Gränslös medieaktivism
Extremhögerns medier har lite gemensamt med seriös journalistik och på senare år har de blivit allt mer gränslösa. Medan vissa försöker skilja aktivistrollen från rollen som skribent genom att använda pseudonymer bedriver andra rena trakasserier och personförföljelser under journalistikens flagg.
Uppdaterad: 2023-06-07, 14:15
Publicerad: 2023-05-25, 13:03
Lästid: 8 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
När den parlamentariska vägen upplevs som lång eller fruktlös har allt fler högerextrema aktivister lagt sin energi på att producera propaganda. Veckotidningen Nya Tider och sajter som Nya Dagbladet och Exakt24/Insikt24 kan alla ses som avknoppningar från det nedlagda partiet Nationaldemokraterna. Men bland aktörerna i den högerextrema mediaproduktionen finns personer med bakgrund i såväl Svenskarnas parti som Sverigedemokraterna och med både tidigare och fortfarande pågående engagemang i Alternativ för Sverige.
Med tiden har både mediestödsmiljonerna och läsarna blivit fler. Flera högerextrema medier har valt att ställa sig utanför det medieetiska systemet. Två av medierna som anslutit sig har på senare tid självmant valt att lämna, i stället för att följa de pressetiska reglerna. Roller som skribent, redaktör eller programledare kombineras obehindrat med deltagande i traditionell högerextrem aktivism och partiarbete.
Läs mer: Alternativmedier ökar pressen på SD
SD, Sveriges näst största parti, har gått från att se gillamarkeringar och delningar av de högerextrema medierna som något uteslutningsgrundande till att själva medverka i dem och dela och uppmärksamma dem i partiets officiella kanaler. Det senaste exemplet är aktivisten och Insikt24-reportern Christian Peterson som så sent som i veckan lyftes fram och legitimerades i Sverigedemokraternas webbtv-kanal Riks. Christian Peterson har i veckan uppmärksammats för projektet Förtalsombudsmannen där han hjälper andra högerextremister att stämma meningsmotståndare för förtal.
I veckan var det högerextremisten Dan Lindberg, tidigare Berner, som stod som kärande i ett förtalsmål i Stockholms tingsrätt. Ärendet rör Mathias Wåg, frilansskribent och redaktör för anarkisttidningen Brand, som kallat honom ”en av Sveriges ökändaste dråpdömda nazister”.
Vad vet vi då om mannen som inte vill bli kallad nazist?
Dan Lindberg (som tidigare hette Dan Berner) har en lång bakgrund inom svensk nazism. Under 90-talet fanns han i nätverket kring tidningen Nordland och 1998 dömdes han för hets mot folkgrupp för en uppmärksammad nazistisk och antisemitisk föreläsning på Umeå universitet. Efter att ha avtjänat ett fängelsestraff för dråp dök Berner under den senare delen av 00-talet upp i Nationaldemokraterna och 2011 var han en av de drivande bakom den aktivistgrupp partiets tidning startade upp. Efter en konflikt året därpå lämnade de ND-medlemmar som jobbat med partiets veckotidning Nationell idag och startade upp den nya fristående tidningen Nya Tider.
Veckans förtalsprövning är inte den första för Lindberg. De senaste åren har han rest skadeståndsanspråk mot flera som pekat ut honom som nazist och nämnt att han är dömd för dråp. Syftet är att skrämma meningsmotståndare till tystnad och göra det omöjligt att peka ut någon som nazist. Samtidigt som Lindberg står vid fronten i denna kamp är han i sociala medier helt öppen med sina nazistiska sympatier. I NMR:s öppna chattgrupp på Telegram skrev han en knapp månad före ett av hans skadeståndsärenden avgjordes: ”Jag är NS”. NS är en väletablerad förkortning i nazistiska miljöer för ideologin nationalsocialism.
I andra chattkommentarer från de senaste åren skriver Lindberg att han är ”ett stort fan av Hitler”, att han är ”en hederlig nazist” och att han ”har varit antisemit i ~25 år, offentlig med det en stor del av den tiden och suttit inne för HMF efter att ha ’förnekat Förintelsen’”.
I samband med en av Lindbergs stämningar i fjol slog han fast att han inte är ”en offentlig person” och att han ”inte varit politiskt aktiv på många år.”
Men vid den tiden var han både skribent i Nya Tider och hade dessutom en ledarroll i organisationen Det fria Sveriges, DFS, västsvenska avdelning.
Ledande roll i organisation han intervjuar
Tidningen Nya Tider använder sig systematiskt av pseudonymer för att till synes skilja på rollerna.
