Historien om Nationalsocialistisk front

I början av 1990-talet svepte en våg av rån över landet. Det visade sig snart att personerna bakom hörde till ett löst sammanhållet nätverk som gick under namnet Vitt Ariskt Motstånd (VAM). På flera orter bildades avdelningar som sade sig stödja VAM och den militanta kampen för en nationalsocialistisk stat. Under samma tidsperiod började en grupp skinnskallar och nazister att lägga grunden för det som inom några år skulle bli Nationalsocialistisk front (NSF) – den i dag största nazistiska organisationen i Sverige.

1991 BILDADES Karlskrona skins. En grupp som främst bestod av pojkar. Karlskrona skins var mest att betrakta som en del av en subkultur, men samtidigt visade de sitt stöd för de nazistiska idealen.

Året därpå anslöt sig Karlskrona skins till idén om den väpnade vita revolutionen och bildade en lokal avdelning av VAM. En tonåring vid namn Anders Högström trädde fram som gruppens ledare. Verksamheten tog fart genom upprepad skadegörelse av den judiska kyrkogården i Karlskrona, korsbränningar, inbrott hos vapenföreningar och militära mobiliseringsförråd samt stöld av sprängämnen från vägbyggen.

VAM-aktivisternas kriminella verksamhet gick dock inte som de hade tänkt sig. Flera av de ledande personerna dömdes för bland annat olaga intrång, olaga vapeninnehav och olaga innehav av sprängämne. Efter att de avtjänat sina straff hade en ny tanke väckts, de skulle skapa en ny nationalsocialistisk organisation som jobbade på det lokala planet. De gav ut ett flygblad där de kallade sig Sveriges Nationalsocialistiska Parti. Gruppen menade att de skulle ta vid där den forne nazistledaren Birger Furugård hade slutat 1936.

UNDER VÅREN 1994 formerade Sveriges Nationalsocialistiska Parti om sig och i maj grundades NSF. Grundarna var två personer från Karlskrona och två från Lessebo. I partiets reviderade historieskrivning hävdas det att nsf grundades den åttonde augusti 1994. Tidsförskjutningen var symbolisk. Om partiet skulle ha grundats den åttonde augusti skulle det skrivas ut 8/8 som i sin tur symboliserar bokstäverna HH (Heil Hitler).
I januari 1995 anordnades ett möte i Karlskrona mot våld och rasism. När ordet var fritt tog den 23-åriga Ted Johansson plats på scenen. Han förklarade att han var talesman för NSF och att han och organisationens medlemmar kände sig utsatta för en häxjakt. Johansson sa vidare att nsf bestämt tog avstånd från våldet som de menade att kommunister och invandrare stod för. Ted Johansson har sedan flera år tillbaka lämnat den nazistiska rörelsen.

Att NSF så tydligt visade upp sig var banbrytande för vit makt-rörelsen som tidigare hade varit omgärdad av stort hemlighetsmakeri. Nu började NSF i stället att marknadsföra sig öppet och använda media som en kanal för att nå ut med sitt budskap.

Med tiden började NSF ägna sig mer åt politisk verksamhet. Stora mängder flygblad spreds runt om i Karlskrona, främst på högstadie- och gymnasieskolorna. De anordnade fester, paintballturneringar och andra aktiviteter som kunde locka stadens ungdomar. Partiet påverkade ungdomsmiljöerna i Karlskrona. Utanför ungdomsdiscona kunde ett trettiotal nazister samlas samtidigt som låtar av Ultima Thule spelades inne i lokalen.

I SLUTET AV OKTOBER 1995 blev det känt för media att nsf planerade en spelning med olika vit makt-band. Krigsrubriker fyllde tidningarna och politiker gick ut och tog avstånd från manifestationen. En debatt om huruvida spelningen kunde stoppas eller ej tog fart.

En vecka innan spelningen spekulerades det vilt i medierna. Det antogs att spelningen skulle locka upp till 900 personer. Nazister från hela Västeuropa befarades komma till Karlskrona, vilket skulle innebära det största nazistmötet i Sverige sedan andra världskriget. NSF:s kommande spelning var nu en riksnyhet. Samtliga stora tidningar, radio och tv rapporterade om den kommande spelningen.

När spelningen slutligen genomfördes kom det cirka 150 nazister. Polis, åskådare och media hade fler personer på plats än nazisterna själva. Med tanke på förväntningarna skulle spelningen kunna betraktas som ett fiasko. Men samtidigt hade nsf nu gjort sig ett namn.

Det fanns inte en nazist i Sverige som nu inte kände till den nya Karlskronabaserade organisationen.

