Olikhet inför lagen

Torsdagen den 19 oktober 2023, klockan 19.50, lägger författaren och debattören Katerina Janouch ut inlägget på Facebook. Två timmar senare delar hennes kollega och vän Lennart Matikainen bilden vidare på sin egen sida.

Katerina Janouchs inlägg består av en karikatyrteckning. Upphovsman till bilden är den hindunationalistiske tecknaren Manoj Kureel, som är känd för att sprida antimuslimsk propaganda.

Karikatyren är tvådelad. I den första rutan, rubricerad ”då”, sträcker en man i en båt med namnet Europa ut en hjälpande hand till en muslimsk migrant som håller på att drunkna. I den andra, rubricerad ”nu”, skär samme migrant halsen av mannen. Janouch kommenterar delningen med orden: ”Här står vi nu”.

Här hade historien kunnat ta slut – som ännu ett antimuslimskt utspel i mängden. Men i stället blir inlägget startpunkten för en rättsprocess med oväntade följder.

På den ideella föreningen Näthatsgranskaren, som sedan 2017 systematiskt polisanmält hatbrott på nätet, reagerar man på innehållet i Katerina Janouchs inlägg. Två dagar efter att hon lagt ut det på Facebook lämnar föreningen in en polisanmälan mot henne om hets mot folkgrupp.

– Sådana här hetsande nidbilder får som regel stor spridning. Det är ett effektivt sätt att sprida missaktning och hota minoriteter, säger Tomas Åberg, den före detta polisen som 2017 grundade Näthatsgranskaren, om varför de lämnade in en polisanmälan.

Det här är inte första gången som Katerina Janouch har hamnat i klammeri med rättvisan. 2020 spred hon via sina sociala medier och blogg falska uppgifter om att en lärare under en religionslektion ska ha tvingat sina elever att bekänna sig till islam. Drevet mot läraren blev så allvarligt att vakter kallades till skolan. För utspelet dömdes hon 2022 för grovt förtal till villkorlig dom och dagsböter. En dom som senare fastställdes i hovrätten.

Katerina Janouch, 61, har varit en del av offentligheten sedan 1990-talet – som journalist, författare, sexrådgivare, föreläsare och debattör. Under senare år har hon blivit alltmer aktiv i högerextrema och konspirationsteoretiska miljöer. Hon var bland annat involverad i uppbyggnaden av det högerextrema så kallade Nätverket och var 2020 vice ordförande i dess frontorganisation.

Hon medverkar återkommande som programledare i sändningar från den konspirationsteoretiska nätkanalen Swebbtv – ofta tillsammans med Lennart Matikainen, som anmäldes för att ha delat vidare hennes inlägg.

Även Lennart Matikainen har en bakgrund inom etablerade medier. Han avslutade 2016 sitt samarbete med TV4 efter att ha avslöjats med rasistiska och sexistiska uttalanden. Sedan 2018 har han varit aktiv i Alternativ för Sverige och dömdes 2023 för grovt förtal.

Tomas Åberg på Näthatsgranskaren säger att de i det här fallet ville pröva att polisanmäla även de som delat vidare ett inlägg de bedömt utgöra hets mot folkgrupp. Utöver Matikainen identifierar föreningen nio privatpersoner till som delat vidare Janouchs inlägg – i samtliga fall utan att lägga till någon ny information.

Efterspelet till de elva polisanmälningarna blir långt, splittrat – och enligt kritiker svårbegripligt. I oktober 2023 läggs inlägget och delningarna ut på Facebook. Samma månad polisanmäls elva personer. Ärendena sprids ut till åklagare runt om i landet – beroende på var de anmälda bor.

Ungefär en månad senare lägger åklagare i Stockholm ned utredningen mot Janouch och Matikainen. Beslutet anmäls till Överåklagaren som kommer med ett beslut om att utredningen ska återupptas.

Tidigt 2024 läggs fyra av de övriga utredningarna ned. Då återstår sju öppna utredningar som snart kommer att reduceras ytterligare.