I ett decennium har Lindberg skrivit för Nya Tider under pseudonymen Dan Malmqvist. I december 2021 bevakade han som reporter en demonstration i Göteborg mot coronarestriktioner. Som Dan Malmqvist intervjuar Lindberg där en av aktivisterna i det ”nationalistiska block” som utmärkte sig med bengaler under demonstrationen.
Samma vecka medverkar han, under sitt tidigare namn Dan Berner, i en av Det fria Sveriges poddar och beskriver där sin egen drivande roll i det nationalistiska blocket på demonstrationen och i den nya lokalavdelning av Det fria Sverige i Västra Götaland som då var under uppstart.
Som Dan Malmqvist har han för Nya Tiders räkning rapporterat om såväl DFS fyraårsfest som gruppens hjälpsändning till Ukraina 2022. Samtliga publiceringar utan att redovisa sin egen ledande roll i organisationen eller den aktuella händelsen.
Att Nya Tider-sfären använder sig av en journalistisk täckmantel för att bedriva politisk aktivism är inget nytt. De metoder som Christian Peterson använder sig av i dag som avlönad reporter är i linje med hur tidningen jobbat sen starten.
Gömmer sig bakom journalistrollen
Sanna Hill är i dag ansvarig utgivare för Nya Tiders systersajt Exakt24 och reporter (och ”publisher”) på Insikt24. När Expo 2017 kunde avslöja att hon var pådrivande i en påtryckningskampanj för att systematiskt göra hembesök i syfte att skrämma journalister från att granska extremhögern var Hill vice chefredaktör på Nya Tider. I en film som fick stor spridning riktade grundaren av organisationen ”Megafonerna”, som låg bakom kampanjen, en uppmuntran till sina följare att göra samma sak:
”Tänk om tio, 20 pers besöker dom dagligen, sju dagar i veckan. Jag lovar jag, dom kommer att tänka om, när de ska hänga ut folk.”
I Nya Tider beskrev Sanna Hill det som att hon var med ”för att dokumentera”. I andra kanaler lät det annorlunda. På Megafonernas hemsida beskrevs Sanna Hill som en del av aktionen och på sin Facebook-profil att det var ”dags att agera” och att ”Hill & Rabani kommer åka ut igen, kul att hitta en partner-in-crime som vågar!”.
Det var inte första gången Sanna Hill försökt gömma sig bakom journalistrollen. 2011 var hon nämndeman och ledamot i kommunfullmäktige, samt chefredaktör för Nya Tiders föregångare. Sanna Hill och andra ND-aktivister hade spridit propaganda i ett bostadsområde och genom flygblad felaktigt pekat ut en man i området som pedofil. I sin blogg hade Sanna Hill skrivit: ”Jag kunde ägna mig åt en heldags aktivism och fotande”. När Länstidningen ställde frågor om saken (11/11 2011) var svaret:
”Jag deltog inte utan var där som journalist”.
Uthängningar och NMR-samarbete
Hills efterföljare Christian Peterson kombinerade länge rollerna som politisk kandidat och ledande aktivist i AFS med rollen som medarbetare på Nya Tiders systersajt Exakt24. Peterson lämnade partiet efter det misslyckade valet 2022 och fokuserar i dag på högerextrem medieproduktion och den högerextrema miljöns uthängningsverksamhet, där han har en ledande roll.
Från plattformar som Vänsterkollen, Avmaskerat och sina egna sociala medie-konton hängs personer inom den vänsterautonoma miljön ut men även meningsmotståndare i största allmänhet.
Läs mer om extremhögerns plattformar för uthängningar och personförföljelse i Expos årsrapport.
I mängder av inlägg hyllar Christian Peterson Avmaskerat, den sajt som NMR startade upp under våren 2020 för att samla sina uthängningar på en och samma sajt. Peterson är helt öppen med att han aktivt samarbetar med Avmaskerat och han uppmanar sina följare att göra detsamma:
”All kärlek till Avmaskerat och jag uppmanar alla att dela, stödja samt donera till projektet”.
Den anonyma plattformen Vänsterkollen, som Peterson också samarbetar nära med, beskrev i ett inlägg i juli 2022 ”politiker, journalister, lärare, chefer och annat avskum” som legitima måltavlor som ”borde få sina liv förstörda”. Ett sätt att göra det på är genom att missbruka myndigheter i syfte att trakassera meningsmotståndare, något som Peterson gång på gång uppmanar sina följare att göra. Han har tipsat om såväl ogrundade orosanmälningar till socialtjänsten rörande barn som anmälningar till länsstyrelsen rörande vanvård av djur – allt i syfte att skapa problem och obehag för sina politiska motståndare. Systematiska förtalsstämningar som det som Förtalsombudsmannen nu samordnar är ett annat sätt som tar tid, energi och pengar både från det allmänna och från den enskilde som drabbas.
Jonathan Leman är researcher på Expo.