Expo guidar: Så stort stöd har svenska nazister

Nazistiska och andra rasideologiska partier har under 2000-talet försökt vinna väljarnas stöd och deras kampanjer har rönt uppmärksamhet.

Men valsatsningar är kostsamma och ställer höga krav på aktivister att nå ut med propagandan. De partier som satsat stort har efter låga valresultat antingen lagt ned verksamheten eller splittrats.

2002

Nationalsocialistisk front, NSF, grundades 1994, men först 2002 bestämde sig partiet för att försöka få stöd i väljarkåren. Partiets ledning bestämde att det endast hade resurser att satsa i en kommun. Valet föll på Karlskrona. Beslutet skapade irritation i de egna leden, inte minst från aktivisterna i Klippan – som då var partiets mest aktiva avdelning. När valresultatet väl kom visade det sig att 208 (0,5%) Karlskroniter valt att lägga sin röst på nazisterna.

Samtidigt fick Nationaldemokraterna, som grundats året innan ur en splittring av Sverigedemokraterna, drygt 9 200 röster. Några större framgångar i kommunerna blev det dock inte. Partiet fick nöja sig med fyra mandat, två i Södertälje och två i Haninge.

2006

Inför valet 2006 stod det klart att NSF fått blodad tand och nu kandiderade på flera orter - Karlskrona, Vara, Linköping, Kristianstad, Flen, Trollhättan och i ett sent skede tillkom även Sollentuna. Det bedrevs en intensiv kampanj på orterna. Inför valet granskade Expo partiets tio kandidater och kunde konstatera att sju av dem var dömda för brott.

Valresultaten imponerade inte. Det blev med andra ord inte heller den här gången några kommunala mandat. Dessutom valde partiet att ställa upp i riksdagsvalet och fick 1 417 röster. Satsningen skapade interna diskussioner. Partiet lade ned några år senare för att istället starta ett nytt parti som inte bar ett lika belastat namn – Svenskarnas parti, SVP.

Inte heller för ND blev valet någon succé, med endast 3 064 röster – trots att partiet fick draghjälp från franska Front National. Lokalt fick partiet ett nytt mandat i Nykvarn och behöll sina två i Södertälje. Men samtidigt förlorade förlorade partiet sina platser i Haninge kommunfullmäktige.

2010

Efter NSF:s nedläggning bildades Svenskarnas parti, SVP. Genom att stoppa in hakkorsfanorna i garderoben hoppades de kunna vinna ett större stöd. På ett plan kan man säga att omvandlingen lyckades.

I valet blev SVP det första nazistiska partiet i Sverige sedan andra världskrigets slut som lyckats få ett mandat i en folkvald församling när partiet fick en stol i Grästorps kommunfullmäktige. Mandatet gick till partiledaren Daniel Höglund. Skattemyndigheten kom dock i en granskning av hans boende fram till att han skulle betraktas som hemmahörande i en grannkommun och därmed inte kunde sitta på mandatet.

Under mandatperioden lyckades partiet dessutom få in företrädare i Lidköping, Nykvarn, Mönsterås och Hedemora, efter att personer som valts in för SD och ND gick över till partiet.

I de övriga sju kommuner som partiet kandiderade i lyckades det inte få stöd nog för ett mandat – i riksdagsvalet fick partiet endast 681 röster.

Nationaldemokraterna fick i sitt riksdagsval 1 141 röster och lyckades behålla sina mandat i Södertälje och Nykvarn. Men innan nästa val kom partiet att upplösas.

2014                   

SVP:s framgångar i valet 2010 fick partiet att storsatsa i valet 2014 och det ställde upp med kandidater i 34 kommuner.

Inför valet gick partiet ut med att det såg framför sig att det skulle vinna tio kommunala mandat. Resultatet blev noll.

Ledningen hade även ett mål på 10 000 röster i riksdagsvalet, men lyckades bara samla runt 4 000. Efter detta valde partiet att helt lägga ned.

2018

Med SVP ute ur leken valde istället konkurrenten Nordiska motståndsrörelsen, NMR, att pröva lyckan i val. NMR hade då redan fått pröva på det parlamentariska arbetet. Efter valet 2014 kom en av nazisternas företräde in i Ludvika kommun, då hans namn skrivits upp av väljare på SD:s öppna valsedel.

NMR ställde bland annat upp Ludvika. Planen var att få behålla ”sitt” mandat. Väljarna var dock av en annan åsikt. Inte heller i Boden eller Kungälv där partiet ställde upp lyckades det få något mandat eller samla något större stöd bland väljarna. I riksdagsvalet fick NMR 2 106 röster.

Eftervalsdiskussionen inom organisationen var hård och flera var kritiska till den inriktning NMR tagit. Organisationen splittrades året efter valet och en utbrytargrupp bildade då nazistorganisationen Nordisk styrka.

Rasideologiska Alternativ för Sverige, som samma år grundats av uteslutna personer från SD:s ungdomsförbund, ställde upp i riksdagsvalet 2018, men kandiderade inte i några kommuner. Partiet fick 20 290 röster motsvarande 0,31 procent.

2022

Trots att föregående val inte var någon framgång och ledde till att NMR splittrades valde organisationen ändå att kandidera 2022. Det var en satsning som inte gick hem och partiet fick endast 847 röster i riksdagsvalet.

Även i Munkedal, Ludvika, Vetlanda och Örkelljunga ställde organisationen upp, men med knappt mätbara resultat. Trots det lyckades NMR dra till sig en del medieuppmärksamhet, bland annat då det förekom våldsamheter kopplat till valsatsningen.

I valet 2022 ställde Alternativ för Sverige upp i riksdagsvalet och i 54 kommuner. I Riksdagsvalet backade partiet och fick totalt 16 646 röster, vilket motsvarar ett stöd på 0,26 procent.

Frågan är om NMR återigen tänker ställa upp i det kommande svenska valet. Om organisationen inte gör det, och inget nytt uttalat nazistiskt parti dyker upp, så kan det bli det första valet under 2000-talet där nazister inte kandiderar.