Expo guidar: Den nazistiska kalenderns högtidsdagar

De bilister som i söndags morse åkte Essingeleden i Stockholm möttes vid Fredhällstunneln av tre hakkorsfanor. Att de hängde där var ingen tillfällighet. Den 20 april är Adolf Hitlers födelsedag.

Naziströrelsen har genom hela sin historia högtidlighållit de egna hjältarna och martyrerna. Personer som blir till ledstjärnor för hur ”kampen” ska föras.

Men även historiska personer utanför miljön och andra typer av högtider har extremhögern gjort till sina egna.

Här är fem centrala datum i den högerextrema kalendern.

14 april – De stupades dag

Den 14 april 1942 stupade nazisten och plutonchefen i Svenska frivilligkompaniets 1:a pluton, Gösta Hallberg-Cuula, 29 år gammal, i Finland. När han månaden därpå begravdes vid Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm närvarade hundratals nazister från Lindholmspartiet.

Sedan dess har Hallberg-Cuulas minne uppmärksammats av rörelsen. Ursprungligen arrangerades minneshögtiderna av den nazistiska frivilligorganisationen Sveaborg, som Hallberg-Cuula hade varit med och grundat.

I dag har det tagits över av andra grupper, som årligen besöker Hallberg-Cuulas gravplats på hans dödsdag. Till exempel var 2007 både Nationalsocialistisk front och Info-14 på plats och i år besöktes gravplatsen av bland annat Nordiska motståndsrörelsen som Aktivklubb Sverige.

Hans dödsdag kallas inom miljön för De stupades dag och är en dag när naziströrelserna hedrar de svenskar som dog när de stred för Hitler.

Manifestionen brukar som regel vara en intern angelägenhet för rörelsen, men det har förekommit motdemonstrationer och oroligheter.

20 april – Nazistledarens födelse

Adolf Hitlers ses fortfarande inom naziströrelsen som den store ledaren och den vars idévärld de förvaltar och försöker föra vidare till nya generationer av aktivister. Hitler föddes den 20 april 1889. Minnet av honom högtidlighålls i samband med hans födelsedag. En tradition som levt kvar in i våra dagar.

Firandet av Hitler har ofta skett internt, men inte alltid och under det senaste decenniet har till exempel Nordiska motståndsrörelsen, NMR, återkommande hissat hakkorsflaggor i samband med dagen. Även i år hissades det flaggor. De tre som sattes upp vid Essingeleden i Stockholm utreds av polisen som hets mot folkgrupp.

2017, natten mot 20 april, hissade två maskerade personer en flagga med hakkors på Fristadstorget utanför stadshuset i Eskilstuna. En av dem kunde gripas. Det var en NMR-aktivist, som åtalades för tryckfrihetsmålet hets mot folkgrupp. Han friades dock i rätten, då det inte kunde fastställas att flaggan var framställd i tryckpress och därmed föll åtalet om ett eventuellt brott mot tryckfrihetsförordningen. 

1 maj – Arbetarrörelsens dag

Redan under 1930-talet firande nazisterna första maj. En tradition som efter kriget bland har hållits vid liv av Nordiska rikspartiet. Att just första maj firas beror dels på att naziströrelsen vill framställa sig som arbetarnas företrädare, dels för att det varit ett framgångsrikt sätt att fånga mediernas intresse.

Några år innan pandemin höll NMR återkommande demonstrationer under första maj. Sedan organisationen splittrades 2019 har dock de större offentliga samlingarna krympt i antal deltagare för att under de senaste åren övergå till andra typer av aktioner - som snarare handlat om att få uppmärksamhet genom att störa Socialdemokraternas samlingar.

Även Alternativ för Sverige, AFS, har anordnat samlingar under senare år vid första maj.

30 november – Karls XII

Karl XII dödsdag den 30 november är sannolikt den dag som flest svenskar förknippar med att extremhögern är ute och demonstrerar. Och kanske framför allt de stökiga demonstrationer som Sverigedemokraterna höll i på 1990-talet i Stockholm.

Karl XII-firandet är en tradition med långa anor inom rörelsen, men som genom åren har genomgått lite olika skepnader - från kostymklädda män till skinnskallar - och dessutom har det varit stora variationer när det kommer till hur många som ansluter. Till och från har det uppstått oroligheter och bråk med motdemonstranter i andra fall har det varit kransnedläggningar som gått allmänheten obemärkt förbi. Historiskt sett har samlingarna framför allt skett i Lund och Stockholm.

Bland högerextrema grupper - från Sverigedemokraterna till öppna nazister - ses Karl XII som en symbol för Sveriges stormaktstid. De senaste åren har AFS, NMR och Aktivklubbar anordnat tillställningar i Stockholm.

8 december – Martyrernas dag

The Order var en amerikansk terrorgrupp som var aktiv i början av 1980-talet. Den 8 december 1984 dog ledaren Robert Jay Mathews efter en eldstrid med FBI.

Dagen för hans död har skrivits in i den högerextrema kalendern som ”Martyrernas dag” – en dag då den högerextrema rörelsen runt om i världen hedrar minnet av dem som de menar har fallit offer i kampen. Årligen på hans dödsdag uppmärksammas han av såväl organisationer som enskilda aktivister, vilket inkluderar utöver ovan nämnde organisationer även grupper som Gym XIV och Det fria Sverige.

Läs även

The Order – terror på export till Sverige

En obruten relation mellan amerikanska terrorister och svenska nazister.

I många fall sker uppmärksammandet via hemsidor och sociala medier, men det förekommer även att det anordnas demonstrationer. Även andra personer som dött i ”kampen” lyfts fram.