Sverige måste ta kampen mot extremhögerns våld | Expo.se

Annons

Sverige måste ta kampen mot extremhögerns våld

Publicerad 2022-09-06 17:19

Kommentar

Mordet i Visby var ingen blixt från en klar himmel. Och faran är inte över. Vem som än bildar nästa regering kommer behöva hantera det växande hotet från högerextremt våld och terror.

Det brutala mordet på Ing-Marie Wieselgren i Almedalen var en tragedi först och främst för hennes anhöriga och för dem hon hjälpte i sitt arbete. Men det var också ett dåd med udden riktad mot hjärtat av den svenska demokratin. Därför utreds det nu av Säpo och av Åklagarmyndighetens riksenhet för säkerhetsmål som terrorbrott, något som den högerextrema gärningsmannen också erkänt.

Och trots det chockartade händelseförloppet kom attentatet inte som en blixt från klar himmel. Den våldsamma högerextremismens mörka moln har i själva verket tätnat över Sverige under en längre tid.

I maj släppte Expo vår senaste årsrapport. Vi noterade, i en samlad bedömning av de tendenser som vi kunnat se i den rasideologiska miljön, en ökad risk för högerextrema vålds- och terrordåd, och att flera faktorer just nu samspelar för att mobilisera ”personer som vill och planerar att på egen hand genomföra den typen av drastiska åtgärder som uppmuntras och romantiseras inom extremhögern”.

Även Sveriges säkerhetstjänster har på sistone börjat betona hotet från högerextremt våld. ”I Sverige kan noteras en trolig uppåtgående trend under senare år gällande terrorattentatshotet från individer som anammar en våldsbejakande högerextremistisk ideologi,” konstaterade Nationellt centrum för terrorhotsbedömning i våras. År 2022 är det tredje i rad då NCT bedömer hotet från högerextremism vara ”förhöjt”, nivå 3 av 5.

För den som följer extremhögern är det omöjligt att bortse från de riskförhöjande faktorerna som finns där.

I Sverige, och i vår omvärld, finns ett ständigt växande, välfinansierat och alltmer högljutt ekosystem av högerextrema röster som skriker ut sin domedagslära och manar sina anhängare, implicit eller explicit, till kamp och våld mot vad de utmålar som ett ondskefullt och illegitimt samhälle.

På nätet, på plattformar som Telegram, Instagram och Discord, finns allt större möjligheter för extremister och till och med terrorister att formera sig i grupper, producera våldspropaganda och planera våldsdåd tillsammans.

Inte minst finns mitt i vårt samhälle också, sedan ett kvarts sekel, den våldsamma nazistiska sekten Nordiska motståndsrörelsen. Det är en transnationell organisation som exporterar politiskt våld till våra grannländer på order av dess svenska ledarskap. Både EU:s och USA:s myndigheter överväger att terrorstämpla dem.

Trots det överlagda våldet mot sina utpekade måltavlor som NMR i åratal ägnat sig åt, är det i egenskap av extremistfabrik som organisationen är farligast – det vill säga när den fångar upp, samlar, indoktrinerar och radikaliserar våldsbenägna personer för att sedan tappa kontrollen över dem.

Det är ett historiskt mönster som i dag framträder tydligt, inte minst efter mordet i Visby, där Expo kunde visa att gärningsmannen har bakgrund i Nordiska motståndsrörelsen, där han bland annat lyftes fram som en sorts nazistisk teoretiker i organisationens mediekanaler.

Tidigare har vi sett hur bombnazisterna i Göteborg formades och tränades av NMR och deras ryska allierade, för att sedan på till synes eget bevåg genomföra en serie bombdåd mot syndikalister och flyktingar.

Och under det gångna året har minst två personer med bakgrund i NMR, i Falköping och Tyresö, dömts för tillverkning och innehav av explosiva varor och vapen. En arsenal som mannen i Falköping också misstänktes ha i syfte att genomföra ett dåd.

Men trots detta, trots ett flertal attacker mot svenska skolor begångna av tonåringar som radikaliserats och inspirerats av högerextrem propaganda, och trots det fruktansvärda dådet i Visby, har terrorbekämpning och hotet från den våldsbejakande högerextremismen lyst med sin frånvaro i den svenska valrörelsens debatter.

Men att tiga ihjäl hotet kommer inte att fungera. Den högerextrema rörelsen har spillt blod och krävt dödsoffer i Sverige sedan 1990-talet, som den har även i vår omvärld. Och just nu talar allting för ett förhöjt hot för nya attentat.

Vem som än vinner makten efter valet på söndag kommer behöva redogöra för det svenska folket hur de avser att bemöta och bekämpa detta hot, innan offren blir fler.

Morgan Finnsiö är researcher och utbildare på Expo.


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

Annons

Annons

Annons

I spåren av corona

Är pandemin ett hot mot demokratin? Hur har året med corona påverkat den svenska och internationella extremhögern?  Läs alla artiklar relaterade till corona-pandemin här.

Annons