I september hålls förhör med Janouch och Matikainen. Janouch svarar konsekvent på förhörsledarens frågor med: ”Det är satir, det är ingen misskreditering och det är politisk opinionsbildning.” Förhöret avslutas på några minuter. En tid därpå beslutas återigen att utredningen mot dem läggs ned.

Samtidigt fortsätter rättsprocessen mot de övriga fem personerna som delat bilden.

I januari 2025 meddelas den första domen mot en person som delat vidare Janouchs inlägg. En man i 70-årsåldern i Vänersborgsområdet hävdar att hans konto varit kapat. Rätten ogillar åtalet. Åklagaren överklagar inte.

Den andra domen gäller en tidigare politiker för Sverigedemokraterna. Den 60-årige mannen i Göteborg döms för hets mot folkgrupp till villkorlig dom och dagsböter. Hovrätten fastställer tingsrättens dom i augusti. Att hovrätten fastslår att delningen utgör ett brott samtidigt som andra utredningar lagts ned bidrar till förvirring.

I Skaraborg pausas en rättegång för att undersöka det rättsliga läget. Domstolen konstaterar att Stockholmsbeslutet inte är vägledande för andra fall. Prövningen återupptas och i september 2025 frias den 72-åriga mannen som stod åtalad, trots likheter med tidigare fällande hovrättsdom.

Åklagare i målet, Mia Djerf, har tagit del av den tidigare fällande hovrättsdomen och väljer att överklaga. Hon ser stora likheter i hur de tilltalade försvarat sig – trots att rätten kommit till olika slutsatser.

– I båda fallen hänvisar de tilltalade till att de saknat uppsåt, att det är satir och att det är en IS-krigare som porträtterats. Men det står klart och tydligt på bilden, under mannen, att det är en muslimsk migrant. Jag tycker att det är självklart att det som förmedlas är att muslimer i allmänhet utövar våld, säger hon.

Bara några veckor senare kommer en ny dom. Den åtalade mannen, som är en finsk medborgare i 70-årsåldern, boende i Hedemora, förnekar brott bland annat med hänvisningen till att han inte förstår engelska. Men i förhör tidigt i processen kommenterade han själv den delade bilden med att ”man kan uppfatta det som att muslimerna tar över Europa och det är ju sant”. Tingsrätten dömer honom för hets mot folkgrupp till villkorlig dom och dagsböter.

Även den femte och sista åtalade som ställs inför rätta fälls. I december 2025 meddelar tingsrätten att en 72-årig man i Oskarshamn ska dömas för hets mot folkgrupp. Påföljden blir densamma som för de tidigare dömda.

Sammanfattningsvis har anmälningarna av de elva identiska delningar lett till sex nedlagda utredningar, tre personer som dömts och två som friats. På grund av överklaganden fortsätter turerna.

Expo har sökt Katerina Janouch och Lennart Matikainen för en intervju. Ingen av dem återkommer. Men via sina kanaler på sociala medier bekräftar de att de tagit emot förfrågan och går till svaromål. Janouch menar att det är ”vänsterblivna aktivister till åklagare” som driver ärendena rörande hennes inlägg vidare.

 – Den svenska lagen slår olika beroende på om åklagaren och rätten är aktivister eller ej. Somliga har friats, andra har dömts. Jag själv, upphovskvinnan till det hela, går fri. Vilket är helt rätt. Och de här sinnessjuka anmälningarna borde ha gått ner i papperskorgen, om vårt land vore friskt, menar hon.

Redan när Janouch 2024 fick sin kallelse till förhör så riktade hon sin ilska mot rättsväsendet som enligt henne är korrupt.

– Svensk polis och svenskt rättsväsende har härmed förklarat krig mot oss som vägrar underkasta oss islamisering, sharia och acceptans av att vårt land dukar under av importerad kriminalitet.

