publicerades även endast med avsändaren Nätverket eller Redaktionen. Det senaste inlägget Expo har kunnat hitta publicerades i mars 2010. I samband med att Sverigedemokraternas sidor byggdes om under 2010 försvann länken till SD-kvinnors nätverk.
Ekonomiskt stöd
I september 2010 kom så Sverigedemokraterna in i riksdagen. I samband med inträdet blev partiet varse möjligheterna att få stöd för ett kvinnoförbund. I oktober skickade partiet in ansökningshandlingar till partibidragsnämnden för att få bidrag för det nybildade kvinnoförbundet. Enligt handlingarna till partibidragsnämnden ansökte man först under namnet SD-kvinnors nätverk, för att sedan ändra till Sverigedemokraternas kvinnoförbund vid komplettering med Jimmie Åkesson som behörig firmatecknade. Styrelsen bestod då på papperet bland annat av Carina Herrstedt som ordförande, Louise Erixon som vice ordförande och med Anna Hagwall angiven som suppleant. Enligt dessa handlingar skulle ett årsmöte också ha ägt rum. Före det första officiella årsmötet, som hölls den 8 maj 2011, skickades förslag på en ny styrelse inkluderande tio personer, inklusive tre suppleanter ut till medlemmarna. På detta förslag stod Hanna Wigh som ordförande med Carina Herrstedt som vice ordförande och Anna Hagwall som andre vice ordförande. Här visas att tanken från början har varit att Anna Hagwall som tidigare drev det inofficiella kvinnonätverket skulle komma att ha en framträdande roll i det nya kvinnoförbundet.
Styrelsekupp
En ny styrelse valdes på det första årsmötet den 8 maj 2011. Samtidigt görs också de första inläggen på kvinnoförbundets nya sida, av pressansvariga Therese Borg. Anna Hagwalls namn saknas helt. Hagwall gick senare ut och kritiserade tillsättandet av styrelsen och ansåg att den "kuppats" fram. Själv menade Hagwall att hon inte fått gehör för frågan om ett kvinnoförbund och att hon saknat stöd för kvinnonätverket under hösten 2010 tills det uppdagades att Sverigedemokraterna kunde få ekonomiskt stöd för en kvinnoförening.
Anna Hagwall vill i dag inte kommentera händelsen ytterligare utan anser att det som hände är ett avslutat kapitel.
– Allt står i de brev och mejlväxlingar som är offentliga sedan tidigare. Jag har inget mer att tillägga, säger Anna Hagwall till Expo.
"Slösar skattepengar"
I ett internt mejl, som Expo berättade om i en artikel på expo. se i juni 2011, kritiserade Hagwall starkt tillvägagångssättet vid kvinnoförbundets bildande, vilket hon menade endast skett på grund av att partiet insett att de kunde få ekonomiskt stöd:
"Efter partiets riksdagsinträde ändrades inställningen till ett kvinnoförbund för nu fanns det möjlighet att få statligt stöd. Helt plötslig var vi precis lika föraktfulla mot skattebetalarnas pengar som andra organisationer vi kritiserat för slösaktighet tidigare. Pengar vi har rätt till ska vi ha. Att dessa pengar har människor tjänat ihop med att gå till jobbet och göra rätt för sig har vi glömt. Säkert flera har gnidit sina händer för att få välbetalda jobb som skulle vankas bara man var på rätt plats och hade kontakter med rätta personer inom partiet", skrev Hagwall bland annat i mejlet som publicerats på en blogg tillhörande den från Sverigedemokraterna avhoppade Camilla Rågfors
Anna Hagwall menade också att valberedningens lista ändrats precis innan mötet skulle hållas. "Det kom ett brev från Louise Erixon då hon förkunnade att hon och några till har tagit fram ett nytt förslag på styrelse, valberedning och revision" skrev Hagwall. Om mejlväxlingen sade Hagwall följande till Expo i maj 2011:
– Jag fick svar från Carina Herrstedt. Hon förnekar det jag skrivit och säger att det gått till i demokratisk ordning. Men jag kallar det inte demokratisk ordning när man kommer med ett nytt förslag bara några timmar innan omröstningen ska ske, säger hon.
