Nedlagd hets-utredning mot Jomshof JO-anmäls
Åklagaren lade förra året ned den uppmärksammade hets mot folkgrupp-utredningen mot riksdagsledamoten Richard Jomshof (SD). Nu JO-anmäls nedläggningsbeslutet. Politiker ska bedömas på samma grunder som andra, menar Näthatsgranskaren som står bakom anmälan. Samtidigt polisanmäls Jomshof för flera nya fall där han anses hetsa mot muslimer.
Uppdaterad: 2026-03-02, 15:19
Publicerad: 2026-01-19, 15:46
Lästid: 4 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
– Vi är förvånade över att Åklagarmyndighetens bedömning i detta fall inte tycks ha präglats av en konsekvent tillämpning av likhetsprincipen. Vår erfarenhet från Näthatsgranskaren är annars att överåklagare i regel gör mycket kvalificerade och välgrundade prövningar, men i detta ärende menar vi att bedömningen inte blivit korrekt.
Det skriver den ideella föreningen Näthatsgranskaren i ett uttalande till Expo som förklaringen till varför de vill att Justitieombudsmannen, JO, ska granska om Åklagarmyndigheten agerade rätt när utredningen mot Sverigedemokraternas riksdagsledamot Richard Jomshof lades ned.
Det var i maj 2024 som Richard Jomshof, som vid tidpunkten var ordförande i riksdagens justitieutskott, delat antimuslimska satirteckningar på plattformen X. Delningen polisanmäldes av Näthatsgranskaren.
Hets och satir
Bör satiren vara fri och hets-lagen skrotas?
I september samma år delgavs Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp. I samband med det pausade han sitt uppdrag som ordförande för justitieutskottet. Utredningen lades dock ned en vecka senare med motiveringen att Jomshof agerat i sin roll som politiker med syftet att delta i debatten om migration.
Det lämnades efter det in två begäran om överprövning av beslutet. Överåklagaren meddelade den 7 november att det tidigare beslutet om nedläggning ska stå fast. I sitt beslut lyfte Överåklagaren bland annat fram att det ”av praxis från Europadomstolen framgår att möjligheterna att begränsa yttrandefriheten är särskilt små i politiska sammanhang eller i debatter av allmänt intresse.”
Hat och dödshot i Jomshof-gruppen – 20-tal SD-politiker är med
Facebookgruppen drivs av en regionpolitiker.
Näthatsgranskaren gör en annan bedömning och menar att vare sig svensk och europeisk praxis ger stöd för att politiker ska åtnjuta ett särskilt skydd i detta avseende. Föreningen menar att rättsläget behöver förtydligas för att undvika fortsatt osäkerhet.
– Det är enligt vår uppfattning grundläggande att politiker på sociala medier inte omfattas av andra rättsliga bedömningsgrunder än andra medborgare. I den JO-anmälan vi har gett in redovisar vi varför vi anser att denna princip inte fullt ut har upprätthållits i det aktuella fallet.
I sin anmälan till JO, som även rör turerna kring en annan debattör, så lyfter Näthatsgranskaren fram att privatpersoner som delat samma innehåll eller snarliknande dömts i såväl tingsrätt som hovrätt. De menar att det är av vikt att det ges möjlighet att pröva och tydliggöra var gränserna för hets mot folkgrupp går, även när uttalanden görs av politiker i sociala medier.
Från Delhi till svensk domstol
Indisk hatfabrik.
Näthatsgranskaren har dessutom i dagarna polisanmält ett flertal uttalanden och publiceringar som Richard Jomshof har gjort på sociala medier och som de menar utgör hets mot muslimer som grupp.
– Vår förhoppning är därför att JO:s granskning kan bidra till klarhet i hur likhetsprincipen ska tillämpas i praktiken. Det är särskilt angeläget mot bakgrund av att nya uttalanden nu också anmälts, vilka ytterligare aktualiserar frågan om rättslig prövning.
Expo har sökt Richard Jomshof för en kommentar.
UPPDATERING 260120: Karin Rosander på Åklagarmyndighetens kommunikationsavdelning skriver i ett svar till Expo:
"Ett beslut av en åklagare som har överprövats av en högre åklagare granskas bara i undantagsfall av riksåklagaren. Så kan till exempel vara fallet när det är tydligt att beslutet kan vara felaktigt eller när det finns behov av rättslig styrning. I det aktuella fallet har riksåklagaren bedömt att det inte funnits skäl att granska beslutet. Om JO väljer att granska handläggningen kommer riksåklagaren att få yttra sig till JO. Vi vill inte föregripa detta och avböjer därför att kommentera."