I DECEMBER 1995 grundades partiets första lokalavdelningar. Först i Trelleborg, sedan i rask takt Helsingborg, Haninge och Karlshamn. Därmed blev det tydligt att den tidigare ambitionen om att vara en lokal grupp nu bytts till en strävan att bli en rikstäckande organisation. Men samtidigt som det var lockande för Nationalsocialistisk front att växa så innebar det också en hel del fruktan hos organisationens ledning. Den svenska naziströrelsen hade under 1980- och 1990-talet lidit svårt av interna konflikter som hade lett till att flera organisationer hade fallit samman. Detta var något som NSF var måna om att förhindra.

Organisationen som nu växte fram var totalt toppstyrd. Alla beslut som togs skulle gå via ledningen i Karlskrona och samtliga lokala avdelningsledare skulle svära en trohetsed till organisationen och Anders Högström. Det var nu som partiet på allvar började staka ut sin egen politik.

Inspirationen till partiets nya tiopunktsprogram hämtades från Lindholmarnas punktprogram från 1940-talet och tre av de tio punkterna var så gott som kopierade även språkmässigt:
"Förbud mot invandring av psykiskt och biologiskt mindervärdiga element, obligatorisk skolundervisning i rasbiologi och rashygien och ekonomiska lättnader för rasdugliga och barnrika familjer"

NÄR KYRKOVAKTMÄSTAREN i Lyckeby skulle kontrollera att allt var i ordning inför den dopfest som skulle hållas i församlingshemmet den 20 april 1996 möttes han av en chock. I lokalen stod hakkorstårtor uppdukade på rad. Det visades sig att Anders Högström och nsf skulle ha en kombinerad dopfest för Högströms son och högtidlighållandet av Adolf Hitlers födelse. Nazisterna kastades ut ur församlingshemmet och i stället flyttades firandet till en närliggande slottsruin. Vid ruinen samlades ett 100-tal nazister från olika delar av landet och Tyskland. En av gästerna var Andreas Axelsson, som tre år senare skulle vara med vid polismorden i Malexander. Mötet var det första större politiska möte som NSF lyckats arrangera. Partiet hade nu på allvar börjat locka medlemmar. Men det stora genombrottet skulle komma ett drygt tre månader senare.

EN AUGUSTIDAG 1996 samlades hundratals nazister i Trollhättan för att hedra minnet av en av naziströrelsens största martyrer, Rudolf Hess. Demonstrationen hade initierats av fängelseorganisationen Gula Korset. Men när demonstranterna hade samlats var avsaknaden av en demonstrationsledning tydlig. Allmänt kaos rådde och de enda som förmådde ta kontroll över situationen var NSF:s aktivister. Sju av aktivisterna tog plats på en lastzon på Trollhättans station, klädda i partiets uniform sträckte de sina högerarmar och skrek "Sieg Heil". Framför dem stod ett par hundra nazister, som ivrigt svarade med viftande högerarmar och tyska slagord.

De sju aktivisterna dömdes senare för hets mot folkgrupp, vilket gav dem en martyrstatus i vit makt-rörelsen. Bilder på dem spreds via media över hela landet och det blev ett uppsving med medlemsansökningar till organisationen. Lokalavdelningar började växta upp som svampar ur marken. nsf hade nu etablerat sig som det seriösa organiserade nazistiska alternativet.

Samma år som aktivisterna från NSF dömdes för hets mot folkgrupp dömdes även en 17-årig gotlänning, Björn Björkqvist, hets mot folkgrupp genom bärande av vissa symboler och viss klädnad i Högsta domstolen. Björn Björkqvist drev då en egen organisation som hette Fosterländsk Ungdom.

Fosterländsk Ungdom var en lokal organisation där enbart gotlänningar kunde vara medlemmar. Ideologin var rasideologisk, men Fosterländsk Ungdom lyfte även fram frågor som minskning av droger och förbud mot all trafik innanför ringmuren.

Under rättegången mot Björn Björkqvist var flera ledande aktivister från NSF på plats för att ge honom sitt stöd. Deras stöd visade sig fruktsamt. Björkqvist lade ner sin egen organisation och anslöt sig, tillsammans med sina gotländska medlemmar, till NSF. Björkqvist fick rollen som avdelningsledare för partiet på Gotland. Våren 1997 flyttade han till Karlskrona, där han utnämndes till propagandachef. En av hans huvuduppgifter blev att ansvara för partiorganet, Den Sanna Nationalsocialisten (DSNS).