Ungt parti
Carina Herrstedt, då ny styrelseordförande i förbundet och tillika riksdagsledamot, tillbakavisade kritiken.
– Nej, jag vet inte var hennes besvikelse kommer från. Hon har tidigare uttalat att hon varit besviken över att det inte blev något med det nätverk hon drev. Men nu väljer hon att inte hålla igång, sade Herrstedt då till Expo.
Anna Hagwall säger i dag till Expo att hon inte är medlem i kvinnoförbundet.
På frågan om varför förbundet bildades så sent svarar Paula Bieler, styrelseledamot och kvinnoförbundets i dag att:
"Självklart är det lätt att i efterhand tala om att något kunnat ske tidigare. Men partiet är fortfarande relativt ungt och har växt med tiden. Att nätverket formaliserades till förbund i samband med riksdagsinträdet är inte så underligt."
En längre version av artikeln är publicerad i Tidskriften Expo 3/2013
TIdslinje
• 1988–1998 Förespråkar sambeskattning, möjlig värnplikt för kvinnor och en sänkt gräns för abort.
• 1999 Värjer sig mot "den kvinnosyn och djursyn som finns inom islam".
• 2005 Utökar partiprogrammet med ett ställningstagande att "alla människor, oavsett könstillhörighet, ska ha samma rättigheter och möjligheter".
• 2007 Det inofficiella SD-kvinnors nätverk bildas under hösten. Drivande är Anna Hagwall, i dag riksdagsledamot som efterträdare till Erik Almqvist.
• 2008 Anna Hagwall talar under Sverigedemokraternas riksårsmöte om vikten av kvinnonätverkets existens. Viljan att splittra kärnfamiljens ställning, överdriven individualism och nedvärderande av kvinnors insatser som mödrar, förhärligandet av karriär och yrkesarbete har matats in i de senaste generationernas medvetande, är några av anledningarna som berörs. Nätverket publicerar aktivt inlägg på sin hemsida från hösten 2007 till mars 2010.
• 2010 I oktober söker partiet bidrag för ett officiellt kvinnoförbund, SD-kvinnors nätverk. Namnet ändras sedan i ansökan till Sverigedemokraternas kvinnoförbund, i dagligt tal SD-kvinnor.
• 2010 Det nya kvinnoförbundet beviljas i november drygt 1,4 miljoner i totalt stöd från Partibidragsnämnden.
• 2011 Den första officiella styrelsen väljs vid årsmötet den 8 maj. Carina Herrstedt blir ordförande och Anna Hagwall faller ur styrelsen.
• 2012 Lagom till Internationella kvinnodagen den 8 mars släpper SD-kvinnor en kampanjfilm mot hedersrelaterat våld. Filmen bygger på stereotypa föreställningar och får stark kritik för att vara förenklande och inte presentera några åtgärder. Veckan efter presenterar SD-kvinnor några punkter ur ett kommande åtgärdsprogram, såsom att "minst 50 miljoner kronor årligen bör flyttas från genusforskning och från statligt finansierade jämställdhetsprojekt till befintliga åtgärdsprogram mot hedersförtryck samt på ny forskning och nya förebyggande åtgärder, lagstiftningen kring tvångsäktenskap måste skärpas och utöver en skärpt lagstiftning som explicit förbjuder tvångsäktenskap vill SD-kvinnor lagstifta om att man måste ha uppnått en ålder av 24 år för giftermål med personer från icke-EU-länder.
• 2012 SD-kvinnor ordnar torgmöten under Almedalsveckan. Paula Bieler och Hanna Wigh håller anföranden om hedersrelaterat våld. Ordföranden Carina Herrstedt inleder också när Jimmie Åkessons talar och gör kopplingar mellan antalet våldtäkter och invandring i Sverige.
• 2013 I listorna till höstens kyrkoval visar sig närmare 40 procent av namnen på Sverigedemokraternas lista vara kvinnor. Enligt Paula Bieler, kvinnoförbundets pressansvarig är "det är ingen medveten tanke bakom. Däremot stärker det oss antagligen att fler kvinnor syns bland männen."