Inkonsekvenserna runt utgången av anmälningarna får Näthatsgranskaren att i januari 2026 lämna in en anmälan till Justitieombudsmannen, JO, om att få det utrett om Åklagarmyndigheten agerade rätt när utredningen mot Janouch och Matikainen lades ned. JO meddelade att de inte kommer att gå vidare med anmälan.

– Beslutet innebär att den centrala frågan lämnas obesvarad: hur det kan komma sig att åklagarpraxis i praktiken avviker från domstolarnas praxis? För oss är detta mycket allvarligt. Rättsstaten bygger på att lagar tillämpas lika för alla. När människor fälls och frias olika för samma handlingar undergrävs förtroendet för rättsväsendet, säger Tomas Åberg.

Näthatsgranskaren har efter JO-beslutet skickat en rapport till FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD) om turerna kring Janouch-härvan.

Magnus Johansson, vice överåklagare vid Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, var den som tog beslutet att inte ändra åklagarens beslut att lägga ned förundersökningarna mot Janouch och Matikainen. På grund av arbetsbelastning har han inte tid att ställa upp på en intervju.

I ett mejl framhåller han att principen om att lika fall behandlas lika är viktig i all offentlig verksamhet, inte minst inom rättsväsendet. I den brottsutredande verksamheten gäller objektivitetsplikten, det vill säga krav på saklighet och opartiskhet. Samtidigt påpekar han att dessa principer bedöms utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, bland annat vad gäller frågan om det går att bevisa att en misstänkt har agerat med uppsåt eller oaktsamhet som krävs för straffansvar.

– I det ärende du nämner har jag motiverat mitt beslut att inte ändra åklagarens beslut med att det inte går att bevisa att spridningen skett med uppsåt att meddelandet ger uttryck för missaktning för gruppen ’muslimska migranter’. Det rör sig således om en bedömning i det enskilda fallet utifrån omständigheterna i ärendet med koppling till frågan om uppsåt, menar Magnus Johansson.

Tomas Åberg på Näthatsgranskaren anser att motiveringen i nedläggningsbeslutet från överåklagaren är felaktig, vilket han menar bekräftats av att andra mål där en identisk bild spridits lett till fällande dom.

– Man kan inte fria sig från ansvar genom att säga att man ’inte menade’ att sprida missaktning. Om budskapet objektivt är hets mot folkgrupp och man ändå sprider det, då föreligger åtminstone likgiltighetsuppsåt, alltså man har varit likgiltig för att budskapet uttrycker missaktning, säger han.

Han menar att principen om likhet inför lagen sätts ur spel om åklagare väljer att inte åtala vissa personer för identiska inlägg som lett till fällande domar för andra.

– Det leder till en rättsosäkerhet. Det är domstolarna, inte Åklagarmyndigheten, som ska fastställa rättspraxis.

John Stauffer är chefsjurist på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders. Organisationen har länge varit kritisk till att lagstiftningen om hets mot folkgrupp tillämpas alltför snävt av såväl Polisen och Åklagarmyndigheten som av domstolarna. På pappret ger lagen ett skydd – men i praktiken finns brister. En sådan brist är att ärenden om hets mot folkgrupp ofta fastnar hos åklagare.

– Det blir väldigt tydligt i ett sådant här fall, där samma bild och spridningen av den har lett till fällande domar mot vissa, medan andra åklagare har valt att inte ens väcka åtal. Vi behöver praxis från domstolarna för att kunna bedöma om lagstiftningen verkligen ger ett tillräckligt starkt skydd för minoritetsgrupper.

Han framhåller att historien visar hur hets vid upprepade tillfällen har övergått i våld och i värsta fall massmord – något som understryker lagens betydelse. Han hoppas att det Expo nu lyfter fram ska få konsekvenser och leda till självrannsakan.

– Det man skulle vilja se här är en ordentlig analys. Och att åklagarna själva gör den. De behöver lära av det här. Vilka slutsatser kan dras?

Katerina Janouchs inlägg prövades aldrig i domstol. Samtidigt fortsätter hon att på nätet att sprida antimuslimska idéer – hundratals personer delar inläggen vidare.