Björkqvist satte snabbt sin prägel på partiets propaganda, som blev djupt antisemitisk. En av de första manifestationerna som Björkqvist deltog i efter att ha blivit medlem i nsf var en protest mot att en judisk Förintelseöverlevare skulle föreläsa för Karlskrona kommun. Björkqvist stod tillsammans med sina meningsfränder utanför kommunfullmäktige med plakat med slagord som: "Du ljuger Grünewald" och 'förintelsen' bringar pengar till staten Israel".

TROTS ATT NSF gjorde sitt bästa för att finna nya medlemmar och sympatisörer så behövde de uppbackning från utlandet för att locka fler människor till sina möten. Ända sedan VAM-tiden fanns det kontakter i Tyskland, men nu intensifierades samarbetet med likasinnade i de nordiska länderna. 1998 startades tidningen Nordisk Framtid som var ett samarbete mellan Blood & Honour Scandinavia, Danmarks Nationalsocialistiske Bevægele (DNSB), Norges Nasjonalsosialistiske Bevegelse (NNSB) och NSF. Grupperna deltog även aktiv i varandras aktiviteter.

Sedan NSF grundandes hade medlemsantalet ständigt ökat och nya lokalavdelningar bildats. Trenden höll i sig fram till skotten i Malexander den 28 maj 1999, då två poliser sköts till döds efter de följt efter en grupp bankrånare. Det visade sig snart att två av de tre nazister som utförde morden var anslutna till nsf. Situationen för partiet förvärrades ytterligare eftersom en av dem, krigsförbrytaren Jackie Arklöv, var färgad.

NSF tog offentligt avstånd från morden, men skadan var redan skedd. Flera av partiets aktivister sa upp sina medlemskap och ännu fler valde att inte förnya sitt medlemskap när det gick ut inför nästa år. Det var framför allt tre anledningar som låg till grund för att aktivisterna beslutade sig för att lämna partiet. För det första så ansåg vissa att det gått för långt när organisationens medlemmar mördade poliser. Andra tyckte att NSF agerade fel när de tog avstånd från polismördarna. Den tredje kategorin som lämnade partiet var besvikna över att en färgad tillåtits vara medlem i en organisation som förespråkade rasbiologi.

Efter morden i Malexander dröjde det inte länge innan nästa skandal drabbade partiet. Hösten 1999 gick NSF:s ledare, Anders Högström, ut i media och meddelade att han lämnade nazismen. Partiet blir taget på sängen. Högströms avhopp ledde till stora problem för NSF. Partiet hade lyft fram Anders Högström som "Sveriges enda hopp". Partiet hade till och med kallat sig "Högströms frihetsrörelse". Efter Anders Högströms avhopp förmådde inte partiet hitta en ny ledare som kunde axla hans uppdrag. En riksledning sattes in i väntan på en lämplig kandidat. Åtta år efter avhoppet väntar riksledningen fortfarande.

REDAN INNAN MORDEN i Malexander hade NSF haft stora problem att hyra lokaler för sina möten. Efter morden blev det om möjligt ännu svårare för dem. I flera fall avbokades deras lokaler strax innan mötena och de tvingades flytta sin verksamhet utomhus. 1999 beslutade NSF att starta upp en kampanj. En kampanj som skulle komma att bli den mest långlivade i partiets historia, Gårdsfonden. Tanken var att nsf skulle samla in 300 000 kronor för att köpa en lokal där partiverksamheten kunde bedrivas. En av de största bidragsgivarna det första året var Leif Larsson, som varit en centralperson i den nazistiska rörelsen sedan slutet av 1980-talet. Leif Larsson drev ett företag som importerade öl och när företaget gick som bäst donerade han 30 000 kronor till Gårdsfonden. När företagets ekonomi försämrades bad Larsson att få låna över 100 000 kronor av Gårdsfonden. Lånet godkändes av partiets ledning. Pengarna kom dock aldrig tillbaka, trots påtryckningar.

2004 lyckades NSF med hjälp av ledaren från den nazistiska och paramilitära gruppen Legion Wasa, Curt Linusson, köpa ett före detta spinneri i Tråvad i Vara kommun. Tomten omfattade 6 000 kvadratmeter och gården kom att fungera som en mötesplats för nsf:s medlemmar. Flera spelningar anordnandes på gården innan den julen 2005 utsattes för ett brandattentat. Efter attentatet upphörde aktiviteterna på gården och 2006 såldes den till Vara kommun, som ville bli av med nazistfästet. Partiet står i dag utan lokal och insamlingen till Gårdsfonden pågår alltjämt.

UNDER VÅREN 2002 tillkännagav NSF att de skulle ställa upp i kommunvalet i Karlskrona. Beslutet var inte helt oproblematiskt. Partiets mest aktiva avdelning i skånska Klippan hade på ett tidigt stadium meddelat sitt intresse av delta i valet. NSF:s riksledning valde att neka Klippan-avdelningen att kandidera till fullmäktige, eftersom de ansåg att de inte hade resurser nog för att driva valrörelser i båda kommunerna. Beslutet kom att bli ödesdigert och innebar slutet för partiets mest framgångsrika lokalavdelning.

När NSF drog igång sin valrörelse i Karlskrona tog de hjälp av en tysk vaktstyrka. Partiet var aktivt och flera demonstrationer och flygbladsutdelnin-gar anordnades. När valresultatet väl kom visade det sig att 208 (0,5%) Karlskroniter valde att lägga sin röst på nazisterna, samtidigt som 1336 (3,3%) personer röstade på Sverigedemokraterna.

Efter kraftiga interna stridigheter splittrades Nationaldemokraterna försommaren 2004. Detta var inte nsf sena med att utnyttja. Partiet lyckades rekrytera flera centralpersoner från den mest radikala falangen av Nationaldemokraterna. Det innebar inte bara ett medlemsuppsving utan också nya arbetsmetoder. Åtskilliga kampanjer började drivas och NSF:s gatuaktivism ökade kraftigt. Vissa förändringar kunde skönjas i propagandan och under en kortare period tonades judehatet ner och partiet inriktade sig mer på rashat.

ATT NSF:S MEDLEMMAR och aktivister förekommer i brottsregistret är snarare regel än undantag. Listan kan göras lång. Bland dem som varit eller är medlemmar finns personer som är dömda för mord på homosexuella, invandrare och poliser. Hyllandet av våld och militant kamp bland medlemmarna ter sig uppenbart när man studerar deras brottsregister. Några som vurmat för en militant strategi var ledaren för partiet i Västerås, Dan Dalén, och medlemmen Niclas Wärme. De bestämde sig för att föra en alternativ kamp.

I januari 2005 åtalades Dalén och Wärme för terroristbrott, efter att de utfört massiv skadegörelse för miljonbelopp. I polisundersökningen framkom det att de skrivit ett manifest, Revolution i välfärdsstaten. Manifestet bestod av ett femstegs-program. Första punkten var skadegörelse mot kommunala lokaler och i det sista steget skulle självmordsbombare sättas in mot nazisternas motståndare. Före och under rättegången tog NSF ännu än en gång offentligt avstånd från dessa metoder och sa att partiet satsade på att ta över makten den parlamentariska vägen.

Är det något som NSF lärt sig av aktivisterna från Nationaldemokraterna så är det att aktivism är en viktig nämnare för att öka medlemstillströmning. Det var en av anledningarna till att partiet 2006 valde att kandidera i sex olika kommuner och även i riksdagsvalet. Valrörelsen kom att bli den mest aktiva för nazisterna sedan andra världskriget och nazistiska manifestationer skedde så gott som varje helg från maj 2006 tills valet var över. Resultatet var, räknat i röster, som väntat. Det blev inga kommunala mandat och antalet riksdagsröster slutade på strax över 1 400. Men för NSF var det trots allt en framgång. Medlemsantalet ökade och partiet nådde ut med sitt budskap till fler personer än vanligt. Efter valet avstannade aktiviteterna en kortare period för att under våren 2007 återigen sätta fart och det med en enorm aktivitet. Hur märkligt det än kan låta, så startade nsf en kampanj för yttrandefriheten. Partiet menar att yttrandefriheten är hotad, bland annat genom lagen om hets mot folkgrupp. Under våren och sommaren spreds närmare en halv miljon flygblad. Kampanjen avslutades i Stockholm den 7 juli, med en manifestation för Förintelseförnekaren Ernst Zündels frigivning.

DET SOM EN GÅNG i tiden började som pojkdrömmar för ett gäng tonåringar utvecklades till slut till den största svenska nazistorganisationen i 
efterkrigstid. När Nationalsocialistisk front nu läggs ner kan partiets aktivister se tillbaka på 14 år fyllda av judehat, intensiva valkampanjer och demokratiförakt.

Anders Dalsbro

Daniel Poohl

Mikael Ekman

Lär dig mer

Expo Wiki

Nationaldemokraterna

Högerextremt parti som bildades 2001 efter en splittring inom Sverigedemokraterna. Nationaldemokraterna lyckades aldrig utmana SD, men nådde vissa parlamentariska framgångar lokalt. Partiet upphörde 2014.

Läs mer